Cancer Flashcards

1
Q

Leder Cancergener till cancer?
Vad är cancergener?

A

NEJ!

Cancergener = gener m normala funkt,
styr Normala processer i cellen
Men om genen skadas — kan ge ökad
Risk för cancer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innebär intern kontroll av cellcykeln m protein?

A

Intern kontroll – exempel
* ”Stopptecken” från kontrollprotein
* Reagerar på kriterium för att avbryta cellcykeln (t.ex. DNA skada)
* Stänger av Cdk/cyklin

  • P53 aktiveras/stabiliseras av kinas som känner av DNA-skada
    —> Aktiverar transkription av p21
    —-> p21 Inhiberar CDK/cyklin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Förklara vad som sker om DNA skada detekteras i G1 fas

A

Gör så kan inte gå in i S fas
för P53 upptäckte skador — hålls kvar i G1 fas tills inte längre skador, stoppas fr S fas —- Antingen till lagas eller —> apaoptos(??) (kontrollerad celldöd)

fung som transkriptionsregulator

cell som har DNA-skador hålls kvar i G1-fas och tillåts inte att dela på sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Förklara vad som sker om DNA skada detekteras i G1 fas i detalj, w reference to p53 och p21

A

DNA skadat
—> aktivering av proteinkinaser som fosforylerar p53 —> stabiliserar & aktiverar den
—–> stabiliserat p53 binder t regulatoriska regionen på p21 genen — fungerar som Transkriptionsregulator

transkription av p21 —> p21 mRNA – translation —-> p21 = Cdk inhiberande protein ——> inhibera Cdk —-> cellcykeln stoppas

jmfrt m om ingen DNA skada skulle p53 brytas ned (i proteasomer)

  • ”Stopptecken” från kontrollprotein
  • Reagerar på kriterium för att avbryta cellcykeln (t.ex. DNA skada)
  • Stänger av Cdk/cyklin
  • P53 aktiveras/stabiliseras av kinas som känner av DNA-skada
    —> Aktiverar transkription av p21
    —-> p21 Inhiberar CDK/cyklin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Beskriv p53 och p21s roll i intern kontroll av cellcykeln

A

DNA skadat
—> aktivering av proteinkinaser som fosforylerar p53 —> stabiliserar & aktiverar den
—–> stabiliserat p53 binder t regulatoriska regionen på p21 genen — fungerar som Transkriptionsregulator

transkription av p21 —> p21 mRNA – translation —-> p21 = Cdk inhiberande protein ——> inhibera Cdk —-> cellcykeln stoppas

jmfrt m om ingen DNA skada skulle p53 brytas ned (i proteasomer)

  • ”Stopptecken” från kontrollprotein
  • Reagerar på kriterium för att avbryta cellcykeln (t.ex. DNA skada)
  • Stänger av Cdk/cyklin
  • P53 aktiveras/stabiliseras av kinas som känner av DNA-skada
    —> Aktiverar transkription av p21
    —-> p21 Inhiberar CDK/cyklin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är cancer?

A

Cancer
Kroppsegna celler som utvecklas till skadliga celler. Tumörer.

  • Vanlig folksjukdom
  • Komplexa sjukdomar med många orsaker
  • Egentligen många olika sjukdomar orsakade av olika faktorer
  • En genetisk sjukdom
  • Tar vanligtvis lång tid och kräver flera mutationer – för beh oftast många förändringar i arvsmassan
  • Uppkommer spontant men kan vara pre-disponerad
  • Stort fokus från den medicinska vetenskapen

Cancer är INTE
* En patogen (jmf. med bakterier och virus)
* En systematisk störning (jmf. med reumatiska problem)

Cancer ÄR
* Kroppsegna celler som utvecklas till skadliga celler
* Cancerceller bildar tumörer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Def tumör.

A

tumör – knöl, svulst,
VÄVNADSBILDNING UTAN FUNKTION

Okontrollerad tillväxt leder till lokal ansamling
av celler som utvecklar sig till en tumör.

2 typer – benign/godartad och malign/elakartad tumör

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Beskriv de 2 typerna av tumörer.

A

Okontrollerad tillväxt leder till lokal ansamling
av celler som utvecklar sig till en tumör.

Benign tumör
- Högt Differentierad
- Väl Avgränsad
- fler celler t antalet, ansamling, men ser ff ut som Ursprungscellerna
- Oftast långsamväxande
- Få mitoser
- Är INTE INVASIV
godartad tumör

Malign tumör
- Varierande differentieringsgrad – kan ha likheter m OG, men ser oftast helt annorlunda ut
- Diffust avgränsad
- Kan växa snabbt
- Många mitoser
- Kan vara invasiv och Metastaserande
- Ofta centrala apoptoser (kontrollerad celldöd) och nekros pga syrebrist.
elakartad tumör
—-> Cancer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Ge steg hur cancer kan utv fr epitelceller

A
  1. Normala epitelceller
  2. Förstadium/hyperplasi (något ökat antal, lite mindre välordnat)
  3. Dysplasi, cellerna är för många med ändrat utseende – men ff på speciell plats
  4. Cancer in situ, större avvikelse och snabbare tillväxt
  5. Invasiv cancer

forts växa ….
fr tumör –> cancer
kraftigt förändrat utseende,
inte lika de OG cellerna

Nästa steg är att dottertumörer hittas i andra organ, Metastaserande cancer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad menas med metastaserande cancer?

A

Metastaser = dottertumörer — cancern spritt sig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur kan cancer uppstå?

A

DNA-skada
- Slumpmässig
- Nedärvd

men också

Mutagener (ämnen som kan orsaka DNA-skada)
- UV-strålning
- radioaktiv strålning
- bensen, aflatoxin

Carcinogener
- Mutagener
- Andra ämnen, (till exempel HPV-virus, asbest, ämnen som stimulerar celltillväxt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad innebär det att Cancer är en Monoklonal sjukdom?

A

Cancer UTGÅR FRÅN EN ENDA CELL som genomgår tumörinitiering

Första mutationen leder till tumörinitiering = den 1a slumpmässiga mutationen i en cancergen

  • Förlust av tillväxtkontroll är universell vilket ger en cell en överlevnadsfördel (idk???)
  • Därefter ackumulering av mutationer för tumörprogression
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vi har 3 miljarder baspar i vårt genom. Vilka funktioner fyller all denna sekvens?

Det kommer bli slumpmässiga mutationer i arvsmassan - tex i replikation, varför är då inte cancer vanligare?

A
  1. Kodande sekvens - gener
    - Kodande sekvens som ger upphov till ett mRNA som ger upphov till ett protein.
    - Kodande sekvens som ger upphov till ett RNA som har en funktion.

Icke-kodande sekvens
- Regulatoriska element
- Introner
- Pseudogener
- Repetitivsekvens
- Transposoner
- Telomerer

  1. i replikation i snitt 3 fel på en replikation (1 fel på miljarden)

Icke-kodande sekvenserna utgör Upp till 99% av vårt DNA —->
Stor chans att slumpmässig mutation hamnar i icke-kodande sekvens
(eller iaf inte på cancerrelaterade gener)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Cancerutv kräver många steg, vilka och varför?

Hur får cancercellen dessa egenskaper?

A

1.Okontrolleradcelltillväxt hos cancercellen
– får ju vanligen inte dela sig om inte får mitogen
(signal) att får dela sig.
—- cancercellen måste kunna genomgå celldelning trots DNA skador, egentligen inte får, och “välja” att genomgå det utan att ha fått signal att göra det

2.Undvikande av celldöd
– celler måste ofta få signal att normal plats
för överleva, överlevnadssignal.
—– Cancercellen måste kunna växa på
andra platser, utan överlevnadssignal…

3.Undvika attacker från immunförsvaret

4.Få nya blodkärl att bildas, för att få tillräckligt
med syrgas och näringsämnen
- diffusion, bra kort avstånd
—- beh kapillärer nära alla celler, tumören måste kunna attrahera nybildn blodkärl - Angiogenes

5.Sprida sig till andra delar av kroppen (metastasera)

Varje steg bygger på förvärvade Kompetenser hos cancercellen, vilka genereras genom Slumpmässiga Mutationer i cancercellens gener

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur upptäcker man en tumör?

A

beh mkt celler för kunna diagnostisera – diagnos sker ofta ganska sent —-> hinner växa mkt när för få celler för att detektera

  • Röntgen?
    Synlig vid 10^8 celler
  • Palpering (känna efter)?
    Detekterbar vid 10^9 celler
  • Labb-tester?
    Detekterbar tidigare
    Går inte alltid att behandla
  • En tumör kan vara dödlig vid 10^12 celler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Kan cancer smitta?

A

Nej (för det mesta)
* Kroppsegna celler som erhåller farliga egenskaper via mutation
* Kan induceras via ökad mutationstakt

Nja
* Riktad mutation (vissa virus)

Ja (ytterst ovanliga fall)
* Tasmanska djävlar
–en ansiktstumör, smitta genom bett mellan tasmanska djävlar, urspr fr Schwann celler
* Hundar

17
Q

Cancerns utv steg,
Förklara “Initiator”

A
  • Initiator = Den första mutationen som möjliggör vägen till cancer OCH/ELLER faktorerna som orsakar dem

slumpmässig mutation eller mutagena ämnen
* Mutagena faktorer
* Virus
* Kemikalier
* Interna faktorer (tex. replikationsmisstag)

18
Q

Cancerns utv steg,
Förklara “Promotor”

A

Promotor
OBS förväxla inte m promotorer i transkription!!

Promotor = Effekter som ökar de förändrade cellernas väg till cancer OCH/ELLER faktorerna som orsakar dem

  • Kan ligga långt efter initiatorn i tid
  • Kan ofta ge upphov till celldelning
    den enskilda cellen måste —> fler celler, så få andra mutation
  • Externa faktorer (snarare än faktorer som direkt skapar mutation)
  • Sårskada -> inducerar celldelning
  • Hormon/signalsubstans
  • Ändrad proteinsignallering
  • Ändrat immunförsvar

tex sårskada —> inducerar celldelning för läkning av såret. Om en av de som stimuleras som har mutationen —> ksk 10 000 celler m mutationen när såret har läkt —> mkt mer sannolikt att en av de 10 000 har en andra mutation som krävs för få cancer

19
Q

Cancerns utv steg,
Förklara Progression och Metastasering

A

Progression
* Utveckling av ’flercellig’ tumör (t.ex. attrahera blodkärl)

Metastasering
* Spridning till nya vävnader
* Maligna tumörer utvecklas

20
Q

Vilka celler blir cancerceller?

A
  • Alla celler kan bli cancerceller, så cancer kommer ofta från vanliga celler, som delar sig ofta
  • Större delen av cancer i vuxna utvecklas från epitelceller
    tänk tex tarmepitelet delas o byts ut väldigt ofta
  • Cancer hos barn och unga bildas oftare av stamceller pga misstag under kroppens utveckling
  • T.ex. olika former av leukemi
21
Q

Mutation i cancerceller – vad förändras?

A
  • I många tumörer är det samma
    gener som är förändrade
  • De generna kallas ”cancergener”
  • Hittar dock nya hela tiden

i många fall samma gener som förändras
men väldigt många gener som involverade i cancer på ngt sätt – finns på alla gener, olika cancersjukdomar….

22
Q

Vad gör en ”cancer-gen” i cellen?

A

vanliga funkt, men också inv cancer
Det som benämns cancer-gener är normala gener men som är kopplade till funktioner som rör egenskaper som är kopplade till cancerutveckling.

tex
- DNA-reparationsmaskineriet
- Cellcykelreglering
- Cellsignalering kopplad till tillväxt / överlevnad / celldöd (apoptos)

23
Q

Vad är Onkogener?

A

Onkogener (proto-onkogener används ibland som namn på den icke muterade formen)

  • Måste mutera så att funktionen bibehålls och ökar för att bidra till cancerutveckling
  • Oftast Dominanta gener, räcker om ENA kopian muterar

men mer troligt att mutation förstör/minskar effekt än ökar…

24
Q

Vad är Tumörreducerande gener?

A

Tumörreducerande gener
- för få ändrad funkt måste mutera så att funktionen Förstörs eller Minskar för att bidra till cancerutveckling
- Oftast recessiva, BÅDA kopiorna behöver mutera för att få effekt

25
Q

Händer det något om en mutation – ena kopian av en tumörreducerande gen muteras?

A

Nej! Båda måste muteras för att ge effekt, “leda t vägen mot cancer”

26
Q

Är Cdc25 en onkogen eller tumörreducerande gen?
Är p53 en onkogen eller tumörreducerande gen?

A

p53
känner av om DNA skada…
öka transkr P21 -
P21mRNA –> P21

tumörred – måste mut så tappar funkt
om tappar funkt – blind för DNA skador — tillåta delning trots DNA skador —->
dottercellerna ökad sannolikhet
medföra/föra vidare mutationer
p53 tumörreducerande gen
om en kopia. ff funkar.
beh mutera båda för få full effekt

Cdc25 onkogen
Onkogen
om Cdc25 muterar så aktiv hela tiden —> så fort M cyclin tröskelvärde m Mcdk —> alltid aktivt föra cellen in i Mfas(?)

27
Q

Olika former av DNA-förändringar som kan ge
upphov till cancer

A

Olika former av DNA-förändringar som kan ge
upphov till cancer

  • Mutation av kodande sekvens
  • Gen-dubblering
  • Omarrangemangav kromosom
  • Alla formerna av DNA-förändring kan
    förstöra gener eller ändra deras aktivitet
  • MINDRE genaktivitet
  • T.ex. en gen som reparerar DNA-skada
  • MER genaktivitet
  • T.ex. en gen som tillåter celldelning
  • FÖRÄNDRAD genaktivitet
  • T.ex. en gen som identifierar var en cell får
    vara.
28
Q

Mutation av kodande sekvens

A

Mutation av kodande sekvens
* Förändring i den KODANDE
delen av DNA
* RNA och protein med ny sekvens
* Nya egenskaper
* T.ex. kan en receptor ge signal
även när den inte binder

29
Q

Gendubblering

A

Gendubblering
* Förändring i ANTAL gener på
DNA-strängen
* Ofta stora bitar DNA som
kopieras, t.ex. halv kromosom
* RNA och protein oförändrade
* ANTAL protein ökar
* T.ex. kan en transkriptionsfaktor
öka i koncentration, så
inhibering misslyckas

30
Q

Omarrangemang av kromosom

A

Omarrangemang av kromosom
* Förändring i REGLERANDE
SEKVENSER för en gen
* ELLER tillägg i sekvens till genen
själv.
* Genen kan utryckas när den
normalt inte skulle
* T.ex. kan en ”klarsignal” uttryckas
av närvaro av glukos istället för
mitogen signalmolekyl.

31
Q

Cancerns tre fundamentala processer
* De flesta tumörers celler har skada i samma
PROCESSER. De exakta GENERNA varierar

Vilka processer??

A

Cancerns tre fundamentala processer
* De flesta tumörers celler har skada i samma
PROCESSER. De exakta GENERNA varierar

  • Kontroll av celltillväxt och delning
  • Förändrad respons på DNA-skada
  • Kontroll av cellspridning
32
Q
A

slide samband kroppsvikt & cancer mortalitet hundraser - större hundar fler celler, större risk - större hundar lever kortare, mindre risk för färre
delningar…
antal celler & livslängd bidrar t cancerrisk

33
Q
A