Ätstörningar Flashcards
Föreläsning samt läsanvisningar
Faktorer som enligt öst kan predicera uppkomst och vidmakthållandet av ätstörningar:
- Låg självkänsla
- Missnöje med vikt och figur
- Biologisk sårbarhet
- Låg stresstolerans
- Begränsad copingrepertoar
- Rigid bantning
- Sociokulturella faktorer (smalhetsideal)
- Mobbning av utseende och vikt
- Perfektionism
- Låg grad uppfattat socialt stöd
Hur har man adderat positiv förstärkning som vidmakthållande vid Anorexia nervosa?
Tidigt i utvecklingen av sjukdomen upplever patienten en känsla av att vara speciell, stolt och stark. Dels pga stresshormon som kommer till följd av svälttillstånd. Även psykologisk förstärkning genom att klara av att vara återhållsam/utöva kontroll över sig själv. Utsöndring av stresshormon sker automatiskt vid svält men kopplas vid AN ihop med triumf och styrka.
Anorexia nervosa VS bulimia nervosa
Om Strävan efter kontroll av ätandet är den mest centrala komponenten vid AN så upplever bersoner med BN att de redan har förlorat kontrollen. Gör BN-patienter mer motiverade till behandling.
Hetsätning
Att man äter betydligt större mängder föda än det som är normalt för omständigheterna samtidigt som man upplever sig ha förlorat kontrollen över ätandet. (Överätning är istället när kroppen behöver äta ikapp efter exempelvis att inte ha ätit på en hel dag - men man tappar inte kontrollen)
Vilken är den mest centrala komponenten vid anorexia nervosa enligt Fairburn?
Övervärdering av kropp och vikt i självbild. Strävan efter kontroll av ätandet.
Abstintence violation effect
Att när man begår ett litet övertramp mot de regler man satt upp (som vid ätstörning eller beroende) –> Hetsätning och “What the hell effect”. Dvs tanken om att det ändå är kört så då kan man släppa på alla spärrar.
Hetsätningsstörning vs BN
Hetsätningsstörning har ofta mindre förekomst av kompensatoriska beteenden. Har ofta kaotiska ätvanor och småäter ofta. Börjar nästan alltid med restriktion och bantning som sedan över går till hetsätning.
CBT-Enhanced för ätstörningar - Fairburn. (Öst)
4 faser:
Fas 1. 7 sessioner: Normalisering av ätvanor , psykoedukation och strategier som hjälper patienten att förstå sitt beteende. (2 ggr i veckan)
Fas 2: 2 sessioner. Utvärderar om patienten har förbättrats (dvs äter).
Fas 3: 8 sessioner. Fokus på antaganden, tankar och attityder som vidmakthåller problem och försvårar förändring. Metakognitiv medvetenhet om ätstörningen
Fas 4: 3 sessioner. Integrera och förebygga återfall (varannan vecka).
Vid AN är behandlingen dubbelt så lång som vid BN. De första 20 används vid AN för att arbeta med motivation och att gå upp i vikt.
Grundprocess i AN och BN (och BED)
Att värdera sig själv i mycket hög grad (eller endast) utifrån kropp, vikt och förmågan att kontrollera dessa.
Det handlar alltså inte bara om ogilla sin kropp eller vara missnöjd, utan är betydligt bredare än så. Och aktiveras i största grad när denna självbild hotas.
Alla andra symtom till ätstörning är sekundära till denna centrala process
ex.
Övervärdering kropp och vikt, samt kontroll av detta
=>
Hetsätning, Strikt diet, Kompensation osv.
Känslor vid ätstörningar
Det är vanligt att patienter etticketerar sina känslor felaktigt och istället benämner de som en tjockhetskänsla eller riktar känslan specifikt mot en kroppsdel.
Extra svårt vid komorbid autism.
Problembeteenden vid ätstörning
o Väga sig
o Checka sig i spegeln
o Undvika helt att väga sig
o Kompensera matintaget på olika sätt: träning, kräkas
o Följa en strikt diet
o Räkna kalorier
o Upptagenhet i tankar om vikt
Symtom vid ätstörning
o Viktminskning
o Irritabilitet
o Försämrad sömn
o Nedstämdhet/ångest
o Undvikande av sociala aktiviteter
Vill ej visa upp sin kropp för andra och känna sig dömd i det. De ser att jag är för tjock. Eller så ser de att jag är för smal och skäms åt mig.
(Särskilt vid AN)
Hetsätning diagnos
o Ej kompensatoriska beteenden
o Ofta 50% också övervärdering av vikt i självkänsla
o Vanligt med övervikt
o Håller ingen strikt diet, men vanligt att en tidigare har misslyckats med detta flera gånger.
Hetsätning tänker man sig vara ett sätt att hantera de tillfällen då personen inte lyckas hålla sin diet. Därefter försöker personen kompensera detta genom att igen hålla sin diet.
Detta kan göra att också problemen vidmakthålls och försvårar eftersom personen då tar sig an en svårare diet. Vilket igen ökar risken för hetsätning.
Transdiagnostiskt perspektiv CBT-E
CBT-E utgår från att den centrala processen i alla ätstörningar (särskilt AN och BN) är:
“Övervärdering av vikt och kropp i förhållande till självbild, samt förmågan att kunna kontrollera dessa”
Detta schema för självutvärdering tänks vara nyckeln i varför problematiken vidmakthålls.
Ett stöd för denna modell är att diagnoserna ofta varierar mellan varandra => AN => BN => AN
AN skiljer sig från BN, då vid anorexi lyckas personen att upprätthålla sin diet och går ned i vikt.
Vidmakthållande
Hetsätning
Hetsätning börjar ofta med att personen försöker hålla sin strikta diet, men misslyckas och då börjar hetsäta. Detta leder ofta till att personen antar en striktare diet.
Detta kan göra att problemen vidmakthålls och försvårar eftersom personen då tar sig an en svårare diet. Vilket igen ökar risken för hetsätning.
Väga/checka sig
Bygger på antaganden om kroppsform och vikt. Tar inte hänsyn till naturlig variation i vikt under dagen. Och att kroppsform inte är något vi kan styra över.
Kompensation
Tanken att det går att kompensera för ätandet vidmakthåller problematiken.
Känsloreglering
Tendensen att använda hetsätning som strategi vid svåra känslor eller situationer.
Evidens
Familjebaserad KBT har bäst stöd för Unga med AN
CBT-E har gott stöd för alla diagnoser, AN, BN och BED
Sämst evidens i forskningen finns generellt för vuxna med AN. Betyder dock inte att den behandling som finns inte hjälper.
Komorbida tillstånd
Depression
Om depression sekundär kan detta vara viktigt att börja med ätstörning. Däremot försvårar depression behandlingen, ex. sämre koncetrationsförmåga, sämre tilltro till behandlingen, mer negativt tänkande.
Missbruk
Finns lite forskning. Men generellt kräver än ätstörningsbehandling ett icke-pågående missbruk. Aktivt missbruk stör behandlingen, viktuppgång och andra faktorer i för hög grad.
Förslag på interventioner
Regelbundet ätande
Ett sätt att försöka återgå till normalvikt och störa ut svängningar i mående. Bygger en bas.
- Matdagbok
- Matschema (aldrig mer än 4h mellan måltider)
- Avstå kompensera
Kollaborativt vägande
Viktigt för att gå emot antaganden om vikt och kroppen, även om vikt uppgång inte är huvudmålet i terapin.
- Psykoedukation om att vikt förändras under dagen
- Gå emot body checking, snabbt bara väga sig
- Exponering för en svår situation
- Gå emot och resonera om tolkningar av vad vikten betyder
Identifiera övervärdering av vikt och kropps, samt dess konsekvenser
- Måla upp bild med 2 cirklar för självkänsla.
- Vad är problematiskt med att kropp och vikt tar en så stor del av självbilden? (Kan lätt påverkas, Medverkar till problembeteenden, Kroppen går ej att styra över)
Tjockhetskänsla
Utgår från antagandet om att tjockhetskänsla är en feletticketerad känsla
- Registera tjockhetskänslan
- Beskriv vad som har hänt
- Beskriv vilken känsla som skulle kunna finnas istället
- Bemöt med en relevant strategi
Att bryta strikt diet
- Exponera för förbjuden mat
- Fånga upp och testa negativa prediktioner/antaganden
ex. “Jag kommer börja hetsäta”
