9. Tillgång till rätten

Question 1

Tillgång till rätten/access to justice

Answer 1

individens möjligheter att få rätt (hävda sina rättigheter, få rättskydd). Knyts ofta till principen om rule of law som motsvaras av den kontinentaleuropeiska rättsstatsprincipen. Kan anses att tillgång till domstolarna (access to courts) är en nödvändig del av tillgång till rätten. Tillgång till rätten börjar med ett rättvis samhälle, dvs. våra rättigheter och skyldigheter skyddas från godtyckliga inbladning och garanterar att vi inte olagligen ingriper i andras rättigheter. Domstolarna ska se till att en jämlik till rätten garanteras. Access to justice är en grundlagsenlig rätt och att principen hör till de människliga rättigheterna. Påverkas även av tillgången till alternativa tvistlösning; ADR, alternative dispute resolution.

Question 2

Principen om en rättvis rättegång (the right to a fair trial)

Answer 2

Är en del av de internationella människorättskonventionerna och anses vara en mänsklig rättighet. Finns i grundlagens 21 §. Individen ska ha rätta att föra sina rättsliga ärenden till en oberoende domstol som ska behandla ärendena rättvist. Tolkning av principen påverkas av hur europeiska människorättsdomstolens praxis i fråga om Europakonventionens artikel 6, dvs. de påverkar den nationella tillämpningen av principen.

Question 3

Rättsstatsprincipen och access to justice

Answer 3

rättsstatsprincipens framgång i hög grad beror på tillgången till rättskipningen, att kostnaderna är rimlig, förfarandet klart och avgöranden av hög kvalitet

Question 4

Domstolarnas möjlighet att erbjuda gottgörelse

Answer 4

Kan endast i efterskott erbjuda något slags gottgörelse. De kan endast fastslå vem som är rättsligt sett har rätt och vem som har fel. Kan inte alltid erbjuda full gottgörelse, t.ex. återställa arbetsplats som man blivit avskedad från

Question 5

Tillgång till rätten i snäv bemärkelse

Answer 5

möjligheten att få tillgång till ett oberoende, opartiskt och okorrumperat domstolsväsende garanterar inte materiell rättvisa (tillgång till rätten i vid bemärkelse)

Question 6

Materiell rättvisa

Answer 6

Kräver hela rättsordningen och dess normuppsättning. För att kunna lägga fram rättsliga krav/yrkanden i domstolarna behövs det också praktiska förutsättningar, bland annat behövs kunskap och juridisk hjälp. Från politisk synpunkt krävs för den materiella rättvisan att medborgarna har likställda möjligheter att delta i det samhälleliga politiska beslutsfattandet.

Question 7

Bortströmning från domstolarna

Answer 7

Ökande trend att strömning bort från domstolarna mot alternativen till det traditionella domstolsförfarandet. Kan leda till att domstolarnas särställning försvagas; för att domstolarna ska påverka rättsutvecklingen i ett land måste de få behandla möjligast mångsidigt spektrum av rättsliga frågor i olika sektorer. Bortströmningen är inte ett tecken på misstro i domstolarna, utan på konkreta problem inom rättsvården, t.ex. att domstolarna är långsamma och dyrt, saknar ibland sakkunskap är offentligt.

Question 8

alternativa tvistlösning; ADR, alternative dispute resolution

Answer 8

skiljeförfarandet, medling vid domstolarna, justitieombudsmannen

Question 9

Skiljeförfarandet

Answer 9

icke offentlig, bra sakkunskap, snabbar och billigare

Question 10

Processuella rättvisan

Answer 10

Kundcentrerad utgångspunkt, där de erfarenheter parterna i en rättegång får av rättskipningen, dvs. av själva förfarandet, betonas liksom också interaktionen mellan domaren och parterna. Förutom domarens opartiskhet, etik och yrkesskicklighet betonas även parternas möjlighet att ”delta” i förfarandet. Fokus sätts alltså på hur parterna behandlas under domstolsprocessen. Genom att ge möjlighet till parterna att följa med hur deras ärende behandlas i domstolen och att de själva kan delta i och påverka förfarandet, kan parterna ha möjligheten att känna att förfarandet är rättvist, öppet och pålitligt. Det blir lättare för parterna att acceptera de beslut som getts, oberoende var resultatet var.

Question 11

Domstolsförfarandets bedömning

Answer 11

ur två olika synpunkter. 1. Man fokuserar på domstolens beslut. 2. Själva förfarande måste vara rättvist och fokusen är på rättegångens parter. Hur de anser att förfarandet och fallet löper.

Question 12

Juridisk rådgivning

Answer 12

Det kan vara svårt att garantera tillgången till rätten och de rättigheter som de medför. Ett av de största hindren (förutom bristen på ekonomiska resurser) är bristen på information. Eftersom juristernas så kallade monopol på rätten kan det vara svårt för medborgare att få kunskap om deras rättigheter. De juridiska rådgivningstjänsterna (i vid bemärkelse) har en betydande ställning å man vill förhindra konflikter, men också då man löser dem. I Finland finansieras oftast de av offentliga medel.

Question 13

Nämnder

Answer 13

ger rekommendationer, anvisningar och beslut och medverkar till de enskildas tillgång till rätten. Används i bl.a. försäkrings-, pensions-, arbets- och upphovsrättsliga frågor, patientskadenämnden, trafikskadenämnden, en särskild rättskyddsnämnd för sport, konsumenttvistenämnden.

Question 14

Konsumentskydds organisationer

Answer 14

Konsumenttvistenämnden, konsumentombudsmannen och konkurrens- och konsumentverket (tar hand om konsumentrådgivningen)

Question 15

Konsumentrådgivningen (med sina konsumentrådgivare)

Answer 15

är en landsomfattande tjänst där man får information om konsumentens rättigheter samt medlingshjälp för tvister mellan konsumenter och företag.

Question 16

Konsumenttvistenämnden

Answer 16

ger rekommendationer till avgöranden i enskilda tvister mellan konsumeter och näringsidkare i ärenden som har att göra med konsumtionsvaror och konsumenttjänster, bostadsköp, hyresavtal, överlåtelser av bostadsrätter samt borgen och pantförbindelser samt jämkning av dröjsmålsränta. Nämnden avger också utlåtanden till domstolanda då de handlägger ärenden som omfattas av nämndens behörighet

Question 17

Konsumentombudsmannen

Answer 17

huvudsakliga uppgift är att övervaka att konsumentskyddslagen och andra lagar som stiftats för att skydda konsumenten följs. Övervakningen inriktas främst på att marknadsföring, avtalsvillkor och indrivningen är lagenliga. Syftet är att företagen ska sluta med eller ändra på sin lagstridiga marknadsföring eller sina oskäliga avtalsvillkor. Behandlar inte enskilda tvister där konsumenten ansöker om ersättning för fel i en konsumtionsvara eller en konsumtionstjänst. Kan dock besluta att bistå en konsument i skötseln av enskild tvist, om det med tanke på tillämpning av lagen och konsumenternas allmänna intresse är viktigt att få ett avgörande. Detta är möjligt också i sådana fall där en näringsidkare inte följer konsumenttvistenämndens beslut. Kan även föra grupptalan i domstol eller göra ett gruppklagomål

Question 18

Grupptalan

Answer 18

Anhängiggöra ärende vid domstol för flera konsumenter samtidigt. Möjlig för tvister mellan konsumenter och näringsidkare ifråga om fel i konsumtionsvara eller tolkning av avtalsvillkor, men också ifråga om tvister som gäller försäljning och marknadsföring av placeringsprodukter

Question 19

Ombudsmännen

Answer 19

justitieombudsman och andra ombudsmän som utnämns för särskilda frågor. Huvudsakligen laglighetsövervakning, men även konfliktlösning och medborgarnas tillgång till rätten

Question 20

Justitieombudsmannen

Answer 20

utses av riksdagen och är oberoende av domstolarna och verkställighetssystemet. Uppgift är att övervaka att myndigheterna och tjänstemännen följder lagen och fullgör sina plikter, följer även med att de grundläggande och mänskliga rättigheterna uppfylls både vid skötseln av offentliga uppgifter och vid beredningen av lagen.

Question 21

JO övervakning

Answer 21

bygger på klagomål som kommer från medborgare som anser att en offentlig myndighet har förfarit felaktigt. Olagligheter eller missförhållanden kan komma till JO:s kännedom också på andra sätt än genom klagomål. Då kan JO ta ärendet till behandling på eget initiativ. Jo gör dessutom inspektioner av ämbetsverk och inrättningar. JO har en särskild skyldighet att regelbundet inspektera fängelser och andra slutna inrättningar, såsom psykiatriska sjukhus, samt även Försvarsmakten och gränsbevakningsväsendets enheter.

Question 22

Justitiekanslern

Answer 22

Rapporterar till parlamentet och regeringen. Övervakar lagligheten i regeringens och ministeriernas samt republikens presidents ämbetsåtgärder. JK övervakar också att domstolarna, myndigheterna och tjänstemännen samt andra som ålagts ett offentligt uppdrag följer lagen och fullgör sina plikter. Med tanke på tillgången till rätten är det väsentligt att individerna har möjlighet att klaga hos JK över de ovannämndas åtgärder eller försummelser.

Question 23

Diskrimineringsombudsman

Answer 23

övervakningsuppdrag, uppgift är att skydda bl.a. sexuella, religiösa, etniska eller andra minoriteter mot diskriminering.

Question 24

Jämställdhetsombudsmannen

Answer 24

Övervakar att lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män åtföljs

Question 25

Barnombudsmannen

Answer 25

barnens rättigheter förverkligas

Question 26

Medling

Answer 26

Ordnas av kommuner, privata organisationer, advokatförbundet, domstolar. Man eftersträvar att parterna tillsammans uppnår ett sådant resultat som båda kan godkänna och detta kan återställa deras förhållande, inte ett avgörande enligt lagen. Väsentligt att utreda vad vardera parten kan anse vara skäligt. Parterna måste aktivt diskutera och lyssna på varandra. Medlarens uppgift är att bistå vid själva medlingsförfarandet, men inte att föreslå eller komma fram med en lösning, detta görs av parterna.

Question 27

Lagen om medling vid domstol

Answer 27

Medling som sker under en domares ledning och har inte något samband med en anhängig rättegång. Sker i de allmänna domstolarna. Huvudsakligen offentligt, förhandlingar mellan medlaren och en av parterna är dock alltid stängda. Även andra delar av medlingen kan ske utan åhörare på parternas yrkande. Möjligt i princip i alla tvistemål som kan handläggas i domstol.

Question 28

Förlikningsavtal

Answer 28

Uppnådd förlikning kan på parternas begäran fastställas i ett förlikningsavtal, som gör det till ett verkställbart beslut. De kan då driva in t.ex. en avtalad betalning, ett skadestånd eller underhållsbidrag genom utsökning. Om det in fastställs blir det ett vanligt avtal som binder parterna.

Question 29

Förlikning

Answer 29

redan anhängigt i rättegång, men domaren försöker få parterna att förlika ärendet i förberedelseskedet eller i ett senare skede av rättegången.

Question 30

Medling vid brottmål

Answer 30

hör till social- och hälsoministeriets förvaltningsområde. Under ledning av medlaren behandlas endast de psykiska, fysiska och materiella olägenheterna som brottet har orsakat brottsoffret, och syftet är att komma överens om lösningar och metoder för gottgörelse av olägenheterna. Medling är möjligt även om brottmålet handläggs av polisen eller åklagaren i domstol. Vid medling av brottmål stadfästs inte förlikningen.

Question 31

Skiljeförfarande

Answer 31

Särskilt för att reda ut kommersiella meningsskiljaktigheter. Tvistens intresse är i allmänhet stort, minst flera hundratusen euro. Förfarandet finansieras av parterna. De avtalar om att en utomstående person eller skiljeman (eller fler) med iakttagande av ett särskilt förfarande ska avgöra deras tvist med ett beslut, en s.k. skiljedom. Skiljeförfarandet kan också vara en del av en nationell (hos oss Centralhandelskammarens skiljedomsinstitut) eller internationell institution (t.ex. internationl court of Arbitration) verksamhet. Skiljedom är ett bindande och slutligt avgörande i tvisten. Utöver att skiljeförfarandet är relativt snabbt och att skiljemännen är sakkunniga, så är det inte offentligt. Handlingarna och handläggningarna i skiljeförfarandet är alltså inte offentliga.

Question 32

Skiljeförfarande i Finland

Answer 32

huvudpunkterna i skiljeförfarande har i Finland reglerats med lag. Enligt den är det möjligt att en skiljedom som inte fuller vissa minimikrav kan upphävas genom domstolsbeslut. Upphävandet förutsätter ändå att skiljedomen klandras. Klanderrättegången är ett normalt tvistemål, som vid behov går igenom alla rättsinstanser.

Question 33

Skiljeförfarandet

Answer 33

är en advokat, en domare eller en juridikprofessor till vars forskningsområde tvisten hör. Parterna företräds ofta av advokater som är specialiserade på skiljeprocesser. Skiljeförfarandet består av en skriftlig förberedelse (som ofta innebär ett utbyte av flera skrivelser) och en muntlig behandling. För det mesta tar skiljeförfarandet nästan ett år räknat från tidpunkten då skiljemannen valdes till den dag skiljedomen ges. Skiljeförfarandet är alltså inte en så snabb och smidig process.

Question 34

Domstolsväsendets oberoende

Answer 34

Ska strukturellt – och de enskilda domarna personligen – vara fritt/fria från yttre inblandning. Domstolarnas oberoende kopplas till maktfördelningsläran och den strukturella maktfördelningen. Domarnas oberoende omfattar också oberoende av parterna i enskilda mål.

Question 35

Grunden till domstolsväsendets oberoende

Answer 35

Vanligtvis en konstitutionell fråga. Finns även i många internationella konventioner t.ex. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna,

Question 36

Europeiska människorättsdomstolen praxis kring oberoende domstolar och domare

Answer 36

Europeiska människorättsdomstolen har en omfattande rättspraxis om saken. Där anses det att uppmärksamhet borde fästas vid hur domarna utnämns, hur lång deras tjänsteperiod är och hur man kan förhindra utomstående påtryckningar. Dessutom har man betonat förhållandet mellan domstolen och den enskilda domaren som arbetar där samt förhållandet mellan domaren och ärendets parter. Den bärande tanken är att domaren måste ge parterna intrycket av att vara oberoende.

Question 37

Domstolsverket

Answer 37

Sköter de förvaltningsuppgifter som tidigare sköttes av justitieministeriet. Dess uppgift är att stöda hela domstolsväsendets verksamhetsförutsättningar, utveckla domstolarnas verksamhet, resultatstyrning och planering samt stöda dem. Verkets högsta beslutfattande organ är direktionen där majoriteten är domare. Verkets dagliga arbete leds av överdirektören.

Question 38

Domarförslagsnämnden

Answer 38

utnämnda av republikens president, men en särskild domarförslagsnämnd har en viktig roll vid beredningen av utnämningsbesluten. Nämnden tillsattes uttryckligen för att främja en mera öppen domarkarriär. Samtidigt betonades också domarkårens oberoende. Önskemålet är att nämnden ska främja rekryteringen av domare från alla rättslivets områden. Nämnden som utses för en femårsperiod består av representanter för domarkåren, men tre medlemmar kommer utifrån: en representerar advokatkåren, en åklagarna och en universitetsväsendet.

Question 39

Domar behörighet

Answer 39

Domaren ska ha avlagt magisterexamen i juridik vid universitet men också vara ”en rättrådig finsk medborgare som genom sin tidigare verksamhet vid en domstol eller i andra uppgifter har visat ha de insikter i de uppgifter som hör till tjänsten och de personliga egenskaper som en framgångsrik skötsel av tjänsten förutsätter”