5. Rättens källor

Question 1

Rättskällor

Answer 1

lagarna och vissa andra texter som kommer till i de rättsliga praktikerna. Genom källorna får vi information om de rättsliga normerna. Fastslår vilket rättsligt material som ska vara och vilket material som kan vara grund för ett rättsligt avgörande, samt hur inbördes tyngdpunkten mellan olika rättskällor bestäms, dvs. vilken betydelse källorna har i den rättsliga processen. I Finland delas rättskällorna in i starkt och svagt förpliktande rättskällor och tillåtna rättskällor. Dock har indelningen försvårat i och med EU-rätten och andra internationella rättskällors ställning eller betydelsen av den s.k. mjuka rätten.

Question 2

En lag är uttrycket för en norm i språklig form. För att få reda på vad normen är behövs tolkning.

Question 3

Starkt förpliktande rättskällor

Answer 3

1. den skrivna lagen,
2. Landsseden,
3. EU-förordningar, som är direkt tillämpliga,
4. Implementerade direktiv,
5. Ratificerade internationella överenskommelser,
6. I vissa fall landsseden/sedvanerätten (t.ex. allemansrätten, vissa principer i domarreglerna),
7. EU grundfördrag,
8. EU-domstolens förhandsavgörande är förpliktande vid tolkningen i ett fall, i övrigt är det okänt vilken tyngd EU-domstolens avgöranden har

Question 4

Skrivna lagen/författningar

Answer 4

Grundlagen och de lagar som stiftats med stöd av den, samt förordningar av lägre rang

Question 5

Grundlagen

Answer 5

högst upp i författnings hierarkin. Ändringar är endast möjliga genom att följa ett särskilt förfarande och särskilda former, förutsätter behandlande av två riksdagar och att den fått minst två tredjedelar av rösterna.

Question 6

Konstitution

Answer 6

framgår i regel ur dess grundlag. I Finland är konstitutions synonymt med grundlagen

Question 7

GL 1 §

Answer 7

”Finlands konstitution är fastslagen i denna grundlag”

Question 8

”lag”

Answer 8

en författning som godkänts av riksdagen, men också hela lagstiftningen och ibland hela den gällande rätten. T.ex. GL 2 § 3 moment

Question 9

GL 2 § 3 moment

Answer 9

man ska i all offentlig verksamhet noggrant iaktta lag. Det har tolkats att detta syftar på lagstiftningen i allmänhet, oberoende av på vilken nivå den utfärdatas. Däremot avses med bestämmelsen i samma moment ”All utövning av offentlig makt skall bygga på lag” uttryckligen lagar som riksdagen har godkänt.

Question 10

Författningar på lägre nivå en riksdagslagar

Answer 10

statsrådets förordningar samt republikens presidents och ministeriernas förordningar.

Question 11

Landsseden eller sedvanerätten

Answer 11

anses numera vara en tillåten rättskälla, endast en del rättsvetare anser nuförtiden att den skulle vara en starkt förpliktande rättskälla. Undantag är allemansrätten som baseras på landsseden (Finns nuförtiden även i lagar t.ex. naturskyddslagen och strafflagen), och vissa principer i domarreglerna.

Question 12

Rättsprinciper

Answer 12

rättsnormer och rättskällor. Principernas natur är ofta töjbar och man kan bli tvungen att väga flera principer mot varandra och bedöma vilken tyngd de har i det rättsliga problem som för tillfället ska lösas. För att en princip skall vara en del av rättsordningen förutsätts det enligt Hannu Tolonen, i tillägg till principens betydelse och värde, att man kan påvisa att den har stöd i lagstiftningen, förarbeten, rättspraxis mm. Också enligt Kaarlo Tuori är det karakteristiskt för principerna att det s.k. institutionella stöd de behöver ofta finns i andra rättskällor, såsom i lagstiftningen.

Question 13

EU:s förordningarna och EU grundfördrag

Answer 13

då de trätt i kraft är de direkt tillämplig rätt i medlemsstaterna. Behöver inte nationellt stiftas, utan blir tillämpliga som sådana på sin ikraftträdelsedag förutsatt att de publicerats på alla officiella språk i EU:s offentliga tidning. Fysiska och juridiska personer kan åberopa EU-författning med direkt effekt om de har rätt för det för att skydda sina rättigheter.

Question 14

EU-rättens tolkning

Answer 14

EU-rätten har dess egna tolkningsprinciper som har företräde över de nationella, såsom företrädes principen

Question 15

EU direktiv

Answer 15

Binder endast i fråga om sitt uttryckliga lagstiftningsändamål. Förutsätter nationell tillämpning, varefter de blir starkt förpliktande. Direktivets förpliktelse ska genomföras med en bestämmelse som är bindande i den nationella rätten. De rättigheter som fås ur direktivet ska vara tillräckligt tydliga och precisa så att de kan åberopas vid de nationella domstolarna.

Question 16

Implementerande av direktiv (Tuomas Ojanen)

Answer 16

1. Referens- eller hänvisningsmetoden, man i finsk lag införlivar en bestämmelse enligt vilket en viss EU-författning eller någon enskild punkt i den ska tillämpas på vissa ärenden.
2. Inkorporering, direktivet implementeras med en till sitt sakinnehåll ”tom” inhemsk författning, där man endast konstaterar att de bestämmelser i direktivet som hör till lagstiftningens område gäller som finsk
3. Transkription, dvs. återgivning/upprepning, ett direktiv eller ett enskilt kapitel eller en bestämmelse i det, överförs som sådant till den inhemska lagen. (kan leda till problem med den inhemska lagen).
4. Transformation (anpassning), man ändrar den inhemska lagstiftningen så att innehållet motsvarar EU-författningen, men genom att tillämpa inhemsk regleringsteknik. Metoden kan leda till problem och osäkerhet kring huruvida direktivet har genomförts till alla delar. Kräver även mera tid, lagstiftningsarbete och lagstiftningskunnande än de andra implementeringsmetoderna. 4.2. Nonharmoni mellan EU-rätten och den inhemska lagstiftningen, är en ”underart” av transformation. Det handlar om att den nationella lagstiftningen redan motsvarar EU-rätten.lag.

Question 17

Fördragen

Answer 17

är internationella åtaganden. Fördragen kan nuförtiden bestå av avtal mellan både andra stater och internationella organisationer. Kan beroende på dess parter vara bilateralt, multilateralt eller allmänt, dvs. en konvention. Regleras Wienkonventionen om traktaträtten. Deras ställning i den nationella rättsordningen definieras antingen på basis av monism eller dualism.

Question 18

Wienkonventionen om traktaträtten

Answer 18

innehåller mycket detaljerade bestämmelser om hur fördrag/traktat ingås, ändras, tolkas osv.

Question 19

Monism i traktaträtten

Answer 19

fördragen som sådana är en del av et nationella rättssystemet

Question 20

Dualism i traktaträtten

Answer 20

Fördraget träder inte i kraft genom att staten förbundit sig till det, det krävs en särskild åtgärd dvs. ett ikraftträdelsestadgande. Denna metod använd i Finland och ikraftträdelsestadgande kan ske genom en s.k. blankettlag som endast konstaterar att bestämmelserna i ett visst fördrag hör till lagstiftningen eller genom att anpassa den nationella lagstiftningen så att den motsvarar materiella innehållet det ifrågavarande åtagandets krav.

Question 21

Europeiska människorättskonventionen

Answer 21

Har kompletterats med flera tilläggsprotokoll som har utökat förteckningen på skyddade mänskliga rättigheter och utvecklat konventionens övervakningssystem. Viktiga artiklar är rätten till liv (artikel 2), rätten till frihet och säkerhet (artikel 5), rätten till en rättvis rättegång (artikel 6), samt rätten till skydd för privatliv och familjeliv (artikel 8). Innehåller även förbud mot dödsstraff, tortyr, slaveri och tvångsarbete. Anses vara det allmänt mest effektiva internationella övervakningssystemet för mänskliga rättigheter, eftersom klagomål kan riktas mot staten av individuella personer och domen av Europeiska människorättsdomstolen anses rättsligt bindande för den berörda staten.

Question 22

Istanbulkonventionen (2015 ikraftträdande i Finland)

Answer 22

Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet. Konventionen uppmuntrar parterna att tillämpa den på våld i hemmet, speciellt då det kommer till kvinnor och flickor som utsätts för könsrelaterat våld. Betonar åtgärder som förebygger våld, innehåller många förpliktelser om skydd och stöd för våldsoffren och om att de som begått våld ska underkastas straffrättsligt ansvar för sina gärningar.

Question 23

Svagt förpliktande rättskällor

Answer 23

1. Förarbetena till lagarna, 2. Prejudikat av de högsta domstolarna, 3. I bland soft law

Question 24

Förarbeten till lagarna

Answer 24

Hjälper utreda lagstiftarens vilja, alltså utgångspunkterna och ändamålet för lagstiftningen. Regeringens propositioner till riksdagen och de betänkanden och utlåtanden som ges av riksdagens utskott (framför allt grundlagsutskottet) är de viktigaste.

Question 25

Prejudikat

Answer 25

Avgöranden ändrar inte rättsordningen på ett bindande sätt eller skapar ny rätt. Domstolarna avgör endast enskilda mål, obs besvärstillståndet. Blir oftast endast tillämplig då t.ex. lagstiftning lämnar rum för tolkning, eller för att åstadkomma en enhetlig rättstillämpning.

Question 26

Tillåtna rättskällor

Answer 26

Sådana källor som lagtillämparen utöver de starkt och svagt förpliktande rättskällorna kan tillämpa, t.ex. juridiska litteraturen och de ställningstagande i anslutning till tillämpningen av lagarna som ingå i den, ministeriernas anvisningar och handböcker, avgörande i andra instanser än de högsta rättsinstanserna, etablerad förvaltningspraxis, i vissa fall soft law, de allmänna lärorna (begrepp och rättsprinciper som är utmärkande för vart och ett rättsområde).

Question 27

Mjuka rätten/soft law

Answer 27

t.ex. fråga om anvisningar som myndigheter eller privata organisationer har fattat beslut om, olika standarder eller s.k. goda praktiker. Många uppstått genom EU eller andra internationella organisationer. Vanlig i bl.a. miljörättsliga regleringen och regleringen av finansmarknaden, vid privata tvistlösningsförfaranden hänvisas ofta till handelsseder och avtalsrättsliga principer. Är formellt icke-förpliktande, inga bemyndigande i lag men är medvetet producerad och s.k. ”fast slagen rätt”. Antingen svagt förpliktande eller tillåten rättskälla, men kan i allmänhet inte användas som den enda grunden för ett avgörande. EU:s resolutioner, meddelanden, uppförandekoder, anvisningar, riktlinjer och ramprogram. Har även hänvistats till av EU-domstolen vilket gjort dess placering i rättskälleläran både nationellt och i EU osäkert.

Question 28

Rättsbegreppen

Answer 28

1. deras innehåll kan presenteras som rättsnormer (uppsåt, oaktsamhet), med hjälp av dem kan en helhet skapas som består av rättsliga normer och samhälleliga fakta, t.ex. äktenskap,
2. Strukturera regleringsobjektet för de rättsliga normerna, t.ex. ett arbetsförhållande.

Question 29

Rättsprincip

Answer 29

Principer som finns på ytnivån ( som hittas i lagen och som domstolarna tillämpar) eller till normativa företeelser på rättskulturens nivå.

Question 30

Tolkning

Answer 30

ställningstagande till vad författaren eller talaren avser med sitt språklig uttryck. Rättsvetare kan ha flera tolkningsrekommendationer, medans en domare har beslutstvång och måste därmed välja en juridiskt/rättsligt avgörande tolkning.

Question 31

Tolkningsteorier

Answer 31

1. Semantiska, dvs. språkliga tolkningar, ansetts tillåtna för domare.
2. De historiska argumenten, hänför sig till den s.k. lagstiftarens vilja (kan utredas genom förarbeten).
3. Rättsystematiska argument, den aktuella rättsliga frågans plats i den rättsliga systematiken, t.ex. vilken avtalstyp bestämmer hur det kan tolkas.
4. Teologiska argument, dvs. syftet, t.ex. främja inre marknad.
5. Etablerad tolkning, en enhetlig och förutsägbar rättskipning och principen om likabehandling för berörda parter

Question 32

Normkonflikt lösningar

Answer 32

lex posterior-principen, lex superior-principen, lex specialis-principen

Question 33

Lex posterior-principen

Answer 33

Allmänna utgångspunkten. Senare stiftad lag åsidosätter den tidigare lagen.

Question 34

Lex superior-principen

Answer 34

laghierarkin, dvs. en författning på högre nivå överskrider en på lägre nivå. Grundlagen är författningen på högsta nivån. Obs den grundlagsenliga förhandskontrollen och efterhandskontrollen. Principen om EU-rättens företräde och principen om enhetlig tolkning

Question 35

Principen om EU-rättens företräde

Answer 35

EU-rätten åsidosätter en nationell norm som strider mot den, oberoende av vilken nivå den nationella normen har och när författningen antagits, uppkommit genom EU-domstolens avgörandepraxis (Costa vs Enel, 1964)

Question 36

Principen om enhetlig tolkning (tolkningseffekten)

Answer 36

påverkar de nationella domstolarna och myndigheterna. Nationell rätt som baseras på direktiv ska ges betydelsemässigt innehåll som är förenligt med EU-rätten och integrationsmålen. Används ofta för att ge EU-rätten betydelse i de nationella rättsliga praktikerna.

Question 37

Thomas Wilhelmson/osäkerheten om EU-rättens inverkan

Answer 37

”gubben i lådan är en skämt artike vars effekt grundar sig på förutsägbarhet – gubben dyker upp ur en till synes vanlig låda och överraskar den som öppnar lådan. På samma sätt kan EG-rätten hoppa fram inför våra rättsliga ögon som gubben i lådan när vi minst väntar oss det. När vi öppnar rättsordningens nationella lådor vet vi aldrig säkert i vilka lådor rättens stora skämtare EG har gömt sin gubben i lådan.”