Block 3 (och fyra block 1-frågor :/)

Question 1

Hur ser jonkoncentrationen ut på insida respektive utsida cell för cellens fyra viktigaste joner?

Answer 1

• Na+ 18 mM på insidan och 150 på utsidan,
• K+ 135 mM på insidan och 3 på utsidan,
• Cl- 7 mM på insidan och 120 på utsidan,
• Ca2+ 0.1 μM på insidan och 1.2 mM på utsidan.

Question 2

Vilken jon krävs för att SNARE-proteinet ska fusera vesikeln med membranet i synapsen?

Answer 2

Ca2+.

Question 3

Hur utvecklas hjärnans celler?

Answer 3

20 första veckorna: majoriteten av nervceller bildas.
Från vecka 20: gliaceller, synaptisk utveckling.

Oligodendrocyterna bildas relativt sent
sent vilket ger att myeliniseringen sker senare. Den kan fortgå fram till flera år efter puberteten.

Mikroglia invandrar till hjärnan - de har ett mesenkymalt
ursprung till skillnad från resten av hjärnans celler. De blir hjärnas immunceller.

Question 4

Vad är en AMPA silent synapse och hur aktiveras synapsen?

Answer 4

Glutamatsynapser har initialt inga AMPA-receptorer och kallas då silent synapses. Genom depolarisering och ökad [Ca2+] etableras AMPAR på dessa synapser.
Om en silent synapse inte depolariseras kan det leda till att den också förlorar sina NMDA-receptorer.

Question 5

Lateralisering: frontallob?

Answer 5

Vänster: Talcentrum, dominant.
Höger: Tyst, icke-dominant.

Question 6

Lateralisering: parietallob?

Answer 6

Vänster: tar in specifika somatosensoriska signaler. Vid skada, Gerstmannsyndrom som leder till oförmåga att skriva, räkna matte, skilja på fingrar och hö. vä. kroppsdelar.
Höger: integrerar somatosensoriska signaler och bildar en kroppsuppfattning, har hand om det spatiala. Ser mönster och helheter. Skada leder till neglekt, patienten kan inte uppfatta stimuli från ena sidan. Frontoparietallob - ansiktsigenkänning.

Question 7

Lateralisering: temporallob?

Answer 7

Vänster: hippocampus - glosinlärning.
Höger: hippocampus - komplicerad sammansättning av individuella data. Amygdala - smärtsamma stimuli uppfattas mer.

Question 8

Vad är associationskortex?

Answer 8

De delar av kortex som inte är direkt involverade i motorik och sensorik. Dessa delar utför integrering och högre bearbetning av sensorik och motorik.

Associationskortex delas in så här:
* prefrontala associationskortex,
* limbiska associationskortex,
* PTO

Question 9

Beskriv prefrontala associationskortex.

Answer 9

Avgränsas vertikalt anteriort om premotorkortex och horisontellt av sulcus horisontalis.

Beslutstagande, komplexa sociala interaktionsmönster, planering – exekutiva funktioner, d.v.s. funktioner som avser att reglera och kontrollera andra, lägre kognitiva processer.

Question 10

Beskriv limbiska associationskortex.

Answer 10

Den mest anteriora delen av lobus temporalis samt mediala delen av hjärnbarken i
respektive hemisphaerium cerebri – eller rättare skrivet gyrus cinguli.

Emotioner processas här.

Question 11

Beskriv PTO.

Answer 11

Mellan parietalloben, occipitalloben och temporalloben. Högre sensorisk bearbetning.

Question 12

Var sker högre sensorisk bearbetning?

Answer 12

PTO.

Question 13

Var sker högre bearbetning av emotioner?

Answer 13

Limbiska associationskortex.

Question 14

Var sker exekutiva funktioner?

Answer 14

Prefrontala associationskortex.

Question 15

Var finns amygdala och vad är deras funktion?

Answer 15

I temporalloben, anteriort om hippocampus. Emotioner, speciellt rädsla och oro, och emotionella minnen.

Question 16

Hur delas emotioner in?

Answer 16

Basala emotioner har sin grund i signaler från kroppen. Lugn, spänd, allmänt välbefinnande i kroppen är exempel på sådana och dessa kan manipuleras farmakologiskt.

Primära emotioner är universella och ses hos andra arter också. Lycka, ilska, fruktan, oro, förvåning.

Sekundära emotioner är socialt betingade, de finns alltså i relation till andra. Avund, blygsel, skuldkänsla och skam.

Question 17

Förklara begreppen low road och high road.

Answer 17

Afferenter kan ta sig till amygdala antingen via low road eller high road. Low road kommer direkt från sensoriska talamus, medan high road kommer från sensoriska kortex. Informationen från den senare är alltså mer bearbetad.

Low road ger upphov till en direkt reaktion, mer reflexartad. High road är mer kognitiv, inte lika instinktiv.

Question 18

Vart går efferenterna från amygdala?

Answer 18

1. Amygdala -> hippocampus och neokortex (typ limbiska associationskortex). Medveten upplevelse.
2. Amygdala -> arousal networks -> hela cerebrum, inkl. tillbaka till amygdala och hippocampus. Aktiverar nervsystemet och höjer handlingsberedskapen.
3. Amygdala -> muskler. Leder till direkta muskelkontraktioner. Aktiverar alltså ANS, både sympatikus och parasympatikus, och hormonella system.

Question 19

Var finns belöningssystemet?

Answer 19

Belöningssystemet finns i VTA, ventral tegmental area, som vid stimulering skickar dopamin till bl.a. nucleus accumbens i cerebrum.

Question 20

Vad är amygdala och hippocampus roll i minnesfunktioner?

Answer 20

Emotionella minnen: bildas i samband med emotionella stimulus i amygdala. Amygdala lagrar emotionella minnen.

Deklarativa minnen: bildas i samband med emotionell stimulus i hippocampus. Berör vad, när och hur minnet utspelade sig, alltså
mer exakta och detaljerade minnen av omständigheterna kring det som hände.

Question 21

Vad är fear conditioning, contextual conditioning och instrumentell betingning?

Answer 21

Fear conditioning - emotionella minnen i amygdala gör att vi undviker situationer som utlöser obehag.

Contextual conditioning - minnen av omständigheterna i hippocampus påverkar vårt handlande. Vi undviker något som påminner om den obehagliga situationen.

Question 22

Rita de tre axlarna som beskriver hjärnans exekutiva funktioner.

Answer 22

Se anteckningsbok.

Question 23

Hur påverkas minne och inlärning av stress?

Answer 23

Stress har olika effekt beroende på om minnet är emotionellt eller deklarativt.

Deklarativa minnen: Vid lägre stressnivåer ger mineralkortikoida receptorer positiva effekter på hippocampus. Vid extremt höga stressnivåer ger i stället glukokortikoida receptorer inhiberande effekter.

Emotionella minnen: inlärningen ökar linjärt tillsammans med kortisolnivån.

Detta innebär att vi får en dissociation mellan den deklarativa och emotionella inlärningen vid extremt höga stressnivåer, vilket också gör att de i efterhand blir svårare att bearbeta via intellektuellt.

Question 24

Vad är BDNF och vilken effekt har detta?

Answer 24

Periodisk fasta och fysisk aktivitet ökar nivåerna av brain-derived neurotrophic factor, BDNF. Hormonet irisin, laktat och ketonkroppar (ex. BHB) kan ligga bakom ökningen.

Question 25

Vad händer om hippocampus opereras bort?

Answer 25

Förmågan att bilda nya deklarativa minnen försvinner.

Question 26

Vilken är den traditionella indelningen av minnen?

Answer 26

1. Deklarativa: fakta och händelseförlopp. Mediala temporalloben.
2. Icke-deklarativa:
   * muskelminnen (cerebellum),
   * emotionella minnen (amygdala),
   * procedurminnen (basala ganglierna, striatum)
3. Korttidsminne: ca 30 sek.
   * arbetsminne
   * primärminne

Question 27

Var finns arean för språkfunktion?

Answer 27

1. Brocas area:
   Finns i gyrus frontalis inferior som finns superiort om lateralsulcus, anteriort om sulcus centralis. Mer specifikt area 44 och 45 i den dominanta hemisfären. (area 6 och 47)

Sköter den motoriska delen av talet.

2. Wernickes area: gyrus temporalis superior, area 22 i den dominanta hemisfären.

Här sker förståelsen.

Fasciculus arcuatus binder samman dessa två areor.

Question 28

Vad är afasi?

Answer 28

Oförmåga eller svårigheter att tala eller förstå språk.

Expressiv afasi - svårighet att tala
Impressiv afasi - svårighet att förstå
Överföringsafasi - förlust av den motoriska kontrollen över talet.

Diagnostisk indelning:
* Global afasi (automatism; oförmåga att förstå, producera repetera, automatism karakteriseras av att patienten upprepar samma läte i samband med tal, e.g. do-do-do).
* Brocas afasi (agrammatism; oförmåga att producera tal, men förståelsen kvarstår).
* Wernickes afasi (paragrammatism; förmåga att producera tal, men oförståelse inför skriftligt
eller talat språk, det är ovanligt att dessa patienter har motoriska svårigheter inför att
producera tal).
* Nominal afasi, även kallad ”amnesic aphasia” och ”anomic aphasia” (svårt att hitta orden,
framför allt verb och substantiv).

Question 29

Beskriv dorsal och ventral stream.

Answer 29

Dessa nätverk är viktiga vid språkinlärning.

Dorsal stream: uppfattar hur ett ord låter, men inte dess mening. Går från primära auditiva kortex till Wernickes area och sedan via parietalloben till Brocas area.

Ventral stream: avkodar ordets mening. Primära auditiva kortex -> gyri
temporales transversi (inåt) -> en area i temporalloben viktig för språkigenkänning -> anteriora sektionen av temporalloben.

Question 30

Vilken betydelse har höger hemisfär för språket?

Answer 30

Den pragmatiska aspekten - förmågan att processera den sociala aspekten av språkets
funktioner, inklusive ögonkontakt och förmågan att vänta på sin tur och inte avbryta och dylikt. Den semantiska aspekten - språkets betydelse, och vad orden egentligen åsyftar. Prosodin - ljudets egenskaper. Exempelvis kan en RHD-patient i regel inte reglera sin röst utan har en väldigt monoton samtalston.

Question 31

Förklara hur den cirkadianska rytmen påverkas av ljus?

Answer 31

Ljus kommer in genom ögat och når ganglieceller innehållandes melanopsin, ett ljuskänsligt protein som ändrar konformation i samspel med ljus. När dessa aktiveras av ljus initieras en depolarisering varvid en signal skickas via en retinohypothalamisk bana till SCN, suprachiasmatic nucleus, som finns i hypothalamus. SCN inhiberar corpus pineale, så att den inte kan frisätta melatonin. När ljuset försvinner blir corpus pineale aktivt och melatonin, som gör oss sömniga, frisätts.

Question 32

SCN håller den cirkadianska rytmen även utan ljus, hur?

Answer 32

Det baseras på en negativ feedback loop på ca 24 timmar. Clockgener (period, cryptochrome, clock) transkriberas och translateras till proteiner. Proteinerna kan sedan ta sig in i cellkärnan och inhibera transkriptionen av klockgener, vilket gör att färre proteiner translateras. När de inhiberande proteinerna degraderas och inga nya finns som kan ta deras plats drar transkriptionen i gång på nytt.

Nästan alla celler i kroppen har denna inre klocka, men SCN är överordnad och styr över dem m.h.a. aktionspotentialer.