Block 6 Flashcards
1
Q
Ämnesomsättningen i organ leder till bildning av substanser som påverkar kärlmuskelns tonus (ständigt spänning). Vad sker vid en ökad metabolism samt en minskad?
A
Ökad metabolism –> vasodilation Minskad –> vasokonstriktion
2
Q
Vilka två organ har en perfekt autoreglering?
A
Hjärnan och njuren
3
Q
Vilka kärl har störst innervation och regleras därför mest?
A
Resistanskärl
4
Q
Viktigaste funktionerna i större vener är?
A
Kapacitansfunktion och konduktansfunktion (Venklaffar i extremiteterna som hjälper till att föra blodet tillbaka til hjärtat.)
5
Q
Vid varje hjärtslag bildas en tryckvåg som pumpas ut. Vid varje förgrening bildas en tryckvåg tillbaka till hjärtat. I ett friskt system tas denna bakåtgående tryckvåg omhand. Vad sker om systemet är stelt?
A
Om aortan är stel kommer den bakåtgående tryckvågen istället fortledas och på så vis hamna närmre hjärtat. Detta påverkar tömningen av hjärtat då kammartrycker nu måste öka för att kunna pumpa ut blodet –> jobbigt för hjärtat.
6
Q
Vad är det som påverkar hur stor förändringen av blödflöde blir vid en vasodilation? Ge exempel.
A
Graden av tonus i blodkärlen normalt. Tonus i blodkärl = perifer resistens Ex. Spottkörtel har hög tonus i vila –> mycket tonus att släcka ut –> stor blodflödeshöjning Njurarna har liten tonus –> liten blodflödeshöjning
7
Q
Vad menas med autoreglering?
A
Ett organs tendens att hålla blodflödet konstant oavsett ändring i artärtrycket.
8
Q
Vad krävs för att det ska kunna bli en perfekt autoreglering? Två punkter
A
- Blodkärlet måste kunna bli mindre när trycket stiger. 2. Tillräckligt lång del av blodkärlet fungerar på detta vis
9
Q
Vad kontrollerar de prekapillära resistanskärlen?
A
Sympatisk-, myogen- och metabolisk kontroll myogen = muskel
10
Q
Vad har kapillärerna för funktion?
A
Här sker det huvudsakliga utbytet av gaser och näringsämnen mellan blod och vävnad. Kan även reglera vätskevolymen i blodomloppet.
11
Q
Två anledningar till varför vener utgör en så stor del av kroppens blodreservoar?
A
- Vener mer tunnväggiga och har större lumen än artärer –> rymmer mer blod. 2. Går oftast två vener för varje artär (commitantvener)
12
Q
Resistanskärl har en spontan tonus. Ska diametern öka (vasodilation) måste denna tonus hämmas. Vilka är de lokala och de centrala mekanismerna?
A
Lokala: - Reducerat tryck - Ökat flöde (blir en gnidning mot endotelcellerna) - Metaboliter (produceras från ämnesomsättning utanför blodkärlet) - Lokala vasodilatorer Centrala: - Hormoner (ex. adrenalin) - Vasodilaterande nerver (bara i vissa organ - parasympatikus)
13
Q
Poiseullis lag: Q = (deltaP * Pi * r^4) / (8 * L * η(viskositet)) Vad berättar denna om resistensen?
A
Att resistensen ffa bestäms av radien
14
Q
Ohms lag: Blodtryck = ? x ?
A
Blodtryck = total perifert motstånd x hjärtminutvolym Skrivet i förkortningar: MAP = TRP x CO
15
Q
Muskulära artärer är ledningsrör med - 1 -. Har även - 2 - i små artärer då de är mindre.
A
- Konduktansfunktion (rör som förflyttar blodet) 2. Resistansfunktion
16
Q
Kretsloppsstyrningens tre nivåer?
A
- Lokal kontroll – ser till att alla organ försörjas riktigt med blod 2. Reflexkontroll (hjärnstam) – Reglera perfusionstrycke dvs genomblödningstrycket. 3. Central styrning – Adekvata svar på yttre stimuli. Anpassas cirkulationen efter rådande förhållanden
17
Q
I omedelbart postkapillära venoler finns fortfarande -1-. I små venoler finns även -2-, men den är ej reglerad som i arteriolerna. Ju större venerna blir desto viktigare blir -3- pga att de innehåller stora mängder blod.
A
- Utbytesfunktioner 2. Resistansfunktion 3. Kapacitansfunktionen
18
Q
Hur ser innervationen ut hos aorta?
A
Saknar nästan nerver, kanske lite längre ut.
19
Q
Hur avslutas kontraktion av den glatta muskulaturen?
A
Genom defosforylering (ta bort fosfatet) av myosinets lätta kedjor med enzymet fosfatas.
20
Q
Hur aktiveras glatt muskulatur?
A
- Allting börjar med kalciumstigning 2. Bindning av kalcium till calmodulin
21
Q
Glatt muskuletur kan antingen jobba som singel-unit-muskel eller som multi-unit-muskel. Beskriv skillnaden mellan dessa två? Hur ser det ut i blodkärl?
A
Glatta muskelceller är elektriskt kopplade till varandra via gap junctions. Singel-unit-muskel har många gap junctions och cellerna är här kopplade som ett funktionellt syncytium (flerkärnig cell) –> fungerar som en enhet. Multi-unit-muskel har få gap junctions och cellerna arbetar här individuellt. Blodkärl består av en blandning mellan dessa två - mest år singel-unit-muskel.
22
Q
Glatt muskulatur: * Hur är sarcomererna organiserade? Varför är detta bra? * Har sarcomererna samma längd? * Hur är sarcomererna förankrade?
A
* Oregelbundet. Gör att de kan alstra kraft i flera riktningar. * Nej, längd varierar * I punkter (ej i z-diskar som skelettmuskler) - sk dense-bodies eller dense-patch om punkterna ligger på ytan
23
Q
För att få en vasokonstriktion av resistanskärlen måste den basala aktiviteten stimuleras. Vilka är de lokala och de centrala mekanismerna?
A
Lokala: - Ökat tryck - Reducerat flöde - Färre metaboliter - Lokala vasokonstriktorer Centrala: - Hormoner (ex. Noradrenalin) - Vasokonstriktoriska nerver (sympatikus)
24
Q
Endotelcellerna är viktiga när det gäller reglering av blodflödet. Blodflödet påverkar tonus i blodkärlen pga att skjuvkrafterna på endotelcellerna stimulerar till bildning av olika substanser. Vilka substanser är det som ffa bildas och vad gör de?
A
NO(kvävemonoxid) - tar sig över till den glatta muskulaturen och stimulerar enzymet guanincyklas att bilda cGMP som är vasodilaterande. PGI2 - trombocythämmande och vasodilaterande EDHF (endothelial derived hyperpolarisering factor) –> om bildning av NO och PGI2 är hämmad.
25
En ökad ämnesomsättning i ett organ medför att två saker minskar och att några ökar - vilka?
Minskat syrgastryck och pH Ökat CO2-tryck, osmolaritet, adenosin, adeninnukleotider, K+, kininer, fosfater
26
Elastiska artärer är ledningsrör med - 1 -. Är även eftergivliga, dvs har en - 2 -. Ska kunna ta emot en plötslig volymsökning.
1. Konduktansfunktion 2. Kapacitansfunktion
27
Blodkärlens myogena svar - dvs svar på tryckförändring i blodkärlen. Beskriv vad som hände i blodkärlet om trycket höjs. Varför är detta bra?
Diametern blir först snabbt större, men direkt efter det börjar kärlet dra ihop sig. Blir mindre än ursprungsdiametern. När kärlet blir mindre så stiger även resistansen --\> äter upp konsekvensen av tryckstegrinen (tryckökning) --\> flödet blir konstant.
28
Blodet drivs av två pumpar och två system av rör och motstånd. Vilka är de två pumparna? Vad menas med reservoar?
Hjärtats västra kammare och hjärtats högra kammare. Reservoarerna innehåller blodet som är tillgängligt för pumparna - finns i förmaken och de stora venerna precis utanför (vena cava & lungvenerna)
29
Beskriv windkesselfunktionen:
Aorta sparar en del blod mellan pumpslagen. Detta underlättar för hjärtat dels då hjärtat ej behöver pumpa runt blod till hela kretsloppet med en gång, samt för att blodet inte slutar flöda direkt efter varje slag. Det blir därför lättare att pumpa vilket spar energi och det blir ett jämnare flöde.
30
Beskriv vad som händer med blodets fördelning vid fysiskt arbete? Vad påverkar hudens blodflöde?
Hjärt-minut-volym stiger, njurarna och MTK sänker sitt blodflöde dramatiskt och blodflödet till skelettmuskel ökar mycket. Hudens blodflöde ökar olika beroende på temeratur ute. Om det är varmt ute kommer blodflödet till huden öka - tas från skelettmuskeln (orkar mindre när det är varmt)
31
Beskriv cirkulationens uppgifter:
• Syrgas till organ • CO2 och H+ från organ
32
Arterioler har resistansfunktion i de större arteriolerna (de mer proximala) Arteriolerna reglerar flöder till kapillärerna genom att stänga av och på vissa kapillärer - påverkar alltså antalet tillgängliga kapillärer. Vad kallas denna mekanism?
Prekapillära sfinktrar
33
2/3 av allt blod finns i venerna. Venerna kan anpassa sig efter mängden tillgängligt blod. Artärerna är små och trånga och innehåller inte så mycket blod. Man brukar prata om vensidan och artärsidan. 1. Vilken sida reglerar motstånde? 2. Vilken sida reglerar volym?
1. Artärsidan 2. Vensidan
34
1. Blodkärl består av tre lager - vilka? 2. I vilket lager ligger den mekaniska hållfastheten? 3. Vilket lager kan liknas med ett cementlager?
1. Tunica intima, tunica media, tunica adventitia 2. Tunica intima 3. Tunica adventitia
35
Vätsketransportens jämvikt bestäms av 2 faktorer: tryck och det osmotiska trycket. Vad menas med det osmotiska trycket?
Den kraft som vatten dras med blir alltså det osmotiska trycket. Vatten kommer alltså att förflytta sig från ett ställe där vattenkoncentrationen är hög till ett ställe där den är lägre, det betyder att vätsketrycket på den sidan kommer stiga.
36
Vilka tre olika typer av kapillärer finns det?
Kontinuerliga, fenestrerade och sinusoider
37
Vilka fyra viktiga cirkulationsområden finns det och varför är resp viktigt?
Hud - stor kärlbädd CNS - stor kärlbädd Skelettmuskel - viktiga för organismen Hjärta - viktiga för organsimen.
38
Vart i blodkärlsväggen finns ffa de sympatiska nerverna(adrenerga nerver, katekolaminer)?
Mellan tunica adventitia och tunica media, men går inte in i median utan innerverar de yttre muskelcellerna.
39
Varför får man ödem i arbetande skelletmuskulatur(tentafråga)?
- Vi får ett högre hydrostatiskt tryck i förhållande till det osmotiska --\> ökad filterfunktion - En prekapillär vasodilation leder till utträde av vätska i vävnaden pga det höga hydrostatiska trycket --\> ödem. Detta händer i skelettmuskulaturen iom att blodkärlen öppnas komme mer blod fram till artärerna.
40
Vad är venernas funktioner?
- Kapacitans - Konduktansfunktion - Venklaffar i extremiteterna (arm och ben) som hjälper till att föra blodet tillbaka till hjärtat.
41
Vad utmärker kärlbädden i CNS?
- Låg resistans - Inga prekapillära sfinktar - utmärkt autoreglering - höga svar på sympatikusstimulering - stark metabolisk kontroll - kapillärerna är väldigt täta = blod-hjärn-barriären som finns nästan över allt.
42
Vad utmärker skelettmuskelns kärlbädd? Beskriv blodflödet i fasisk och tonisk muskel.
Utgör ungefär halva kroppsvikten Fasisk muskel: lägre blodflöde Tonisk muskel: kontinuerligt blodflöde
43
Vad menas med muskelpumpen?
Venerna ligger inbäddade i muskulaturen och komprimeras (pressas ihop) när muskeln arbetar och för blodet mot hjärtat.
44
Vad menas med kolloidosmotiskt tryck?
Det tryck som bildas av passage av större molekyler som proteiner.
45
Vad menas med funktionel hyperemi? Vilken är den viktigaste anledningen till att detta sker?
- ökar vi ämnesomsättningen så ökar blodflödet. - Direkt metabolisk vasodilaton - dvs blodflödet ökar då substanser från ämnesomsättningen ger vasodilation.
46
Vad menas med autotransfusion? Vad innebär det?
Vid sympatikusaktivering sugs vatten in i blodbanan. Innebär att kroppen fyller på sig själv med vätska genom att flytta interstitialvätskan in i blodbana. Autotransfusionen hänger ihop med hur intensiv stimuleringsintensiteten är. Ju mer fart på sympatikus desto snabbare rekrytering och då sänks kapillärtrycket.
47
Vad kallas de särskilda förbindelserna mellan artär och ven?
Arteriovenösa anastomoser.
48
Vad händer med det osmotiska och det hydrostatiska trycket vid en prekapillär vasokonstriktion?
- Trycket i kapillärerna sjunker = det osmotiska trycket vinner övr det hydrostatiska --\> Det osmotiska trycket suger åt sig vatten tillbaka in i blodkärlen. - Kan ske vid sympatikusaktivering, händer ex som svar på blodtrycksfall eller svar på en blödning. Leder till svimning.
49
Transport av vätska mellan kapillärer och interstitium beror på 5 saker, vilka?
Vattenpermeabilitet Tillgänglig kapilläryta Hydrostatisk tryckskillnad Osmotisk tryckskillnad De osmotiskt aktiva ämnenas inverkan
50
Reflektionskoefficient Storleksförhållandet mellan det upplösta ämnet och porerna bestämmer lättheten med vilket ämnet filtreras genom porerna och ämnets osmotiska aktivitet. Uttrycks med reflektionskoefficienten σ. Kristalloider har \_\_a\_\_ osmotisk kraft medan kolloider har det, men det finns en gråskala emellan dessa två. När ämnet vill gå över membranet och är för stort kommer det reflekteras mot membranet, då får den reflektionskoefficienten \_b\_. Har vi ett ämne som lätt tar sig igenom membranet får vi reflektionskoefficienten \_c\_. Har vi ett ämne som till viss del kan ta sig igenom ett membran får vi en reflektionskoefficient någonstans mellan \_\_d\_\_, exempelvis 0,2. Alltså σ= 0,2 innebär att 20% av ämnets koncentration som leder till \_\_\_\_e\_\_\_\_.
a) ingen b) 1 c) 0 d) 0 → 1 e) osmotisk effekt
51
Nämn de tre signalsubstanserna som främst medierar sympatisk vasokontriktion:(tentafråga)
ATP - en snabb transmittor NA - den tunga transmittorn som beshövs för att man ska få ett svar överhuvudtaget. NPY (neuropeptid) - ger en vasokonstriktion
52
Man brukar diskutera tre blodburna system. 1. Vilka och vilket organ kommer de ifrån? 2. Vilka av dessa är vasodilaterande/vasokonstrikterande?
1. Adrenalin - binjuren Angiotensin - bildas på innverkan av renin från njuren och finns även i blodkärlsväggarna. Vasopressin (ADH) - hypofysen 2. Vasodilaterande: adrenalin Vasokonstrikterande: Angiotensin och vasopressin(ADH)
53
Kärltonus påverkar tryckprofilen. Vad händer med trycket vid vasodilation resp vasokontriktion?
Vasodilation - trycket ökas Vasokonstriktion - trycket minskar
54
Kranskärlsreglering 1. Vilka är metaboliterna? 2. Vilken del av ANS påverar alfa-receptorerna och vad leder det till? 3. OBS undantag till fråga 2. I blodkärl som finns i myokardiet finns andra receptorer vilka? Vad händer vid sympatikusstimulering?
1. Adenosin, NO, prostaglandiner 2. Sympatikus --\> vasokonstriktion 3. Beta-receptorer --\> vasodilation
55
Innervationen av sympatikus är olika uttalad på olika nivåer i kärlbanan. Stora artärer är \_\_a\_\_ innerverade men ju mindre de blir desto \_\_b\_\_ blir innervationen, iaf tills vi kommer till de prekapillära sfinktrarna. Beskriv även innervationen i: 1. Konduktanskärl 2. Resustanskärl 3. Prekapillära sfinktrar 4. Vener(i synnerhet de mindre venerna)
a) glest b) starkare 1. Gles innervation 2. Mycket tät innervation 3. Obetydlig/liten innervation 4. Tät innervation
56
Förklara axonreflexen:
- Histaminet som frisätts aktiverar sensoriska nerver i huden som signalerar inåt. - Den inåtgående bana har förgreningar till omgivande blodkärl och frisläpper vasodilaternade ämnen, tex substans P. OBS är inget axon, det är en dendrit och är inte en äkta reflex pga ingeom omkoppling.
57
Förklara hur trycket i venerna förändras när man ställer sig upp och sedan börjar gå.
- När man ställer sig upp kommer blodets tyngd göra att trycket i foten stiger - När man går kommer muskelpumpen att tömma venerna på blod och därmed sänka ventrycket.
58
Ett bistick utlöser en inflammatorisk reaktion, med bl.a. rodnad och svullnad. Vad är den cirkulationsfysiologiska orsaken till rodnaden respektive svullnaden? (tentafråga)
Triple respons - inflammationen medför en lokal frisättning av bla histamin från mastcellen. De tre karatäristiska reaktionerna är: - Lokal rodnad och öka blodfyllnad pga vasodilation. - Diffus, omgivande rodnad = axonreflex pga frisättning av tex substans P som ger vasodilation - Lokal svullnad, ödem pga vasodilation
59
En hög innervation medför en stor .....
Kontroll
60
En 50-årig hjärtfrisk kvinna med benvaricer svimmar, då hon en varm sommardag står stilla i en "fullpackad" buss. Förklara varför hon svimmar." Benvaricer = åderbrock i benen.
- Åderbråck beror oftast på att klaffarna fungerar sämre eller att väggarna i venerna blir svaga och utvidgar sig. Detta medför att trycket i venerna ökar. - Värmen kommer att leda till att kvinnas blodkärl vasodilaterar. Det finns alltså en kraftig vasodilation i kvinnans ben. - Eftersom hon står stilla så kommer muskelpumpen att vara inaktiv och kan inte hjälpa till med det venösa återflödet. - De dysfunktionella klaffarna kommer inte heller kunna hindra bakflöde av blodet. Resultatet blir ett högt tryck i kvinnans ben med mycket blod som inte kan återvända genom venöst återflöde. Slagvolymen blir därför inte tillräckligt stor och kvinnan svimmar när hjärnan inte får tillräckligt med blod.
61
Det sympatiska fyrningsmönstret spelar roll för effektorsvaret. Hur kan sympatikus kontrollera aktiveringen av artärer och vener vid elektrisk stimulering?
Vid lågfrekvent stimulering aktiveras vener och högfrekvent stimulering aktiveras artärer.
62
Det finns två mekanismer för vattenlösliga substanser att förflytta sig. Nedan finns två olika beskrivningar för dessa mekanismer, namnge dem och ge exempel på molekyler som använder mekanismen. 1. Vätsketransport in och ut ur kapillärer. Molekyler kan åka med vätskeströmmen så sparar de in på transport och slinker (smyger) med blodet. Broror på reflektionskoefficienten, medelkoncentration i vätskan (plasma) och vattenflödet genom porerna. 2. Bestäms av en koefficient, tillgänlig kapiläryta och koncentrationsskillnanden. Koefficienten är snabb för små molekyler och tunga kräver mer.
1. Filtration - stora molekyler, ex proteiner och albumin 2. Diffusion - små molekyler, ex glukos
63
Den kapillära filtrationskoefficienten är ett mått på \_\_\_\_a\_\_\_\_ i en vävnad. Det är alltså ett mått på hur lätt det är att förskjuta vätska. b) Vad är CFC (filtrationskoefficient) för njuren resp muskel i vila? c) Varför är vätskeförskjutningar viktiga för cirkulationssystemet?
a) vattentransportkapacitenten b) Njuren hög, muskel låg, (i en arbetande muskel stiger CFC) c) bla för att kontrollera kapillärtrycket för att få en balans av vätskor i trycket.
64
Blodflödet i huden och ffa de arteriovenösa anastomoserna är viktiga för att reglera temperaturen. 1. Hur sker temperatur reglering i hudens blodkärl? 2. Hudens blodkärl saknar basal myogen tonus. Vad innerveras det och hur styrs de?
1. Man fyller vener med blod så att de kommer i kontakt med luft och kan kylas av. En viktig aspekt med huden är att fylla på ytliga venoler med blod. 2. Innerveras av sympatikus och aktiviteten styrs mer eller mindre direkt från temperaturregleringen i hypothalamus.
65
Beskriv CNS:s autoreglering:
- mkt effektiv - Vid stora förändringar av blodflöde så händer inte alls mkt med blodtrycket - håller kapillärtrycket konstant och förhindrar då volymändringar i hjärnan.
66
Beskriv 4 skillnaderna mellan hjärtats kärlbädd och skelettmuskelns kärlbädd:
1. Maxblodflödet är högre per gram vävnad i hjärtat. 2. Skillnaden mellan den vilande och den arbetande organismen är mindre i hjärtat. 3. Hjärtat kan inte öka sin energikonsumption så mycket då den redan använder mycket. Skelettmuskeln kan öka sin energikonsumption 30-40 ggr. 4. Hjärtats muskelceller är mindre vilket gör att diffusionsavståendet blir mindre mellan kapillär och muskelceller. Dvs den tillgängliga kapillärytan är högre per gram vävnad i hjärtat.
67
Balansen mellan hydrostatiskt och osmotiskt tryck är väsentlig för transport in och ut ur cellen. Det osomotiska trycket kan kontrolleras genom \_\_\_a\_\_\_ men det snabba sättet att kontrollera det på är genom \_\_\_\_b\_\_\_\_. \_\_\_\_\_c\_\_\_\_ bestäms av artärtrycket i förhållande till ventrycket samt motståndet som finns innan eller efter kapillären, det pre- och postkapillära motståndet bestämmer hur mycket av artärtrycket som når fram till kapillären. 80% av artärtrycket försvinner innan kapillärerna.
a) proteinkoncentrationen b) kapillärtrycket c) kapillärtrycket
68
Alfa-1-receptorer finns i ett färdig uttvecklad kärl närmast adventitian. Man antar att beta-receptorerna ligger längre in. Effekten av adrenalin och noradrenalin på dessa receptorer skiljer sig, varför?(nämn 3 saker)
1. Alfa- och beta-rec har olika känslighet för A och NA 2. Receptortätheten 3. Affinitet för transmittorsubstans
69
1. Vad gör prekapillära sfinktrar? 2. Vad styrs funktionen ffa ifrån? 3. Vart finns denna funktionen?
1. Styr blodflödet så att hela kapillärväggen inte alltid har blodflöde. 2. Metabolismen - När det metaboliska svaret krävs kommer fler kapillärer krävas. 3. I de terminala arteriolerna.
70
1. Hur transporteras fettlösliga ämnen över kapillärväggen? 2. Har alla membran samma permeabilitet för gaser? 3. Hur tar sig CO2 över membranet?
1. Löser sig i membranet och vandrar igenom. 2. NEJ 3. Genom aquaporiner - mycket aquaporiner = hög permeabiltet för CO2
71
Är sympatikus specifikt eller ospecifikt?
Relativt specifikt, kan påverka organsystem så att det aktiveras regionalt.
72
Vilka är de primära organen som efferenter från medulla oblongata signalerar till?
Hjärtat, blodkärl, njurar och binjurar
73
Vilka kärnor utgör vasomotorisk centrum?
NTS - nucleus tractus solitarii = solitärkärnan Ncl vagus
74
Vart sitter volymreceptorerna och vilka två grupper kan de delas in i?
Volymreceptorer sitter i hjärtat och i stora vener runt om hjärtat, de delas in i N-vagus - myeliniserade fibrer samt omyeliniserade fibrer.
75
Vart finns kemoreceptorerna? Vad är speciellt med detta organ? Vad blir finessen? Vad för gaser är de känsliga mot?
Kemoreceptorerna finns i aortabågen och i ett litet organ - glomus caroticum. Glomus caroticum har det största blodflödet i l/g vilket innebär att dess egna ämnesomsättning ej påverkar blodet inne i detta --\> [blod-gas] blir detsamma som i artärblodet och då kan sammansättningen av syrgas kännas av. De är känsliga för CO2 och O2
76
Vad är skillnaden mellan primär och sekundär kemoreceptorreflex?
Primär: lungan rör sig inte (ex hålla andan) --\> syrgas sparas --\> hämning av HF och vasokonstriktion av perifera blodkärl Sekundär: lungan rör sig, vid låg halt O2 känner den att något är fel --\> man kommer andas mer och CO2 - halten sjunger men blodtrycket påverkas inte. Blodflödet i MTK höjs, och om syrehalten sjunker ytterligare får vi ökad vasodilation, HF och man andas mer.
77
Vad menas med myogen tonus?
En muskulär tonus på blodkärlen från sympatiska ns som håller en konstant aktivitet i blodkärlen
78
Vad menas med "metaboreflex"?
Ansamling av metaboliter har inte bara reflex på de lokala blodkärlen utan även på afferenta nerver. Dessa afferenta nerver signalerar till CNS att det behövs mer blodflöde (för att "skölja bort" metaboliter)
79
Vad har n.vagus - omyeliniserade fibrer för egenskaper?
-Har en tonisk aktivitet -Hämmar sympatikus utflöde -Påverkar det perifera motståndet, kärltonus i skelettmuskeln, mindre i MTK och går även till njurarna. -Påverkar reninsekretion och natriumutsöndring.
80
Vad har N.vagus - myeliniserade fibrer för egenskaper?
-Leder inåt via snabba myeliniserade fibrer. -Hämmar sympatikusutflödet i vasomotorcentrumet som. finns i förlängda märgen.
81
Vad finns det för olika typer av chock, och vad beror chock på?
Hypervolemisk chock Kardiogen chock Distributiv chock Chock beror på att det uppstår en situation där blodvolymen inte räcker till för att upprätthålla en normal cirkulation.
82
Samtidigt som aktiviteten går från rec till NTS osv sker en samtidig aktivitet - hur går den och vad blir konsekvensen?
Den aktiviteten går från NTS till framsidan och den kaudala delen av CVLM (caudala ventrolaterala medulla), stimulering här kommer att hämma RVLM (rostrala ventrolaterala medulla) vilket leder till en minskad aktivitet i sympatikus. OBS!!! bilden finns på fysio 2 bilder =\> 001
83
Nämn några olika kardiovaskulära program som finns i CNS.
Freezing/vakenhetsreaktion Defence reaction Defeat reaction Playing dead reaction Dykreflexen
84
Hur sker övervakningen av blodtrycket?
Det finns sensorer i cirkulationen som signalerar in i afferenta nervbanor till förlängda märgen, denna info integreras med hur det borde vara --\> efferenta nerver signalerar vidare till organ som kan justera förändringar till det önskade.
85
Hur går aktiviteten i baroreceptorerna?
Den går in till NTS, omkopplas ut t vaguskärnan och sedan t n vagus och parasympatikus
86
Ge ett exempel på hur vasomotorcentrum genom baroreceptorer kan sänka ett blodtryck.
Genom exempelvis vasodilation (vidgning av kärlen)
87
Förklara hur volymreceptorerna, baroreceptorerna samt muskelpumpen verkar när man ställer sig upp från liggande samt när man börjar gå.
Volymsreceptorerna märker att det saknas volym och håller sympatikus igång. Baroreceptorerna är inte heller nöjda då för när slagvolymen är normal har vi fortfarande ett lågt pulstryck vilket håller baroreceptorreflexen igång. Detta då de tror att blodtrycket är lägre än vad det är. Så länge man står upp är reflexerna igång och en ökad sympatikustonus är aktiv vilket håller blodtrycket uppe. När personen börjar gå får man igång muskelpumpen och kan rekrytera den halvlitern blodvolym som försvann centralt (från liggandes till ståendes). Detta pga att då man ställer sig upp kommer venerna pumpa upp blodet. Vi kan då släppa på sympatikusreflexerna, då blodtrycket och pulstryck kommer tillbaka. Receptorerna blir nöjda och vi kan lätta på sammandragningen av blodkärlen. Reflexerna håller hela tiden koll och justerar så att det hela hålls stabilt.
88
Både ________ och ________ spelar roll för vad baroreceptorerna signalerar in till vasomotoriska centrumet.
Både slagvolymen och trycknivån spelar roll för vad baroreceptorerna signalerar in till vasomotoriska centrumet.
89
Blodtrycket är föränderligt vid varje givet ögonblick och påverkas av en rad faktorer, trots detta är dygnsmedelblodtrycket någorlunda stabilt - detta beror på att blodtrycket övervakas och buffras inom ett system, vart sitter systemet?
I förlängda märgen (medulla oblongota) i hjärnstammen
90
Beskriv baroreceptorer och volymsreceptorer vad gäller placering, stimuli, vad de förmedlar, dess afferenter och efferenter samt effektorer.
Baroreceptorer/Tryckreceptorer Placering: Aortabågen och carotisbulben / bifurkationen Stimuli: Uttänjingsgraden av kärlväggen, dvs tensionen Förmedlar: Artärtrycket –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Volymsreceptorer: Placering: Utspritt i hjärtat. Stora venerna nära hjärtat Stimuli: Höga och Låga tryck Förmedlar: Fyllnadsgraden, dvs den volym som finns i cirkulationen. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Båda receptorer tillsammans: Afferenter: n.Vagus (X) Efferenter: Parasympatikus och sympatikus Effektorer: Hjärta, blodkärl, njure och binjure
91
Vätsketrycket är proportionellt mot höjden på pelaren. Ange formlen för tryckuträkningen för en vätskepelare. Vilken typ av vätska använder man vid tryckmätning? Hur blir enheten?
P= densitet \* höjden \* gravitationen Kvicksilver (Hg) - mmHg
92
Vilka tre krafter brukar man säga verkar på endotelet? Vad får de för konsekvenser för cellerna? Koppla ihop turbulens med en sådan konsekvens.
Skjuvning (förskjutning/deformation utan volymförändring), kompression (sammantryckning), tension Cellerna känner av detta (kanske genom G-proteiner, caveole, sträckkänsliga jonkaner etc) och det skapas en intracellulär signalering in. Exempelvis kan turbulens kännas av --\> signalering in leder till åderförkalkning (när kärlväggen blir tjock och förlorar rörlighet).
93
Vid laminärt flöde så finns det ett linjärt samband mellan tryck och flöde: P = Q (flöde) \* r 1. Vid ökad hastighet kan ett annat flöde uppstå, vad heter detta? 2. Var uppstår detta först? 3. Vad medför ökad risk för detta att uppstå? 4. Vad betyder Reynolds tal i sammanhanget?
1. Turbulent flöde 2. I mitten av röret där flödehastigheten är som störst. 3. Högre hastighet och större diameter ger ökad risk för turbulens att uppstå (hög viskositet sänker risken) 4. Reynolds tal anger när risken för turbulens kan uppstå enligt följande ekvation när reynolds tal är 2000. (v \* d \* p) / (η) v = medelflödeshastighet d = rördiameter p = densitet η = viskositet
94
Vad innebär låg blodflöde samt hög blodflöde gällande viskositet? Var rör sig blodet snabbast? Vad får det för konsekvenser gällande hur blodet åker och hur rörstorleken påverkar viskositeten?
Att stillastående blod har högre viskositet och blod med hög flöde har lägre viskositet. Rörelsen är som snabbast i mitten utifrån hur vätskeskikten "gnids" mot varandra. Konsekvenser: 1. Mer rörelse i mitten --\> Lägre tryck i mitten --\> Blodet rör sig däråt och "sugs" in mot mitten 2. Det bildas ett blodkroppsfritt skikt närmast väggen --\> mindre rör --\> mindre viskositet (tills dess att röret blir för litet för blodkropparna att enkelt passera).
95
Vad innebär det är blodkärlen är distensibla? Vad får det för konsekvenser för flödesmotståndet?
Att blodkärlen är distensibla betyder att de inte är helt stela utan uttänjbara till rigid jacket (yttre kollagen mantel). Detta medför att höjt tryck --\> tänjer ut röret --\> sänker motståndet --\> flödet accelererar
96
Vad beskriver Cardiac output?
Hjärt-minut-volym Det varje hjärthalva pumpar per minut
97
Utifrån formeln för wall stress: σ = T / w och för tension: T = P \* r • σ – wall stress • P – tryck • r – radie • w – väggtjocklek (och därmed sambandet mellan väggtjocklek, radie och tryck) Resonera kring vad aneurysm kan få för konsekvenser utifrån detta. (Beskriv även vad aneurysm är)
Aneurysm: sjuklig utvidgning av ett rör. Väggen svagare --\> tänjs ut --\> Väggen blir tunnare --\> större radie --\> belastas mer (mer wall stress av mindre tryck utifrån att tensionen ökar) --\> tänjs ut osv Kan plötsligt spricka! --\> Tromb/embolus
98
Tryck är det som ger \_\_(1)\_\_ , dvs det som får något att hända. 2. Tryck visas i: kraft per _____ 3. Kraften kan komma från? 4. Tryck mäts i?
1. energi 2. Kraft per yta 3. En pump eller gravitationen 4. N/m2 = Pascal
99
Tension är kraft per _______ och kan skrivas med formen? Tryck leder till väggspänning = wall stress Definera wall stress Skriv formeln för wall stress
Tension= kraft per längdenhet Tension = P (tryck) \* r Wall stress: Den kraft som förmedlas av en ytenhet av väggens genomskärning. (Hur tryckbelastningen och således tensionen fördelas över väggen). σ = T / w wallstress = tension/väggtjocklek
100
Det systoliska trycket = 110 mmHg Det diastoliska trycket = 50 mmHg beräkna: Pulstrycket Medelartärtrycket
Pulstrycket: 110-50 = 60 mmHg Medelartärtrycket: 50 + 60/3 = 50 + 20 = 70 mmHg
101
Newtonska vätskor har konstant viskositet. Hos icke newtonska vätskor så förändras viskositeten med omständigheterna. 1. En sådan omständighet är hematokrit - vad betyder det och hur påverkar det viskositeten? 2. En annan sådan omständighet är tixotropi - vad betyder det och hur påverkar det viskositeten? 3. Vilka andra två omständigheter har en påverkan?
1. Hematokrit: Evf = erytrocyt volym transfusion. Högre antal erytrocyter = högre hematokritvärde = mer trögflytande 2. Tixotropi: hur viskositeten påverkas av skjuvning: förskjutning mellan två parallella ytor/rörelse Rörelse --\> viskositeten sjunker 3. Temperatur och rördiameter
102
Lista de tecken som finns till inflamation, som är kopplade till cirkulationssystemet (5 st)
Rubor - rodnad Tumor - svullnad Calor - värmeökning Dolor - smärta Fuctio laesa - nedsatt funktion
103
Ju större tryck desto större flöde vid ett visst motstånd. Lägre motstånd ger högre flöde vid samma tryck. Tryck, motstånd och flöde har ett samband. Ange detta .
Tryck = motstånd \* flöde
104
Det finns ett samband mellan två energiformer och sidotryck. Beskriv detta samband och vad det får för konsekvener. Koppla även detta samband till vad man brukar tala om gällande tryck och dykning. (Ökar/minskar/konstant?)
Statiskt tryck (sidotryck) + dynamiskt tryck (rörelseenergi) + potentiell energi (lägesenergi) = konstant (så länge det ej finns viskösa förluster (resistens)) Detta medför att trycket kan övergå mellan dessa olika former. Om man tex skakar på en burk så kommer det dynamiska trycket öka i vätskan i samma proportion som sidotrycket kommer minska. Trycket ökar med djupet när man dyker utifrån att vattnet längre ner har lägre potentiell energi och därmed högre statiskt tryck. På samma sätt ökar trycket i fötterna då man ställer sig upp, jämfört när man ligger ner.
105
Dags för lite "läkerska". "Översätt"/beskriv orden: 1. Trombos 2. Emboli 3. Hypertoni 4. Angina pectoris 5. Hjärtinsufficiens
1. Trombos - en blodpropp som bildas i cirkulationen 2. Emboli - Tromb som bildas --\> förs med blodströmmen --\> fastnar på annat ställe 3. Hypertoni - Högt blodtryck 4. Angina pectoris - tillfälliga smärtattacker i bröster i samband med att hjärtat kranskärl inte klarar av att försörja hjärtmuskeln med blod. 5. Hjärtinsufficiens - Hjärtsvikt (försvagad pumpfunktion)
106
Beskriv skillnaden mellan volymflöde och flödeshastighet. Vad beror flödeshastigheten på? Vad påverkar främst flödet?
Volymflöde: volym per tid (l/min) Flödeshastighet: Längd per tid (m/s) Flödeshastigheten beror på tvärsnittsytan på röret samt hur många av rören som ska passeras. Flödet påverkas främst av radien
107
Beskriv begreppen: Intravaskulärt tryck Transmuraltryck Perfusionstryck
Intravaskulärt tryck – trycket i ett kärl i förhållande till ytterluften. Transmuraltryck – skillnaden i tryck mellan blodkärlens insida vs utsida. Perfusionstryck – tryckskillnad mellan två konsekutiva ställen i kärlbanan (skillnad i intravaskulärt tryck före och efter ett organ).
108
Ange ett generellt tryck i: Artärer Kapillärer Vener
Artärer: 100 mmHg Kapillärer: 20-40 mmHg Vener: 0-10 mmHg
109
Systoliskt tryck: 120 Diastoliskt tryck: 70 Ange det: Pulstrycket (med uträkning) Medeltrycket (med uträkning)
Pulstrycket: amplituden: 120-70=50 Medeltrycket: Diastoliskt tryck + 1/3 av pulstrycket: 70+17 = 87
110
1. Vad beror flödesmotståndet på generellt? 2. Hur ska rörstorlek, längd och vätskans viskositet ska vara för att få låg resistens? 3. Hur ska rör-storlek, längd och vätskans viskositet ska vara för att få hög resistens?
1. Gnidning mot väggen Gnidning innuti vätskan (samt 8, längden, viskositeten, pi och radien) 2. Rörets storlek =\> stor rör Rör-längd =\> kort rör viskositet =\> låg viskositet (vatten) 3. Rör-storlek =\> litet rör Rör-längd =\> långt rör viskositet =\> hög viskositet
111
1. Hur fördelar sig trycket i en stillastående behållare? 2. Vad händer om man har lågt tryck på ett ställe och högre på ett annat i exempelvis en vätska? 3. Vid rörelse: ange trycket i rörelseriktningen i förhållande till vinkelrätt till denna.
1. Trycket fördelar sig jämt i behållaren 2. Rörelse från högt till lågt tryck 3. Det är högre tryck i rörelseriktningen än vinkelrätt mot denna.
112
1. Ett annat ord för viskositet (vad är det man mäter)? 2. Storhet? 3. Enhet? 4. Vad beror det på?
1. Trögflutenhet 2. Eta = η 3. Ns/m2 = Pascalsekunder 4. Det inre motståndet hos vätskan, friktionen mellan det intilliggande vätskeskiktet.
