Barnpsykiatri Flashcards
Vad är BUPs uppdrag?
- Att genom diagnostik och behandling bota
eller lindra allvarlig psykisk sjukdom och därigenom öka funktion /minska symtombelastning - Metoder ska bygga på evidens och i avsaknad av sådan på beprövad erfarenhet
- Vårdnadshavare ska vara aktiva i insatserna som ges
Barnets rätt till delaktighet i vård
- Barn har rätt att få relevant information
- Rätt till inflytande baserat på mognad och ålder
- De har rätt att komma till tals och bli lyssnad på
- Det är de som ansvarar för vården som beslutar kring hur delaktiga barnen kan vara i beslutsprocessen
Vad får ett barn bestämma? Hur beslutas det?
- Barnet måste förstå hälso och sjukvårdsinsatsen samt vilka konsekvenser den kan få för att ensamt kunna ge sitt samtycke
- Barn kan inte besluta kring större åtgärder som kräver medicinsk kunskap. Beror på vårdåtgärdens art och angelägenhetsgrad.
- Äldre barn har i regel rätt att: söka vård på eget initiativ, få hälsorådgivning, tala enskilt med vårdpersonal
Vad har vårdnashavare för rättigheter i vården?
- Bestämma om barnet ska vårdas eller ej
- Få information om vad som händer om det inte blir en vårdinsats
- Få information om barnets hälsotillstånd, vilka
undersökningar, behandlingar och metoder som kan bli aktuella - Rätt till ytterligare bedömning av en specialist vid mer komplicerade vårdinsatser
- Avbryta behandlingar/ tacka nej
- Bestämma om personer under utbildning deltar när barnet behandlas eller undersöks
Vad har vårdnadshavare inte rätt till när det kommer till barnets vård?
- Neka livräddande behandling
- Spärra uppgifter i journalen
- Kräva behandling som strävar mot empiri
- Inte neka behandling om det skulle kunna uppstå allvarlig risk för barnets hälsa eller utveckling
Vad händer om ett barn far illa?
Hälso och sjukvårdspersonal har skyldighet att anmäla om de misstänker att ett barn far illa
- Barnet har rätt att få relevant information om anmälan
- Barnet behöver få möjlighet att ställa frågor och att reflektera kring denna information
Sätt att låta barnet stå i centrum för samtalet
- Hälsa på barnet först
- Låta barnet stå i centrum
- Låta barnet prata mest
- Lyssna aktivt på barnet
- Vara lyhörd för hur aktivt barnet vill vara
Vad ska man göra under ett diagnostiskt samtal med barn?
- Kartlägga livssituation och funktionsnivå
- Fånga gestalt och förlopp
- Fråga om kriterier på ett vardaligt sätt
- Fråga om vanligaste samsjuklighet och uteslutningsdiagnoser
- Aktiva frågor om skolfunktion, kompisar, fritid, familjesituation och dagliga rutiner
- Detta är för att kunna få grepp om stressorer/skyddsfaktorer, värdera hur symtomen påverkar livet, värdera om det skett en förändring i funktionsförmåga
Typisk debutålder för diagnoser
- Småbarnsålder: autism
- Skolålder: ADHD
- Barndomen: ångestsyndrom
- Efter puberteten - affektiva syndrom, personlighetssyndrom, psykos
Likte olka typiska förlopp
- Attacker som vid ångestsyndrom
- Episoder som vid dep och mani
- Stabilt kroniska som vid autism
- Kroniskt svängande som vid borderline, adhd
- Långsamt fortskridande som vid schizofreni
Utgörs av attacker
Ångestsyndrom
Långsamt fortskridande
Schizofreni
Stabilt kroniskt
Autism
Episoder
Depression och mani
Kroniskt svängande
Borderline, ADHD
