Anestesi vid speciella sjukdomstillstånd - hund och katt Flashcards
1
Q
Vid anestesi av djur med respirationssjukdomar uppkommer ffa 3 risker, vilka?
A
- Hypoxi
- Hypoventilation
- Regurgitaion
2
Q
Inom vilka 3 “kategorier” kan respirationssjukdomar finnas?
A
- Övre luftvägar
- Nedre luftvägar
- Restriktiva sjukdomar
3
Q
Hur ser man om ett djur har problem med de övre luftvägarna?
A
Ger ansträngning vid inandning
4
Q
Vad är några exempel på vad problem i de övre luftvägarna kan orsakas av?
A
- Brachycephala hundar
- Larynxparalys
- Tracheal kollaps
- Främmande kropp/tumör i larynx eller trakea.
5
Q
Hur ser man att ett djur har problem med de nedre luftvägarna?
A
Ansträngning vid utandning
6
Q
Vad är exempel på vad problem i de nedre luftvägarna kan orsakas av?
A
- Lunginflammation/aspirationspneumoni
- Lungödem
- Lungblödning
7
Q
Hur kan man se att ett djur har problem med andnings-restriktiva sjukdomar?
A
Bukpress samt ytlig andning både in och ut
8
Q
Vad är andnings-restriktiva sjukdomar?
A
Sjukdomar där något trycker mot lungorna;
- vätska
- luft
- bukorgan
9
Q
Vad kan andnings-restriktiva sjukdomar orsakas av?
A
- Pleural effusion -
- Difragmabråck
10
Q
Vad är en stor risk med dyspné?
A
- Oavsett orsak så finns en stor risk för hypoxi
11
Q
Hur upptäcks hypoxi? och vad är fördelarna med de olika metoderna?
A
- Blodgasanalys (visar även CO2 och ger förståelse för gasutbytet)
- Puloximeter (Ger en kontinuerlig bild av vad som sker “nu”)
12
Q
Vad är en nackdel med blodgasanalys?
A
- Invasivt ingrepp (arteriellt blod) –> kan stressa patienten
13
Q
Hur definieras hypoxemi?
A
- Hypoxemi = SpO2 < 95% (syrekoncentration i arteriellt blod = 80 mmHg)
- Allvarlig hypoxemi = SpO2 < 90% (syrekoncentrationen i arteriellt blod = 60 mmHg)
14
Q
Vad är preoxygenering?
A
- 100% syre tillförs under 2-5 minuter (preoxygenation) som bildar en reserv av syre i lungorna
15
Q
Vad är preoxygenering?
A
- Tar längre tid innan hypoxemi uppstår även om patienten får apné (300 sek mot 70 sek)
- Hjälper om djuret får apné och intuberingen misslyckas.
- Preoxygenering ger 300
s att intubera och ventilera istället för 70 s - Syret ges via tät sittande mask.
- Om patient för stressa för mask fungerar flow-by
16
Q
Vad är en viktig sak att tänka på med respiratoriskt nedsatta patienter och stress?
A
- En stressad patient förbrukar mer syre
- Stress, smärta eller orolighet ökar syrebehovet –> Tachypné
- Tachypné ökar negativt tryck i luftvägar ffa om täppt i övre. Risk för lungödem (negativt tryck) och försämring av hypoxi.
17
Q
Hur kan stress minimeras på patienter?
A
- Tyst och försiktig hantering
- Farmakologiskt (opioider, benzodiazepiner).
- Undvik onödvändiga procedurer
- Om patienten har ont –> behandla, smärta kan orsaka mer andningsdepression än opioider.
18
Q
Vad finns det för riskfyllda moment vid respiratoriska sjukdomar?
A
- Induktion
- Intubering
- Uppvak
19
Q
Hur bör man inducera en patient med respiratorisk sjukdom?
A
- Premedikation för minska stress, inte alltid möjligt, ibland kan det vara för akut.
- Preoxigenera medan premedikation har effekt.
- Monitorera alltid!
- Från induktion till intubering ska det gå SNABBT
- Mest används intravenös induktion
- EJ induktion med mask/induction cage (långsam och stressig)
20
Q
Hur ska man tänka om man har en patient med respiratorisk sjukdom som är svårt-intuberad?
A
- Vanligt att dessa patienter är svåra att intubera
- Ha allt redo till hands!!!
- Prova aldrig ensam
- Viktigt att ha flera händer
- Se till att en vet/kirurg som kan utföra ett invasivt ingrepp finns nära till hands.
- Alla mediciner ska vara räknade och utdragna i markerade sprutor
21
Q
Vad är minimikrav för vad som behövs när man har misstanke om att intuberingen blir svår?
A
- Förbered laryngoskop i rätt storlek. Kolla att ljuset funkar
- Förbereda olika storlekar på trachealtuber
- Bättre med genomskinliga, polyvinylklorid tuber
- Silikon tuber kan behöva en stilett. En guide wire (de kan vara för mjuka)
- Allt ska vara redo att använda: Checkad kuff och klippt till rätt längd.
- En sug, ibland är larynx täckt av slem –> minskad sikt till brosken.
22
Q
Med upprepade försök att intubera tillkommer vissa risker, vilken är vanligast och vad gör man?
A
- Risken för regurgitering ökar
- Regurgiterar djuret, sug rent svalget för att minska risken för aspiration.
- Sug genom Bougie alt. gul urinkateter med ledaren kvar i.
23
Q
Vad gör man om det inte fungerar att tuba normalt?
A
- Använd Bougie alt. gul urinkateter
- Introduceras i trachea och används som vägvisare för att tillföra syre bakom obstruktion.
- När vägvisaren är nedförd sätt på trachaltuben på denna och för ner till den ligger rätt.
- Sedan kan guiden dras ut.
24
Q
Hur kan man säkerställa att man ligger rätt vid vanlig/svår intubering?
A
- Ha kapnograf redo
25
Vad gör man om det är OMÖJLIGT att tuba?
- Ha fler händer redo, viktigt att veta vid vilken punkt man ska avbryta försök och välja ett annat alternativ.
- Alt. till vanlig intubering är tracheostomi eller retrograd intubering.
- Tracheostomi eller retrograd intubering ska förberedas innan man kommer till det stadiet och tvättas när patienten är vaken.
26
Svårintuberade patienter har en ökad risk för vissa tillstånd, vilka och varför?
- Obstruktion av trachea kompensaras genom förhöjd AF i vaket tillstånd. Efter induktionsmedel dekompenserar dem --> syrehalten i blodet går ner till hypoxemiska nivåer.
- Hypoxi, monitorera SpO2, slh, andningsmönster
- Bradykardi, monitorera HF/EKG
- Regurgitation --> aspirations pneumoni
- Risken för regurgitation kan minskas om en håller upp djurets huvud till kuffen är uppblåst.
27
Hur ska man agera för en svårintuberad patient vid uppvak?
- NO STRESS, NO PAIN
- Tillför syre
- Endotracheal tub så lång tid som möjligt, brosken kan svullna upp pga av retning av tuben
- Monitorera
- Finns risk att behöva tuba om, ha material redo. (Laryngoskop, endotracheala tuber, en assisten, narkosmedel)
28
Vad ska man tänka på vid anestesi för patienter med problem med nedre luftvägarna?
- Problemet sitter längre ner, i alveolerna --> försämrat gasutbyte
- Förutsättningar för gasutbyte: Cirkulation (blodtillförsel), Ventilation (Syretillförsel) och Permeabelt membran.
29
Vilka är riskmomenten för en patient med problem med nedre luftvägarna under anestesi?
- Induktion
- Uppehåll
- Uppvak
30
Vad är perfusion mismatching?
- När en av förutsättningarna för gasutbyte saknas (cirkulation, ventilation, permeabelt membran)
- Kan ske pga alveoler som inte blir tillräckligt ventilerade
31
Vilka är förutsättningarna för gasutbyte?
- Cirkulation (blodtillförsel)
- Ventilation (Syretillförsel)
- Permeabelt membran.
32
Hur kan det bli perfusion mismatching pga alveoler som inte blir tillräckligt ventilerade (problem med nedre luftvägarna)?
- En del av venöst blod kommer till icke-ventilerade alveoler (atelektas, lunginflammation, trauma, blödning, ödem)
- Eller en del av ventilerade alveoler får inte blodtillförsel (minskad cardiac output, hypovolemi, chock...)
- Detta gör att gasutbytet inte kan äga rum --> risk för hypoxi
33
Hur ska man tänka med patienter som har perfusion mismatching och anestesi?
- Stabilisera patienten INNAN anestesi
- Flytta patienten till en lägre ASA-status
- Behandla (om) comorbiditeter
- Behandla (om) lunginflammation/lungödem
- Vätska om hypovolemisk
- OM möjligt och nödvändigt kan vänta till dagen efter.
34
Hur ska patienter med nedre luftvägsproblematik induceras?
- Patienter med nedsatt lungreserv har en minskad förmåga att klara de plötsliga kardiovaskulära förändringarna som sker under induktion.
- Viktigt att monitorera SpO2, slh, HF, respiratoriskt mönster.
- Viktigt med preoxygenering
35
Hur ser underhållet ut för en patient med nedre luftvägsproblematik?
- Större risk för problematik i underhållet i jmf med patienter som har problem med övre luftvägarna.
- Svårt att hålla syresättning i blodet på ok nivåer.
- Ventilator blir ofta nödvändigt för att garantera syresättning, ventilation och alveolär funktion (under anestesi).
- Vid användning av ventilator försämras det venösa återflödet och minskad CO, viktigt att monitorera.
36
Vad finns det för risker att använda ventilator på patienter med problematik i de nedre luftvägarna?
- Väga ventilatorns nytta mot minskad CO (cardiac output)
- Risk för VOLUTRAUMA
- Risk för BAROTRAUMA
- Viktigt att koll på volymtidal och tryck i luftvägar.
37
Vad är viktigt att tänka på vid uppvak av en patient med nedre luftvägsproblematik?
- Monitorera syresättning i uppvak
- När de kopplas bort från ventilator kan syreomsättningen minska --> undvik allt som kan leda till en ökad syrekonsumtion (skakningar pga låg temp, stress, smärta)
38
Vad finns det för riskfyllda moment hos patienter med restriktiva sjukdomar (respiration)?
- Induktion
- Underhåll
- Uppvak
39
Vilka förberedelser inför narkos bör göras för patienter med restriktiva sjukdomar (respiration)?
- Om pleural effusion: vet ska tappa thorax precis innan narkos för att minska tryck på lungorna.
- I vissa fall (akut diafragmabråck) kan positionering av patient lätta trycket mot lungorna.
40
Hur bör underhåll av narkos utföras för patienter med restriktiva sjukdomar (respiration)?
Vid operationer i thorax blir det kommunikation mellan pleuran (=lungsäcken) och omgivningen
- Man förlorar det negativa trycket i pleuran
- Patienten kan inte andas själv, behöver sättas på ventilator
- Vid diafragmabråck händer detta vid buköppningen! När kirurgen skär i bukväggen - Vid lunglobektomi eller vid punktering av lungan, risk för läckage av anestesigas
(Alternativ är att söva patienten med TIVA (Total Intravenous Anesthesia), tex propofol med CRI, istället för isofluran
41
Vad är veterinärs roll vid anestesi av hjärtpatienter?
- Se till att patient är tillräckligt stabil för att genomgå en narkos
- Ordinera narkosläkemedel utifrån patientens status
42
Vad är DSS roll vid anestesi av hjärtpatienter?
- Ta en status för att få en baslinje för den patienten
- Känna till hur hjärtsjukdom kommer att påverka patienten under narkos, för att snabbt
kunna upptäcka komplikationer
43
Hur ska hjärtpatienter hanteras med avseende på stress?
- Viktigt att minska stress
- Stress orsakar frisättning av katekolaminer
- Katekolaminer påverkar hjärtat (ökad hjärtfrekvens->ökad syrekonsumtion, försämrar arytmier)
44
Hur ska hjärtpatienter hanteras med avseende på smärta?
- Smärta leder till frisättning av katekolaminer, som har en negativ påverkan på hjärtmuskulaturen
- Beroende på lokalisation, påverkan på andning
- Viktigt med en balanserad och fullständig smärtbehandling
- Om bra smärtlindrings plan-> minskad användning av andra narkosläkemedel --> reducerade biverkningar
– Se till att det finns en plan för smärtbehandling innan, under och efter operation.
45
Hur ska man hantera en hjärtpatient?
- Ha koll på vilka mediciner patienten behandlas med, vissa kan påverka narkos.
- När gavs medicineringen senast?
- Preoxygenering viktigt, men undvik att stressa instabila patienter (mask/flow-by)
46
Vad finns det för risker vid anestesi hos patienter med mitralisinsufficiens?
- Risk för minskad CO (lågt blodtryck, låg syretillförsel)
- Risk för pulmonärt ödem
47
Vad är mitralisinsufficiens?
- Deformerad klass som inte sluter tätt vilket ger återflöde av blod till förmak vid kammarkontraktion --> minskning av den vänstra ventrikulära slagvolymen.
- Vanligaste klaffsjukdomen bland hundar
- Förkortas MI
48
Vad är viktigt att hålla koll på under anestesi hos patienter med MI?
Ökad vaskulär resistens
Hjärtfrekvens
Vätsketerapi
49
Vad har ökad vaskulär resistens för betydelse för patienter med MI (under anestesi)?
- Allt som ökar perifer vaskulär resistens, ökar återflöde av blodet i förmak och minskar slagvolym (smärta/stress/låg kroppstemp/vissa mediciner)
50
Vad har hjärtfrekvens för betydelse för patienter med MI (anestesi)?
- En lägre HF förlänger systole --> större volym blod flödar tillbaka till kammaren.
- Monitorera HF, anpassa gränserna där du slår larm till vet.
- Mindre tolerans vid bradykardi
51
Vad har vätsketerapi för betydelse för patienter med MI?
– En för stor volym av vätska kan orsaka lungödem
– Var restriktiv med vätska, räkna in all vätska som patient får i sig med alla CRI, se till att du har möjlighet att monitorera.
52
Vilka risker finns det för patienter med hypertrofisk kardiomyopati under anestesi?
Risk för minskad Cardiac Output (lägre blodtryck, lägre syretillförsel till perifera vävnader)
53
Vad är hypertrofisk kardiomyopati?
- Vänster (och höger) kammare blir tjocka och stela, diastolisk deficit, finns ej plats för blod
--> minskad CO.
- Vanligaste hjärtsjukdomar hos katter
- Predisponerade är raskatter.
54
Vad finns det för svårigheter med hypertrofisk kardiomyopati i anestesi?
- Stress
- Minskad vaskulär resistans
- Hjärtfrekvens
55
Hur ska man hantera/undvika stress när det kommer till kardiomyopati i anestesi?
- Katterna med kardiomyopati är mycket känsliga för stress
- Försiktig hantering
- Inga hundar får vara i samma rum under premed/induktion.
- Uppvak ska också vara så lugnt som möjligt.
- Undvik induktion med mask/bur
56
Vad spelar minskad vaskulär resistens för roll när det kommer till kardiomyopati i anestesi?
- Perifer vasodilatation innebär risk för lägre BP: hjärtat kan ej kompensera för en bredare kärlbädd.
- Slagvolym är liten, kan ej bli större pga hjärtats stelhet.
- Om kärlbädd vidgar sig blir CO otillräckligt för att bibehålla blodtryck.
- Minska dosen LM med vasodilaterade biverkning --> kräver balanserad anestesi.
57
Vad spelar minskad hjärtfrekvens för roll när det kommer till kardiomyopati i anestesi?
- Ett stelt hjärta behöver en längre tid för att fylla på.
- En lätt bradykardi är ofta positiv för dessa patienter. Då har hjärtat tid på sig att fyllas ut och pumpa iväg hela slagvolymen.
- Ha en plan för bra smärtbehandling innan, under och efter narkos
- Tachykardi är att undvika
- Undvik stress, behandla smärta
- Var uppmärksam för tachykardi
58
Vad finns det för risker vid anestesi av patienter med hypertyreos?
- Hypotermi
- Hypertermi
- Arytmi
- Hypertension
59
Vad är hypertyreos?
- Överproduktion av sköldkörtelhormoner.
- Drabbar oftast äldre katter, oftast avmagrade, rufsig päls.
- De kan ha kräkningar/diarré, samt ökad törst. - Dessa katter kan även vara drabbade av en sekundär hypertrofisk kardiomyapati, med högt blodtryck och hög hjärtfrekvens.
- Sköldkörtelhormoner har en direkt effekt på hjärtat, hjärtat bli chockat.
- I bästa möjliga fall ska dessa patienter stabiliseras med behandling mot hypertyreos i 2-3 veckor innan narkos.
60
Varför är temperatur ett problem för individer med hypertyreos?
- Patienter har svårt att hålla temp pga avsaknad av kroppsfett.
- Förlorar temp snabbt till omgivningen
- Kan bli hyperterma snabbt om de läggs på värmedyna
- Viktigt att monitorera temp och åtgärda enligt behov.
- Monitoreras innan premed --> uppvak.
61
Patienter med hypertyreos riskerar arytmier och hypertension under anestesi, vad kan göras för att hålla koll och förebygga?
- Har oftast tachykardi och hypertension, om ej behandlad
-Ta ett basalvärde för BP innan premed (BP kan vara högre än normalt i vaket tillstånd, ger en ram för patientens normala BP)
- Arytmier monitoreras genom EKG (om möjlig innan premed, avvakta om patienten blir stressad)
- Känsliga för katekolaminer (undvik stress, smärtbehandligsplan pre-, intra- och post-op.)
62
Vad är den vanligaste risken att obehandlade hypertyreos patienter råkar ut för under narkos?
- Thyreotoxic crisis
- Oförutsägbart om patienten kommer drabbas eller ej, men obehandlade katter löper större risk.
63
Vad är thyreotoxic crisis?
- Sker en oförutsägbar frisättning av sköldskörtelhormoner till blodet som har kraftig inverkan på hjärtat.
- Plötslig tachykardi associerad till hypertermi, hypertension under narkos kan uppstå
- Kan orsaka HJÄRTSTOPP, ska behandlas akut
- Signalera till veterinär vid plötsliga förändringar
64
Vad är riskerna vid kejsarsnitt?
- Regurgitation
- hypoventilation/hypoxi
- hypotension
- minskad syretillförsel till valparna/kattungar
65
Vad finns det för fysiologiska förändringar med dräktighet?
- Respirationssystemet (Ökad metabolisk hastighet)
- Hög nivå progesteron
- Kardiovaskulära systemet (ökad blodvolym)
66
Vad finns det för skillnader med kardiovaskulära systemet under anestesi (kejsarsnitt/dräktig tik)?
- Ökad produktion av röda blodkroppar --> blandas ut med vätska --> ökad blodvolym
- Ökad blodvolym för att behålla CO och placental perfusion (blod till valparna)
- Lindrig fysiologisk anemi (pga av stor utspädning av rbk)
- Placental perfusion helt beroende av blodtryck och minskar vid vasokonstriktion
67
Vad finns det för skillnader med respirationssystemet under anestesi(dräktig tik)?
- Ökad metabolisk hastighet
- Högre behov av syre --> högre AF
- MEN livmodern trycker mot thorax och lungorna --> mindre tidalvolym
68
Vad finns det för risk med de fysiologiska förändringarna i det respiratoriska systemet under dräktighet?
- Minskad tidalvolym och ökad metabolism ger en ökad risk för hypoxi
69
Hur kan man förebygga hypoxi under kejsarsnitt?
- Preoxygenera
- Monitorera kapnografi
- Hjälpa att ventilera
70
Vad innebär de höga nivåerna progesteron i blodet under kejsarsnitt?
De höga nivåerna progesteron leder till:
- Lägre gastrisk tömningstid
- Minskad tonus i candias muskulatur, livmodern trycker mot magsäcken --> ökad risk för regurgitation
- Känsligare för anestetika (prop)
71
Varför är tikar i kejsarsnitt känsligare för anestetika än normalt?
- Progesteron binder till GABA receptorer --> samma som binder till propofol.
- Progesteron och östrogen lindrigt antiociceptiva
72
Varför riskerar tikar under kejsarsnitt att få hypotension?
- När valparna tas ut så bli det en plötslig tryckskillnad
- Blodvolym minskar (blödning, perifer vasodilatation)
- Kan leda till fatal hypoxi
- Monitorera BP
- Signalera till vet. om hypotension
73
Hur spelar djurägaren roll vid kejsarsnitt (smådjur) ?
- Fullständig anamnes
- Kan ta flera timmar innan man tar beslut för operation, håll djurägare informerad
- Efter operation, viktigt med information om hur man tar hand om valparna
- DSS har första kontakt med DÄ
74
Varför är det viktigt att ha bra kontakt med DÄ vid kejsarsnitt?
- Ofta akuta fall, natt eller tidig morgon
- Ofta stressade ägare, rädda, inte sovit
- Kan vara en utmaning, viktigt med kommunikation.
75
Hur förbereder man ett kejsarsnitt?
- Tiden mellan induktionen och födelse är avgörande för nyföddas överlevande
- Allt SKA vara redo innan induktion
- Valplåda
- Förbereda tik/kattmamma
76
Hur ska personalen vara redo vid ett kejsarsnitt?
- Minst 2 personer + kirurg (en för anestesi(tik) och en för valpar/ungar).
- Viktigare om stor kul. (med fler i personalen)
- Redo innan induktion
- Kirurgen ska vara redo att börja op direkt när tiken ligger på bordet.
- Kommunikation
77
Hur ska en valplåda förberedas/ vad ska ingå?
Torra och varma handdukar
– Gnugga nyfödda energiskt
– Nypa i huden på ryggen för stimulera
andning
Slemsug
– Aspirera slem/vätska från nosen/svalget
Navelklämmor
Aktiv uppvärmning
– Valparna kan inte hålla värmen
– Värmedyna eller värmelampa
78
Hur förbereder man kattmamma/tik inför kejsarsnitt?
- Kanyl, blodprover
- Plan för smärtlindring (pre-, intra- + post-)
- Raka + tvätta vaken (om möjligt, korta ner anestesi)
- Preoxygenera
79
Vad finns det för fördelar att raka tik/kattmamma preop vid kejsarsnitt?
- Kortar ner anestesitid
80
Vad finns det för nackdelar att raka tik/kattmamma preop vid kejsarsnitt?
- Man kan ej lägga på rygg
- Ökar risken för postoperativa sårinfektioner.
81
Hur ska tiken hanteras postop vid kejsarsnitt?
- Tillbaka till valpar så snart som möjligt, MEN kan vara förvirrad efter anestesi och skada dem.
- Smärtbehandling postop.
- Assistera valpar/kattungar och se till att de får i sig kolostrum inom de 6 första timmarna.
82
Varför är det viktigt för tiken med smärtlindring postop vid kejsarsnitt?
- Vet. kan vara restriktiva med LM för valparnas skull
MEN
- Smärta förlänger tikens återhämtningstid postop.
- Smärta minskar mjölproduktion
- Försummelse av valparna, aggressivitet mot valparna.
83
Vad är vanliga risker vid anestesi av magomvridning?
- Risk för arytmier
- Risk för regurgitation
- Risk för chock
- Risk för hypoventilation
- Risk för hypotension
84
Vad är en magomvridning?
Riktigt akut
- Magsäcken vrider sig upp ett halvt varm kring sin egna axel
- Mat eller vätska kan ej passera till varken tarm eller matstrupe
- Magsäcken blir gasfylld
85
Vad är DIC?
Disseminerad Intravaskulär Koagulation
- Patologisk process där små koagel bildas i blodkärlen och påverkar blodcirkulationen i olika vävnader.
86
Varför är en magomvridnings-sövning mycket krävande?
- Akut fall, natt --> få personal, få händer
- Stora tunga hundar
- Mår dåligt och kräver omedelbar hjälp
- Mortality rate 10-45% av de behandlande
- Hög komplikationsriken och efter narkos.
87
Hur stabiliseras en magomvridning inför narkos?
- Perifer vaskulär kanyl (båda frambenen)
- Blodprover enligt ordination
- Vätska iv
- Syrgas via mask (vid hypovolemi)
- Smärtlindringsplan med direkt smärtlindring
- Kolla temp
- Vanligt med arytmier, kan behöva behandlas akut.
88
Vad är viktigt att kolla med blodproven vid en magomvridning?
- Kolla elektrolytrubbningar, laktat i blodet
- Varierar från fall till fall
89
Det är vanligt med regurgitation vid magomvridning, hur kan man förebygga det?
- Stor risk för regurgitation (innan induktion, under narkos, uppvak)
- Intubera med upphöjt huvud bara när trachealtub är är på plats och kuffad i trakea.
- Sug redo till hands, minska risk för aspiration.
- Kontrollera svalg innan extrubering
90
Vad gör man om hunden/katten regurgiterar?
- suga rent i mun och svalg
- Extubera med kuffen delvis uppblåst
- Att skölja munnen är kopplat till ytterligare risk för aspiration.
91
Hur ska man övervaka vid anestesi av en magomvridning manuellt?
- Bedöma anestesidjup, patienten delvis i chock --> minskad metabolism --> ökad risk för att överdosera LM
- Slh och pulskvalité, HF, för en diskussion vid vet vid förändringar.
- Andningsmönster, tecken på ansträngd andning
92
Hur ska man övervaka vid anestesi av en magomvridning instrumentellt?
- EKG (tachyarrytmier eller bradyarrytmier)
- Pulsoximeter
- Kapnograf, om lågt etCO2 meddela omedelbart, kan vara tecken på låg cardiac output.
- NIBP, IBP (Hypotension/Hypovolemi, Hypertension, smärtbehandling?)
93
Hur ska en magomvridnings-patient hanteras post-op?
- Vanligt med komplikationer
- Hantera ev. regurgitation
- Fortsätt monitorera hjärtat (HF, EKG)
- Se till att det finns en plan för smärtlindring postop.
94
Vad finns det för risker med anestesi av diabetes-patienter?
- Risk för hypoglykemi och hyperglykemi
95
Är det farligare att söva ett djur med diabetes?
Diabetes mellitus för både människor och djur associeras med ökad komplikationsrisk och ökad risk för mortalitet vid narkos.
96
Hur ska ett djur med diabetes hanteras under anestesi?
- Idealt ska bara patienter med väl reglerad diabetes sövas.
- Diskussion om patienten måste stabiliseras inför op (risk > nytta?)
- Om akut op med oreglerad diabetes --> diskutera med vet vilka risker som finns.
97
Hur förbereds anestesi för en patient med diabetes?
- Ska alltid vara första patienten på dagen
- Mat och insulin på operationsdagen enligt ordination. Viktigt att mäta glukos direkt på morgonen ifall den behöver regleras.
- Stress och smärta ökar frisättning av katekolaminer som orsakar sämre svar till insulin --> högre koncentration glukos i blodet.
- Smärtlindringsplan finns pre- intra- och postop.
98
Varför är det viktigt med glukosmätning för patienter med diabetes?
- Överväg att lägga en provtagningskanyl (kommer behövas flera blodprov under dagen).
- Mäts vae 15:e till var 30:e minut
- En tillfällig hyperglykemi ger inga konsekvenser och buffrar om en ev. hypoglykemi
- Hypoglykemi ger INGA symtom (enbart genom mätningar) Kan orsaka livlånga hjärnskador.
99
Hur hanteras ett smådjur med diabetes postop?
- Viktigt att det äter så snabbt som möjligt
- Ge en del av frukosten direkt, om djuret inte kräks efter 30 min så ges resterande.
- Kontrollera glukos efter vets ordination
- Kommunikation
