Blodgaser Flashcards
1
Q
Vad står Rq för?
A
Respiratory Quotient
2
Q
Vad är Rq?
A
Hur mycket av det inspirerade syret som expireras som CO2 (mellan 0,7-1)
3
Q
När kan det vara intressant (indikationer) att utföra en blodgasanalys?
A
- Andning (För att utföra oxygenering och ventilation).
- Syra- bas status
- Elektrolytrubbningar, Hb, Laktat
- Hypo- eller hyperglykemi
- Övrigt: COHb, anjon-gap
4
Q
Ge två förslag på instrument för att analysera blodgaser.
A
- Istat
- Anaeroba sprutor
5
Q
Hur jobbar Istat?
A
- Jobbar enbart vid en viss temp så kan behöva värmas/kylas beroende på omgivningen.
- Blodet läggs i kassetter med specifika tillsatser (beroende på vad som ska analyeras).
6
Q
Vad är viktigt att tänka på för att det ska gå att analysera blodgas i anaeroba sprutor?
A
- att det inte kommer något syre i röret –> måste vara dubbel anaeroba för att det ska fungera.
7
Q
Hur går provtagning (artär?) med Hepariniserad blodgasspruta till?
A
- lokalisera och palpera pulsen
- Klippa och rengöra huden
- Kanylen ska gå in ca 30-45 grader mot huden - öppningen uppåt.
- Sputan fylls genom blodtrycket.
- Applicera tryck mot kärlet –> ca 5-10 min för att undvika hematom.
8
Q
Vad ska man tänka på för att undvika felaktiga analysresultat(blodgas)?
A
- Undvik luftbubblor i sprutan, de ger falskt höga PaO2 -värden.
- Otillräcklig blandning av provet, risk för koagelbildning
- Kort tid mellan provtagning och analys, analysera direkt efter eller förvara i isvatten fram tills analys.
9
Q
Vad kan man göra för att undvika luftbubblor i sprutan vid provtagning?
A
- “aspirera” aldrig med sprutan för att tryck ut luften, detta göra att luftbubblorna oxygenerar större del av blodprovet.
- Knacka försiktigt på sprutan för att få bort luftbubblor.
- Förslut sprutan med en propp.
10
Q
Varför är det bra att tänka på att proven alltid analyseras i 37 grader?
A
- Det blir högre syretryck om patienten har feber (är varm) vilket kan ge falskt högt.
- Det blir lägre syretryck om patienten är kall då metabolismen saktar ner –> falskt lågt värde.
11
Q
Vart kan man ta blodgasprover (smådjur)?
A
- Artär
- Femoralis?
12
Q
Vad behöver man tänka på om man tar prov i ett artär?
A
- Man behöver hålla kvar en tryck på sprutan när man går in i kärlet, annars flyger den ut
- Enbart 1 chans på artär
- Rejält tryck på artären efterråt för att undvika hematom.
13
Q
Vart tar man blodgasprover (häst)?
A
- Alltid i artär
- Ansikte, Has
14
Q
Vad kan man få för information om oxygenering i en blod-gas rapport?
A
- PO2 (oxygen tenison), trycket av syret i kärlen (kan enbart tas från artär).
- SO2 (oxygen saturation), kan tas både arteriellt och venöst.
15
Q
Vad är ABG?
A
Artärblodgas
16
Q
Hur kan artärblodgas mätas?
A
- PaO2
- Saturation
- FiO2 (Fraction of inspired oxygen)
17
Q
Vad är PaO2?
A
Mängden syrgas som är löst i plasma.
18
Q
Vad är saturation?
A
- SPO2, har många av bindningsplatserna på de röda blodkropparna som är mättade/fulla på syre.
- Svar i procent.
19
Q
Vad har saturation för felkällor?
A
- Anemi, dvs 100% av blodkropparna som finns kan vara mättade med syre, men det är mängden blodkroppar som är för få –> hypoxemi.
20
Q
Vid vilken procent saturation börjar det gå “utför” snabbt (saturationen minskar kraftigt)?
A
- vid 90, därför vill vi fånga upp patienten innan saturationen har gått ner till 90.
21
Q
Varför är det bra att preoxygenera?
A
- Det gör att en större mängd syre blir löst i plasman –> man vinner tid med syretrycket.
- Detta gör att man har mer tid vid t.ex. en svår intubering innan syrereserven tar slut.
- Görs innan induktion.
22
Q
Kan syre-basinformation tas från artärer eller vener?
A
- det kan tas från båda, men vener är ofta surare då de har en högre halt koldioxid.
- men skiljer sig inte tillräckligt mycket för att det ej ska vara mätbart i en ven.
23
Q
Vad ger oss syra-basinformation?
A
- pH
- PCO2 (koldioxid i plasma)
- HCO3 (kalkylerat vs uppmätt)
24
Q
Vad gör att vi har syra-bas balans?
A
Syra in = syra ut
25
Cellens syraproduktion är delat i två, vilka delar är det?
- Respiration
- Metabolism
26
Vad ger syra-in och -ut under respiration?
- syra-in --> CO2 blandas med plasma (pCO2) vilket gör att det bildas vätejoner (syra) och vätekarbonat/bikarbonat (bas).
- pH faller i blodet, men Hb buffrar denna förändring (syra-ut).
- Stor del av syran expireras genom aningen (syra ut).
- Respirationen går snabbt (min) att ändra syra-bas balansen.
27
Vad ger syra-in och -ut under metabolismen?
- Syra-in = metabola syror b.la laktat, dessa dissociaceras till en anjon (bas) och en vätejon (syra).
- Syra-ut = Blodet passerar via njuren --> ut med syra.
- Metabolismen tar lång tid (dagar/veckor) att ändra syra-bas balansen.
28
Vilket syra-bas intervall vill blodet ligga mellan?
7,35-7,45
29
Vilka är de 4 vanligaste syra-bas rubbningarna?
1. Respiratorisk acidos
2. Respiratorisk alkalos
3. Metabolisk acidos
4. Metabolisk alkalos
30
När är det vanligt att det blir respiratorisk acidos?
Under anestesi, många sederande LM är andningsdepressiva --> djuret andas ej bra själv --> svårt att ventilera ut syra.
31
När är det vanligt med respiratorisk alkalos?
- Vid användning av ventilator --> överventilerade patienter får alkalos.
32
Vad kan orsaka metabolisk acidos?
- ackumuleringar av syra
- diarré (förlust av baser)
- Njurproblem (blodet kan inte bli av med syrorna den metabola vägen).
33
Vad orsakar metabol alkalos?
- Kräkningar (förlist av syror)
34
Hur kan metabola syra-bas rubbningar återställas?
B.la via dropp men tar lång tid.
35
Det finns en enkel steg-för-steg metod som kan användas för de flesta blodgas-analyserna. Förklara varje steg.
Steg 1. Acidos eller alkalos? (är pH över eller under normalintervallet?)
Steg 2. Vad är det för respiratorisk effekt? Är PaCO2 inom intervallet 5-6 kPa? (PaCO2 = koldioxidtrycket arteriellt?)
Steg 3. Förvänta metabolisk orsak om respiration är ok. Om pH normalt men PaCO2 ändrat har kroppen kompenserat för förändingen i pH.
Steg 4. Använd HCO3- / BE för att verifiera metabolisk effekt (HCO3- 22-26 mmol/l)
BE (base-excess) -3 till 3.
36
Hur ska man tänka när blodgaserna ska läsas av/tolkas (syra-bas)?
Steg 1. Patientens anamnes, status och AT
Steg 2. Bedöm patientens oxygenering, Bedöm FiO2 (hur mycket syrgas som levereras till patienten), saturation, PO2, är patienten hypoxisk eller ej (ska vara >11), Är Hb inom det normala?
Steg 3. Bedöm patientens pH, Är den inom normalintervallet (7,35-7,45)?
Steg 4. Respiratoriska, titta på PCO2 (ska vara 4,5-6)
Steg 5. Den Metaboliska komponenten, BE (Base Excess) ska ligga mellan -3 och , och HCO3- ska ligga mellan 22-27.
37
Hur ska man tänka om det finns en störning?
Finns det en störning? Då vill vi veta om den är respiratorisk eller metabol. Det är alltid den primära störningen som avgör pH. Är patienten t.ex. sur så är det antigen högt koldioxid (resp) eller låga BE (Metabol) eller låga bikarbonat (metabol). Går kroppen mot acidos genom respiration så kommer kroppen försöka kompensera med göra metabolismen mer basisk (och tvärt om). Kroppen överkompenserar aldrig --> Finns en primär störning som orsakar kroppens pH, men kan finnas en sekundär störning i motsatt håll (enbart för att kompensera med den primära). Fixa den primära för att fixa den sekundära.
