Blodgaser

Question 1

Vad står Rq för?

Answer 1

Respiratory Quotient

Question 2

Vad är Rq?

Answer 2

Hur mycket av det inspirerade syret som expireras som CO2 (mellan 0,7-1)

Question 3

När kan det vara intressant (indikationer) att utföra en blodgasanalys?

Answer 3

1. Andning (För att utföra oxygenering och ventilation).
2. Syra- bas status
3. Elektrolytrubbningar, Hb, Laktat
4. Hypo- eller hyperglykemi
5. Övrigt: COHb, anjon-gap

Question 4

Ge två förslag på instrument för att analysera blodgaser.

Answer 4

1. Istat
2. Anaeroba sprutor

Question 5

Hur jobbar Istat?

Answer 5

• Jobbar enbart vid en viss temp så kan behöva värmas/kylas beroende på omgivningen.
• Blodet läggs i kassetter med specifika tillsatser (beroende på vad som ska analyeras).

Question 6

Vad är viktigt att tänka på för att det ska gå att analysera blodgas i anaeroba sprutor?

Answer 6

• att det inte kommer något syre i röret –> måste vara dubbel anaeroba för att det ska fungera.

Question 7

Hur går provtagning (artär?) med Hepariniserad blodgasspruta till?

Answer 7

• lokalisera och palpera pulsen
• Klippa och rengöra huden
• Kanylen ska gå in ca 30-45 grader mot huden - öppningen uppåt.
• Sputan fylls genom blodtrycket.
• Applicera tryck mot kärlet –> ca 5-10 min för att undvika hematom.

Question 8

Vad ska man tänka på för att undvika felaktiga analysresultat(blodgas)?

Answer 8

• Undvik luftbubblor i sprutan, de ger falskt höga PaO2 -värden.
• Otillräcklig blandning av provet, risk för koagelbildning
• Kort tid mellan provtagning och analys, analysera direkt efter eller förvara i isvatten fram tills analys.

Question 9

Vad kan man göra för att undvika luftbubblor i sprutan vid provtagning?

Answer 9

• “aspirera” aldrig med sprutan för att tryck ut luften, detta göra att luftbubblorna oxygenerar större del av blodprovet.
• Knacka försiktigt på sprutan för att få bort luftbubblor.
• Förslut sprutan med en propp.

Question 10

Varför är det bra att tänka på att proven alltid analyseras i 37 grader?

Answer 10

• Det blir högre syretryck om patienten har feber (är varm) vilket kan ge falskt högt.
• Det blir lägre syretryck om patienten är kall då metabolismen saktar ner –> falskt lågt värde.

Question 11

Vart kan man ta blodgasprover (smådjur)?

Answer 11

• Artär
• Femoralis?

Question 12

Vad behöver man tänka på om man tar prov i ett artär?

Answer 12

• Man behöver hålla kvar en tryck på sprutan när man går in i kärlet, annars flyger den ut
• Enbart 1 chans på artär
• Rejält tryck på artären efterråt för att undvika hematom.

Question 13

Vart tar man blodgasprover (häst)?

Answer 13

• Alltid i artär
• Ansikte, Has

Question 14

Vad kan man få för information om oxygenering i en blod-gas rapport?

Answer 14

• PO2 (oxygen tenison), trycket av syret i kärlen (kan enbart tas från artär).
• SO2 (oxygen saturation), kan tas både arteriellt och venöst.

Question 15

Vad är ABG?

Answer 15

Artärblodgas

Question 16

Hur kan artärblodgas mätas?

Answer 16

• PaO2
• Saturation
• FiO2 (Fraction of inspired oxygen)

Question 17

Vad är PaO2?

Answer 17

Mängden syrgas som är löst i plasma.

Question 18

Vad är saturation?

Answer 18

• SPO2, har många av bindningsplatserna på de röda blodkropparna som är mättade/fulla på syre.
• Svar i procent.

Question 19

Vad har saturation för felkällor?

Answer 19

• Anemi, dvs 100% av blodkropparna som finns kan vara mättade med syre, men det är mängden blodkroppar som är för få –> hypoxemi.

Question 20

Vid vilken procent saturation börjar det gå “utför” snabbt (saturationen minskar kraftigt)?

Answer 20

• vid 90, därför vill vi fånga upp patienten innan saturationen har gått ner till 90.

Question 21

Varför är det bra att preoxygenera?

Answer 21

• Det gör att en större mängd syre blir löst i plasman –> man vinner tid med syretrycket.
• Detta gör att man har mer tid vid t.ex. en svår intubering innan syrereserven tar slut.
• Görs innan induktion.

Question 22

Kan syre-basinformation tas från artärer eller vener?

Answer 22

• det kan tas från båda, men vener är ofta surare då de har en högre halt koldioxid.
• men skiljer sig inte tillräckligt mycket för att det ej ska vara mätbart i en ven.

Question 23

Vad ger oss syra-basinformation?

Answer 23

• pH
• PCO2 (koldioxid i plasma)
• HCO3 (kalkylerat vs uppmätt)

Question 24

Vad gör att vi har syra-bas balans?

Answer 24

Syra in = syra ut

Question 25

Cellens syraproduktion är delat i två, vilka delar är det?

Answer 25

• Respiration
• Metabolism

Question 26

Vad ger syra-in och -ut under respiration?

Answer 26

• syra-in –> CO2 blandas med plasma (pCO2) vilket gör att det bildas vätejoner (syra) och vätekarbonat/bikarbonat (bas).
• pH faller i blodet, men Hb buffrar denna förändring (syra-ut).
• Stor del av syran expireras genom aningen (syra ut).
• Respirationen går snabbt (min) att ändra syra-bas balansen.

Question 27

Vad ger syra-in och -ut under metabolismen?

Answer 27

• Syra-in = metabola syror b.la laktat, dessa dissociaceras till en anjon (bas) och en vätejon (syra).
• Syra-ut = Blodet passerar via njuren –> ut med syra.
• Metabolismen tar lång tid (dagar/veckor) att ändra syra-bas balansen.

Question 28

Vilket syra-bas intervall vill blodet ligga mellan?

Answer 28

7,35-7,45

Question 29

Vilka är de 4 vanligaste syra-bas rubbningarna?

Answer 29

1. Respiratorisk acidos
2. Respiratorisk alkalos
3. Metabolisk acidos
4. Metabolisk alkalos

Question 30

När är det vanligt att det blir respiratorisk acidos?

Answer 30

Under anestesi, många sederande LM är andningsdepressiva –> djuret andas ej bra själv –> svårt att ventilera ut syra.

Question 31

När är det vanligt med respiratorisk alkalos?

Answer 31

• Vid användning av ventilator –> överventilerade patienter får alkalos.

Question 32

Vad kan orsaka metabolisk acidos?

Answer 32

• ackumuleringar av syra
• diarré (förlust av baser)
• Njurproblem (blodet kan inte bli av med syrorna den metabola vägen).

Question 33

Vad orsakar metabol alkalos?

Answer 33

• Kräkningar (förlist av syror)

Question 34

Hur kan metabola syra-bas rubbningar återställas?

Answer 34

B.la via dropp men tar lång tid.

Question 35

Det finns en enkel steg-för-steg metod som kan användas för de flesta blodgas-analyserna. Förklara varje steg.

Answer 35

Steg 1. Acidos eller alkalos? (är pH över eller under normalintervallet?)
Steg 2. Vad är det för respiratorisk effekt? Är PaCO2 inom intervallet 5-6 kPa? (PaCO2 = koldioxidtrycket arteriellt?)
Steg 3. Förvänta metabolisk orsak om respiration är ok. Om pH normalt men PaCO2 ändrat har kroppen kompenserat för förändingen i pH.
Steg 4. Använd HCO3- / BE för att verifiera metabolisk effekt (HCO3- 22-26 mmol/l)
BE (base-excess) -3 till 3.

Question 36

Hur ska man tänka när blodgaserna ska läsas av/tolkas (syra-bas)?

Answer 36

Steg 1. Patientens anamnes, status och AT
Steg 2. Bedöm patientens oxygenering, Bedöm FiO2 (hur mycket syrgas som levereras till patienten), saturation, PO2, är patienten hypoxisk eller ej (ska vara >11), Är Hb inom det normala?
Steg 3. Bedöm patientens pH, Är den inom normalintervallet (7,35-7,45)?
Steg 4. Respiratoriska, titta på PCO2 (ska vara 4,5-6)
Steg 5. Den Metaboliska komponenten, BE (Base Excess) ska ligga mellan -3 och , och HCO3- ska ligga mellan 22-27.

Question 37

Hur ska man tänka om det finns en störning?

Answer 37

Finns det en störning? Då vill vi veta om den är respiratorisk eller metabol. Det är alltid den primära störningen som avgör pH. Är patienten t.ex. sur så är det antigen högt koldioxid (resp) eller låga BE (Metabol) eller låga bikarbonat (metabol). Går kroppen mot acidos genom respiration så kommer kroppen försöka kompensera med göra metabolismen mer basisk (och tvärt om). Kroppen överkompenserar aldrig –> Finns en primär störning som orsakar kroppens pH, men kan finnas en sekundär störning i motsatt håll (enbart för att kompensera med den primära). Fixa den primära för att fixa den sekundära.