Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Specifik omvårdnad med inriktning anestesisjukvård DO0120 > Anestesi vid speciella sjukdomstillstånd - hund och katt > Flashcards

Anestesi vid speciella sjukdomstillstånd - hund och katt Flashcards

1
Q

Vid anestesi av djur med respirationssjukdomar uppkommer ffa 3 risker, vilka?

A
  • Hypoxi
  • Hypoventilation
  • Regurgitaion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Inom vilka 3 “kategorier” kan respirationssjukdomar finnas?

A
  • Övre luftvägar
  • Nedre luftvägar
  • Restriktiva sjukdomar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur ser man om ett djur har problem med de övre luftvägarna?

A

Ger ansträngning vid inandning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är några exempel på vad problem i de övre luftvägarna kan orsakas av?

A
  • Brachycephala hundar
  • Larynxparalys
  • Tracheal kollaps
  • Främmande kropp/tumör i larynx eller trakea.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur ser man att ett djur har problem med de nedre luftvägarna?

A

Ansträngning vid utandning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är exempel på vad problem i de nedre luftvägarna kan orsakas av?

A
  • Lunginflammation/aspirationspneumoni
  • Lungödem
  • Lungblödning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur kan man se att ett djur har problem med andnings-restriktiva sjukdomar?

A

Bukpress samt ytlig andning både in och ut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är andnings-restriktiva sjukdomar?

A

Sjukdomar där något trycker mot lungorna;
- vätska
- luft
- bukorgan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad kan andnings-restriktiva sjukdomar orsakas av?

A
  • Pleural effusion -
  • Difragmabråck
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är en stor risk med dyspné?

A
  • Oavsett orsak så finns en stor risk för hypoxi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur upptäcks hypoxi? och vad är fördelarna med de olika metoderna?

A
  • Blodgasanalys (visar även CO2 och ger förståelse för gasutbytet)
  • Puloximeter (Ger en kontinuerlig bild av vad som sker “nu”)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är en nackdel med blodgasanalys?

A
  • Invasivt ingrepp (arteriellt blod) –> kan stressa patienten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur definieras hypoxemi?

A
  • Hypoxemi = SpO2 < 95% (syrekoncentration i arteriellt blod = 80 mmHg)
  • Allvarlig hypoxemi = SpO2 < 90% (syrekoncentrationen i arteriellt blod = 60 mmHg)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är preoxygenering?

A
  • 100% syre tillförs under 2-5 minuter (preoxygenation) som bildar en reserv av syre i lungorna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är preoxygenering?

A
  • Tar längre tid innan hypoxemi uppstår även om patienten får apné (300 sek mot 70 sek)
  • Hjälper om djuret får apné och intuberingen misslyckas.
  • Preoxygenering ger 300
    s att intubera och ventilera istället för 70 s
  • Syret ges via tät sittande mask.
  • Om patient för stressa för mask fungerar flow-by
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är en viktig sak att tänka på med respiratoriskt nedsatta patienter och stress?

A
  • En stressad patient förbrukar mer syre
  • Stress, smärta eller orolighet ökar syrebehovet –> Tachypné
  • Tachypné ökar negativt tryck i luftvägar ffa om täppt i övre. Risk för lungödem (negativt tryck) och försämring av hypoxi.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur kan stress minimeras på patienter?

A
  • Tyst och försiktig hantering
  • Farmakologiskt (opioider, benzodiazepiner).
  • Undvik onödvändiga procedurer
  • Om patienten har ont –> behandla, smärta kan orsaka mer andningsdepression än opioider.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad finns det för riskfyllda moment vid respiratoriska sjukdomar?

A
  • Induktion
  • Intubering
  • Uppvak
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur bör man inducera en patient med respiratorisk sjukdom?

A
  • Premedikation för minska stress, inte alltid möjligt, ibland kan det vara för akut.
  • Preoxigenera medan premedikation har effekt.
  • Monitorera alltid!
  • Från induktion till intubering ska det gå SNABBT
  • Mest används intravenös induktion
  • EJ induktion med mask/induction cage (långsam och stressig)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur ska man tänka om man har en patient med respiratorisk sjukdom som är svårt-intuberad?

A
  • Vanligt att dessa patienter är svåra att intubera
  • Ha allt redo till hands!!!
  • Prova aldrig ensam
  • Viktigt att ha flera händer
  • Se till att en vet/kirurg som kan utföra ett invasivt ingrepp finns nära till hands.
  • Alla mediciner ska vara räknade och utdragna i markerade sprutor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är minimikrav för vad som behövs när man har misstanke om att intuberingen blir svår?

A
  • Förbered laryngoskop i rätt storlek. Kolla att ljuset funkar
  • Förbereda olika storlekar på trachealtuber
  • Bättre med genomskinliga, polyvinylklorid tuber
  • Silikon tuber kan behöva en stilett. En guide wire (de kan vara för mjuka)
  • Allt ska vara redo att använda: Checkad kuff och klippt till rätt längd.
  • En sug, ibland är larynx täckt av slem –> minskad sikt till brosken.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Med upprepade försök att intubera tillkommer vissa risker, vilken är vanligast och vad gör man?

A
  • Risken för regurgitering ökar
  • Regurgiterar djuret, sug rent svalget för att minska risken för aspiration.
  • Sug genom Bougie alt. gul urinkateter med ledaren kvar i.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad gör man om det inte fungerar att tuba normalt?

A
  • Använd Bougie alt. gul urinkateter
  • Introduceras i trachea och används som vägvisare för att tillföra syre bakom obstruktion.
  • När vägvisaren är nedförd sätt på trachaltuben på denna och för ner till den ligger rätt.
  • Sedan kan guiden dras ut.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur kan man säkerställa att man ligger rätt vid vanlig/svår intubering?

A
  • Ha kapnograf redo
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad gör man om det är OMÖJLIGT att tuba?

A
  • Ha fler händer redo, viktigt att veta vid vilken punkt man ska avbryta försök och välja ett annat alternativ.
  • Alt. till vanlig intubering är tracheostomi eller retrograd intubering.
  • Tracheostomi eller retrograd intubering ska förberedas innan man kommer till det stadiet och tvättas när patienten är vaken.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Svårintuberade patienter har en ökad risk för vissa tillstånd, vilka och varför?

A
  • Obstruktion av trachea kompensaras genom förhöjd AF i vaket tillstånd. Efter induktionsmedel dekompenserar dem –> syrehalten i blodet går ner till hypoxemiska nivåer.
  • Hypoxi, monitorera SpO2, slh, andningsmönster
  • Bradykardi, monitorera HF/EKG
  • Regurgitation –> aspirations pneumoni
  • Risken för regurgitation kan minskas om en håller upp djurets huvud till kuffen är uppblåst.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Hur ska man agera för en svårintuberad patient vid uppvak?

A
  • NO STRESS, NO PAIN
  • Tillför syre
  • Endotracheal tub så lång tid som möjligt, brosken kan svullna upp pga av retning av tuben
  • Monitorera
  • Finns risk att behöva tuba om, ha material redo. (Laryngoskop, endotracheala tuber, en assisten, narkosmedel)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad ska man tänka på vid anestesi för patienter med problem med nedre luftvägarna?

A
  • Problemet sitter längre ner, i alveolerna –> försämrat gasutbyte
  • Förutsättningar för gasutbyte: Cirkulation (blodtillförsel), Ventilation (Syretillförsel) och Permeabelt membran.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vilka är riskmomenten för en patient med problem med nedre luftvägarna under anestesi?

A
  • Induktion
  • Uppehåll
  • Uppvak
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad är perfusion mismatching?

A
  • När en av förutsättningarna för gasutbyte saknas (cirkulation, ventilation, permeabelt membran)
  • Kan ske pga alveoler som inte blir tillräckligt ventilerade
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vilka är förutsättningarna för gasutbyte?

A
  • Cirkulation (blodtillförsel)
  • Ventilation (Syretillförsel)
  • Permeabelt membran.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Hur kan det bli perfusion mismatching pga alveoler som inte blir tillräckligt ventilerade (problem med nedre luftvägarna)?

A
  • En del av venöst blod kommer till icke-ventilerade alveoler (atelektas, lunginflammation, trauma, blödning, ödem)
  • Eller en del av ventilerade alveoler får inte blodtillförsel (minskad cardiac output, hypovolemi, chock…)
  • Detta gör att gasutbytet inte kan äga rum –> risk för hypoxi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Hur ska man tänka med patienter som har perfusion mismatching och anestesi?

A
  • Stabilisera patienten INNAN anestesi
  • Flytta patienten till en lägre ASA-status
  • Behandla (om) comorbiditeter
  • Behandla (om) lunginflammation/lungödem
  • Vätska om hypovolemisk
  • OM möjligt och nödvändigt kan vänta till dagen efter.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Hur ska patienter med nedre luftvägsproblematik induceras?

A
  • Patienter med nedsatt lungreserv har en minskad förmåga att klara de plötsliga kardiovaskulära förändringarna som sker under induktion.
  • Viktigt att monitorera SpO2, slh, HF, respiratoriskt mönster.
  • Viktigt med preoxygenering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Hur ser underhållet ut för en patient med nedre luftvägsproblematik?

A
  • Större risk för problematik i underhållet i jmf med patienter som har problem med övre luftvägarna.
  • Svårt att hålla syresättning i blodet på ok nivåer.
  • Ventilator blir ofta nödvändigt för att garantera syresättning, ventilation och alveolär funktion (under anestesi).
  • Vid användning av ventilator försämras det venösa återflödet och minskad CO, viktigt att monitorera.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad finns det för risker att använda ventilator på patienter med problematik i de nedre luftvägarna?

A
  • Väga ventilatorns nytta mot minskad CO (cardiac output)
  • Risk för VOLUTRAUMA
  • Risk för BAROTRAUMA
  • Viktigt att koll på volymtidal och tryck i luftvägar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad är viktigt att tänka på vid uppvak av en patient med nedre luftvägsproblematik?

A
  • Monitorera syresättning i uppvak
  • När de kopplas bort från ventilator kan syreomsättningen minska –> undvik allt som kan leda till en ökad syrekonsumtion (skakningar pga låg temp, stress, smärta)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad finns det för riskfyllda moment hos patienter med restriktiva sjukdomar (respiration)?

A
  • Induktion
  • Underhåll
  • Uppvak
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Vilka förberedelser inför narkos bör göras för patienter med restriktiva sjukdomar (respiration)?

A
  • Om pleural effusion: vet ska tappa thorax precis innan narkos för att minska tryck på lungorna.
  • I vissa fall (akut diafragmabråck) kan positionering av patient lätta trycket mot lungorna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Hur bör underhåll av narkos utföras för patienter med restriktiva sjukdomar (respiration)?

A

Vid operationer i thorax blir det kommunikation mellan pleuran (=lungsäcken) och omgivningen
- Man förlorar det negativa trycket i pleuran
- Patienten kan inte andas själv, behöver sättas på ventilator
- Vid diafragmabråck händer detta vid buköppningen! När kirurgen skär i bukväggen - Vid lunglobektomi eller vid punktering av lungan, risk för läckage av anestesigas
(Alternativ är att söva patienten med TIVA (Total Intravenous Anesthesia), tex propofol med CRI, istället för isofluran

41
Q

Vad är veterinärs roll vid anestesi av hjärtpatienter?

A
  • Se till att patient är tillräckligt stabil för att genomgå en narkos
  • Ordinera narkosläkemedel utifrån patientens status
42
Q

Vad är DSS roll vid anestesi av hjärtpatienter?

A
  • Ta en status för att få en baslinje för den patienten
  • Känna till hur hjärtsjukdom kommer att påverka patienten under narkos, för att snabbt
    kunna upptäcka komplikationer
43
Q

Hur ska hjärtpatienter hanteras med avseende på stress?

A
  • Viktigt att minska stress
  • Stress orsakar frisättning av katekolaminer
  • Katekolaminer påverkar hjärtat (ökad hjärtfrekvens->ökad syrekonsumtion, försämrar arytmier)
44
Q

Hur ska hjärtpatienter hanteras med avseende på smärta?

A
  • Smärta leder till frisättning av katekolaminer, som har en negativ påverkan på hjärtmuskulaturen
  • Beroende på lokalisation, påverkan på andning
  • Viktigt med en balanserad och fullständig smärtbehandling
  • Om bra smärtlindrings plan-> minskad användning av andra narkosläkemedel –> reducerade biverkningar
    – Se till att det finns en plan för smärtbehandling innan, under och efter operation.
45
Q

Hur ska man hantera en hjärtpatient?

A
  • Ha koll på vilka mediciner patienten behandlas med, vissa kan påverka narkos.
  • När gavs medicineringen senast?
  • Preoxygenering viktigt, men undvik att stressa instabila patienter (mask/flow-by)
46
Q

Vad finns det för risker vid anestesi hos patienter med mitralisinsufficiens?

A
  • Risk för minskad CO (lågt blodtryck, låg syretillförsel)
  • Risk för pulmonärt ödem
47
Q

Vad är mitralisinsufficiens?

A
  • Deformerad klass som inte sluter tätt vilket ger återflöde av blod till förmak vid kammarkontraktion –> minskning av den vänstra ventrikulära slagvolymen.
  • Vanligaste klaffsjukdomen bland hundar
  • Förkortas MI
48
Q

Vad är viktigt att hålla koll på under anestesi hos patienter med MI?

A

Ökad vaskulär resistens
Hjärtfrekvens
Vätsketerapi

49
Q

Vad har ökad vaskulär resistens för betydelse för patienter med MI (under anestesi)?

A
  • Allt som ökar perifer vaskulär resistens, ökar återflöde av blodet i förmak och minskar slagvolym (smärta/stress/låg kroppstemp/vissa mediciner)
50
Q

Vad har hjärtfrekvens för betydelse för patienter med MI (anestesi)?

A
  • En lägre HF förlänger systole –> större volym blod flödar tillbaka till kammaren.
  • Monitorera HF, anpassa gränserna där du slår larm till vet.
  • Mindre tolerans vid bradykardi
51
Q

Vad har vätsketerapi för betydelse för patienter med MI?

A

– En för stor volym av vätska kan orsaka lungödem
– Var restriktiv med vätska, räkna in all vätska som patient får i sig med alla CRI, se till att du har möjlighet att monitorera.

52
Q

Vilka risker finns det för patienter med hypertrofisk kardiomyopati under anestesi?

A

Risk för minskad Cardiac Output (lägre blodtryck, lägre syretillförsel till perifera vävnader)

53
Q

Vad är hypertrofisk kardiomyopati?

A
  • Vänster (och höger) kammare blir tjocka och stela, diastolisk deficit, finns ej plats för blod
    –> minskad CO.
  • Vanligaste hjärtsjukdomar hos katter
  • Predisponerade är raskatter.
54
Q

Vad finns det för svårigheter med hypertrofisk kardiomyopati i anestesi?

A
  • Stress
  • Minskad vaskulär resistans
  • Hjärtfrekvens
55
Q

Hur ska man hantera/undvika stress när det kommer till kardiomyopati i anestesi?

A
  • Katterna med kardiomyopati är mycket känsliga för stress
  • Försiktig hantering
  • Inga hundar får vara i samma rum under premed/induktion.
  • Uppvak ska också vara så lugnt som möjligt.
  • Undvik induktion med mask/bur
56
Q

Vad spelar minskad vaskulär resistens för roll när det kommer till kardiomyopati i anestesi?

A
  • Perifer vasodilatation innebär risk för lägre BP: hjärtat kan ej kompensera för en bredare kärlbädd.
  • Slagvolym är liten, kan ej bli större pga hjärtats stelhet.
  • Om kärlbädd vidgar sig blir CO otillräckligt för att bibehålla blodtryck.
  • Minska dosen LM med vasodilaterade biverkning –> kräver balanserad anestesi.
57
Q

Vad spelar minskad hjärtfrekvens för roll när det kommer till kardiomyopati i anestesi?

A
  • Ett stelt hjärta behöver en längre tid för att fylla på.
  • En lätt bradykardi är ofta positiv för dessa patienter. Då har hjärtat tid på sig att fyllas ut och pumpa iväg hela slagvolymen.
  • Ha en plan för bra smärtbehandling innan, under och efter narkos
  • Tachykardi är att undvika
  • Undvik stress, behandla smärta
  • Var uppmärksam för tachykardi
58
Q

Vad finns det för risker vid anestesi av patienter med hypertyreos?

A
  • Hypotermi
  • Hypertermi
  • Arytmi
  • Hypertension
59
Q

Vad är hypertyreos?

A
  • Överproduktion av sköldkörtelhormoner.
  • Drabbar oftast äldre katter, oftast avmagrade, rufsig päls.
  • De kan ha kräkningar/diarré, samt ökad törst. - Dessa katter kan även vara drabbade av en sekundär hypertrofisk kardiomyapati, med högt blodtryck och hög hjärtfrekvens.
  • Sköldkörtelhormoner har en direkt effekt på hjärtat, hjärtat bli chockat.
  • I bästa möjliga fall ska dessa patienter stabiliseras med behandling mot hypertyreos i 2-3 veckor innan narkos.
60
Q

Varför är temperatur ett problem för individer med hypertyreos?

A
  • Patienter har svårt att hålla temp pga avsaknad av kroppsfett.
  • Förlorar temp snabbt till omgivningen
  • Kan bli hyperterma snabbt om de läggs på värmedyna
  • Viktigt att monitorera temp och åtgärda enligt behov.
  • Monitoreras innan premed –> uppvak.
61
Q

Patienter med hypertyreos riskerar arytmier och hypertension under anestesi, vad kan göras för att hålla koll och förebygga?

A
  • Har oftast tachykardi och hypertension, om ej behandlad
    -Ta ett basalvärde för BP innan premed (BP kan vara högre än normalt i vaket tillstånd, ger en ram för patientens normala BP)
  • Arytmier monitoreras genom EKG (om möjlig innan premed, avvakta om patienten blir stressad)
  • Känsliga för katekolaminer (undvik stress, smärtbehandligsplan pre-, intra- och post-op.)
62
Q

Vad är den vanligaste risken att obehandlade hypertyreos patienter råkar ut för under narkos?

A
  • Thyreotoxic crisis
  • Oförutsägbart om patienten kommer drabbas eller ej, men obehandlade katter löper större risk.
63
Q

Vad är thyreotoxic crisis?

A
  • Sker en oförutsägbar frisättning av sköldskörtelhormoner till blodet som har kraftig inverkan på hjärtat.
  • Plötslig tachykardi associerad till hypertermi, hypertension under narkos kan uppstå
  • Kan orsaka HJÄRTSTOPP, ska behandlas akut
  • Signalera till veterinär vid plötsliga förändringar
64
Q

Vad är riskerna vid kejsarsnitt?

A
  • Regurgitation
  • hypoventilation/hypoxi
  • hypotension
  • minskad syretillförsel till valparna/kattungar
65
Q

Vad finns det för fysiologiska förändringar med dräktighet?

A
  • Respirationssystemet (Ökad metabolisk hastighet)
  • Hög nivå progesteron
  • Kardiovaskulära systemet (ökad blodvolym)
66
Q

Vad finns det för skillnader med kardiovaskulära systemet under anestesi (kejsarsnitt/dräktig tik)?

A
  • Ökad produktion av röda blodkroppar –> blandas ut med vätska –> ökad blodvolym
  • Ökad blodvolym för att behålla CO och placental perfusion (blod till valparna)
  • Lindrig fysiologisk anemi (pga av stor utspädning av rbk)
  • Placental perfusion helt beroende av blodtryck och minskar vid vasokonstriktion
67
Q

Vad finns det för skillnader med respirationssystemet under anestesi(dräktig tik)?

A
  • Ökad metabolisk hastighet
  • Högre behov av syre –> högre AF
  • MEN livmodern trycker mot thorax och lungorna –> mindre tidalvolym
68
Q

Vad finns det för risk med de fysiologiska förändringarna i det respiratoriska systemet under dräktighet?

A
  • Minskad tidalvolym och ökad metabolism ger en ökad risk för hypoxi
69
Q

Hur kan man förebygga hypoxi under kejsarsnitt?

A
  • Preoxygenera
  • Monitorera kapnografi
  • Hjälpa att ventilera
70
Q

Vad innebär de höga nivåerna progesteron i blodet under kejsarsnitt?

A

De höga nivåerna progesteron leder till:
- Lägre gastrisk tömningstid
- Minskad tonus i candias muskulatur, livmodern trycker mot magsäcken –> ökad risk för regurgitation
- Känsligare för anestetika (prop)

71
Q

Varför är tikar i kejsarsnitt känsligare för anestetika än normalt?

A
  • Progesteron binder till GABA receptorer –> samma som binder till propofol.
  • Progesteron och östrogen lindrigt antiociceptiva
72
Q

Varför riskerar tikar under kejsarsnitt att få hypotension?

A
  • När valparna tas ut så bli det en plötslig tryckskillnad
  • Blodvolym minskar (blödning, perifer vasodilatation)
  • Kan leda till fatal hypoxi
  • Monitorera BP
  • Signalera till vet. om hypotension
73
Q

Hur spelar djurägaren roll vid kejsarsnitt (smådjur) ?

A
  • Fullständig anamnes
  • Kan ta flera timmar innan man tar beslut för operation, håll djurägare informerad
  • Efter operation, viktigt med information om hur man tar hand om valparna
  • DSS har första kontakt med DÄ
74
Q

Varför är det viktigt att ha bra kontakt med DÄ vid kejsarsnitt?

A
  • Ofta akuta fall, natt eller tidig morgon
  • Ofta stressade ägare, rädda, inte sovit
  • Kan vara en utmaning, viktigt med kommunikation.
75
Q

Hur förbereder man ett kejsarsnitt?

A
  • Tiden mellan induktionen och födelse är avgörande för nyföddas överlevande
  • Allt SKA vara redo innan induktion
  • Valplåda
  • Förbereda tik/kattmamma
76
Q

Hur ska personalen vara redo vid ett kejsarsnitt?

A
  • Minst 2 personer + kirurg (en för anestesi(tik) och en för valpar/ungar).
  • Viktigare om stor kul. (med fler i personalen)
  • Redo innan induktion
  • Kirurgen ska vara redo att börja op direkt när tiken ligger på bordet.
  • Kommunikation
77
Q

Hur ska en valplåda förberedas/ vad ska ingå?

A

Torra och varma handdukar
– Gnugga nyfödda energiskt
– Nypa i huden på ryggen för stimulera
andning
Slemsug
– Aspirera slem/vätska från nosen/svalget
Navelklämmor
Aktiv uppvärmning
– Valparna kan inte hålla värmen
– Värmedyna eller värmelampa

78
Q

Hur förbereder man kattmamma/tik inför kejsarsnitt?

A
  • Kanyl, blodprover
  • Plan för smärtlindring (pre-, intra- + post-)
  • Raka + tvätta vaken (om möjligt, korta ner anestesi)
  • Preoxygenera
79
Q

Vad finns det för fördelar att raka tik/kattmamma preop vid kejsarsnitt?

A
  • Kortar ner anestesitid
80
Q

Vad finns det för nackdelar att raka tik/kattmamma preop vid kejsarsnitt?

A
  • Man kan ej lägga på rygg
  • Ökar risken för postoperativa sårinfektioner.
81
Q

Hur ska tiken hanteras postop vid kejsarsnitt?

A
  • Tillbaka till valpar så snart som möjligt, MEN kan vara förvirrad efter anestesi och skada dem.
  • Smärtbehandling postop.
  • Assistera valpar/kattungar och se till att de får i sig kolostrum inom de 6 första timmarna.
82
Q

Varför är det viktigt för tiken med smärtlindring postop vid kejsarsnitt?

A
  • Vet. kan vara restriktiva med LM för valparnas skull
    MEN
  • Smärta förlänger tikens återhämtningstid postop.
  • Smärta minskar mjölproduktion
  • Försummelse av valparna, aggressivitet mot valparna.
83
Q

Vad är vanliga risker vid anestesi av magomvridning?

A
  • Risk för arytmier
  • Risk för regurgitation
  • Risk för chock
  • Risk för hypoventilation
  • Risk för hypotension
84
Q

Vad är en magomvridning?

A

Riktigt akut
- Magsäcken vrider sig upp ett halvt varm kring sin egna axel
- Mat eller vätska kan ej passera till varken tarm eller matstrupe
- Magsäcken blir gasfylld

85
Q

Vad är DIC?

A

Disseminerad Intravaskulär Koagulation
- Patologisk process där små koagel bildas i blodkärlen och påverkar blodcirkulationen i olika vävnader.

86
Q

Varför är en magomvridnings-sövning mycket krävande?

A
  • Akut fall, natt –> få personal, få händer
  • Stora tunga hundar
  • Mår dåligt och kräver omedelbar hjälp
  • Mortality rate 10-45% av de behandlande
  • Hög komplikationsriken och efter narkos.
87
Q

Hur stabiliseras en magomvridning inför narkos?

A
  • Perifer vaskulär kanyl (båda frambenen)
  • Blodprover enligt ordination
  • Vätska iv
  • Syrgas via mask (vid hypovolemi)
  • Smärtlindringsplan med direkt smärtlindring
  • Kolla temp
  • Vanligt med arytmier, kan behöva behandlas akut.
88
Q

Vad är viktigt att kolla med blodproven vid en magomvridning?

A
  • Kolla elektrolytrubbningar, laktat i blodet
  • Varierar från fall till fall
89
Q

Det är vanligt med regurgitation vid magomvridning, hur kan man förebygga det?

A
  • Stor risk för regurgitation (innan induktion, under narkos, uppvak)
  • Intubera med upphöjt huvud bara när trachealtub är är på plats och kuffad i trakea.
  • Sug redo till hands, minska risk för aspiration.
  • Kontrollera svalg innan extrubering
90
Q

Vad gör man om hunden/katten regurgiterar?

A
  • suga rent i mun och svalg
  • Extubera med kuffen delvis uppblåst
  • Att skölja munnen är kopplat till ytterligare risk för aspiration.
91
Q

Hur ska man övervaka vid anestesi av en magomvridning manuellt?

A
  • Bedöma anestesidjup, patienten delvis i chock –> minskad metabolism –> ökad risk för att överdosera LM
  • Slh och pulskvalité, HF, för en diskussion vid vet vid förändringar.
  • Andningsmönster, tecken på ansträngd andning
92
Q

Hur ska man övervaka vid anestesi av en magomvridning instrumentellt?

A
  • EKG (tachyarrytmier eller bradyarrytmier)
  • Pulsoximeter
  • Kapnograf, om lågt etCO2 meddela omedelbart, kan vara tecken på låg cardiac output.
  • NIBP, IBP (Hypotension/Hypovolemi, Hypertension, smärtbehandling?)
93
Q

Hur ska en magomvridnings-patient hanteras post-op?

A
  • Vanligt med komplikationer
  • Hantera ev. regurgitation
  • Fortsätt monitorera hjärtat (HF, EKG)
  • Se till att det finns en plan för smärtlindring postop.
94
Q

Vad finns det för risker med anestesi av diabetes-patienter?

A
  • Risk för hypoglykemi och hyperglykemi
95
Q

Är det farligare att söva ett djur med diabetes?

A

Diabetes mellitus för både människor och djur associeras med ökad komplikationsrisk och ökad risk för mortalitet vid narkos.

96
Q

Hur ska ett djur med diabetes hanteras under anestesi?

A
  • Idealt ska bara patienter med väl reglerad diabetes sövas.
  • Diskussion om patienten måste stabiliseras inför op (risk > nytta?)
  • Om akut op med oreglerad diabetes –> diskutera med vet vilka risker som finns.
97
Q

Hur förbereds anestesi för en patient med diabetes?

A
  • Ska alltid vara första patienten på dagen
  • Mat och insulin på operationsdagen enligt ordination. Viktigt att mäta glukos direkt på morgonen ifall den behöver regleras.
  • Stress och smärta ökar frisättning av katekolaminer som orsakar sämre svar till insulin –> högre koncentration glukos i blodet.
  • Smärtlindringsplan finns pre- intra- och postop.
98
Q

Varför är det viktigt med glukosmätning för patienter med diabetes?

A
  • Överväg att lägga en provtagningskanyl (kommer behövas flera blodprov under dagen).
  • Mäts vae 15:e till var 30:e minut
  • En tillfällig hyperglykemi ger inga konsekvenser och buffrar om en ev. hypoglykemi
  • Hypoglykemi ger INGA symtom (enbart genom mätningar) Kan orsaka livlånga hjärnskador.
99
Q

Hur hanteras ett smådjur med diabetes postop?

A
  • Viktigt att det äter så snabbt som möjligt
  • Ge en del av frukosten direkt, om djuret inte kräks efter 30 min så ges resterande.
  • Kontrollera glukos efter vets ordination
  • Kommunikation

Specifik omvårdnad med inriktning anestesisjukvård DO0120 (9 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions