2. Rätten och makten

Question 1

Montesquieu (1689-1755

Answer 1

fransk upplysningsfilosof som verkade under första halvan av 1700-talet. Lade ram sin maktfördelningslära i sitt huvudverk Om lagarnas anda (de l’ésprit des loix)

Question 2

Principen om den tredelade makten

Answer 2

Tanken är att makten ska delas mellan aktörer som är oberoende av varandra för att förhindra maktmissbruk.

Tillämpning innebär hur statsorganens grundläggande uppgifter, dvs. lagstiftningen (lagstiftningsmakten), ledningen av staten (regeringsmakten/verkställande makten) och förvaltningen samt tillämpningen av lagarna i domstolarna ska fördelas (den dömande makten).

En väsentlig del av demokratiska länders statsförfattningssystem förekommer även i EU och i internationella organisationer som grundats av medlemsländernas regeringar. Syns främst i domstolarnas ställning i förhållande till riksdagen och regeringen.

Question 3

Grundlagens 3 §

Answer 3

” Den lagstiftande makten utövas av riksdagen, som också fattar beslut om statsfinanserna.

Regeringsmakten utövas av republikens president samt statsrådet, vars medlemmar skall ha riksdagens förtroende.

Den dömande makten utövas av oberoende domstolar, i högsta instans av högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen.”

Question 4

Tredelningen av makten i Finland

Answer 4

Framgår i grundlagens 3 §. Fördelningen i Finland är inte renodlad eftersom lagstiftnings- och verkställighetsmakten är ihop knutna. Regeringsformen förutsätter att statsrådet medlemma skall åtnjuta riksdagens förtroende. Handlar därmed mera om parlamentarism

Question 5

Parlamentarism

Answer 5

suddar ut den strikta maktfördelningen mellan lagstiftaren och regeringen. Riksdagen har alltså ett visst mått av inverkan på statsrådets verksamhet, och i den praktiska politiken styr regeringen över riksdagens verksamhet och över hur riksdagen använder sin beslutsmakt

Question 6

Lagstiftaren

Answer 6

riksdagen

Question 7

Den verkställande makten

Answer 7

Regeringen, dvs. statsrådet och republikens president som utövare av regeringsmakten, statens myndigheter och ämbetsverk, landskapen, kommunerna och deras personal, andra organ än myndigheter om de med lag eller med stöd av lag fått offentliga förvaltningsuppgifter.

Question 8

Domstolen i förhållande till riksdagen och regeringen

Answer 8

Maktfördelningen syns främst i förhållandet mellan dessa. Dessa kan inte påverka innehållet i enskilda domstolsbeslut. Dock kan ny lagstiftning skapas om regeringen och riksdagen är missnöjd med domstolens straffutmätning eller lagtolkningar, dock ej retroaktivt.

Question 9

Rättens pluralism

Answer 9

det finns allt flera olika grundläggande uppfattningar om rätt och att det är svårt, t.o.m. omöjligt, att samjänka dem. Existerade även tidigare. Har lett till att domstolarnas makt vuxit,

Question 10

Domstolarnas uppgift

Answer 10

Har en central roll vid tolkning och tillämpning av lagen, europeiska normuppsättningen, de grundläggande och mänskliga rättigheterna och den inbördes avvägningen mellan dem. Ska se till att grundlagen följs och inget ärende som de behandlar står i strid med den.

Question 11

Domstolarnas oberoende

Answer 11

makten de utövar ska vara oberoende, opartiska och bestående.

Question 12

Europeiska normuppsättningen

Answer 12

EU-rätten och Europakonventionen

Question 13

Författnings- eller grundlagsdomstolar

Answer 13

deras uppgift är att sköta om tolkningen av grundlagen både på ett allmänt plan och i enskilda fall. Den första författningsdomstolen (konstitutionella domstolen, 1919) grundades på basis av Hans Kelsens idéer. Finns i t.ex. Österrike, Tyskland, Italien, Spanien, Portugal, Ungen och Polen.

Question 14

Grundlagskontroll

Answer 14

Utövas av 1. Riksdagens, 2. Riksdagens grundlagsutskott, 3. Domstolarna
Domstolarnas grundlagskontroll = efterhandskontroll. Domstolarna skall ge företräde åt bestämmelserna i grundlagen. Motstridigheten måste vara uppenbar enligt GL 106 §, om det handlar om en förordning eller någon annan författning på lägre nivå än lag, behövs ingen uppenbar motsägelse. Enligt 107 § i GL får en bestämmelse som sår i strid med grundlagen eller någon annan lag inte tillämpas.

Question 15

GL 106 §

Answer 15

”Om tillämpningen av en lagbestämmelse i ett ärende som behandlas av en domstol uppenbart skulle strida mot grundlagen, skall domstolen ge grundlagsbestämmelsen företräde”

Question 16

Riksdagens grundlagsutskott

Answer 16

ska förhandsgranska att lagarna är grundlagsenliga, dvs. att lagen inte är i strid med vad som stiftats i grundlagen. Övervakning sker innan en lag blivit stiftad. Man hör regelbundet professorer i författningsrätt och andra grundlagsexperter för att få stöd i sitt arbete. Vid konflikt föreslår grundlagsutskottet i sitt utlåtande eller i vissa fall också i sitt betänkande, ändringar i lagförslaget för att eliminera konflikten, eller föreslår att lagförslaget förkastas.

Question 17

Domsrätt/rättskipning/rättstillämpning

Answer 17

makten att behandla och avgöra enskilda ärenden som hör till området för rättskipningen i en rättegång, enligt GL 3 §. Domstolarna tillämpar lagarna på enskilda fall, dvs. i ärenden som anhängiggjorts vid domstolarna. Domsrätten utövas i en rättegång eller process av domstolarna, men även i vissa fall av nämnders förfaranden (konsumenttvistenämnden). Makten att verkställa har getts till självständiga verkställighets-, dvs. utsökningsmyndigheter. Domstolen eller andra myndigheter tillämpar lagen som i förhållande till parterna som en tredje part, för att ge rättskydd i en tvist, eller för att ge ett avgörande i brottmål. Regleras i stor detalj i vanlig lag, framför allt i rättegångsbalken och lagen om rättegång i brottmål.

Question 18

Process

Answer 18

ett förfarande som regleras i lag, där statsmakten fastställer och vid behov genom tvång verkställer det som i det enskilda fallet är lagenligt.

Question 19

Förvaltning

Answer 19

skiljs från domsrätten i och med att syftet är för förvaltningsmyndigheterna att tillämpa lagen för att uppnå syftet med sitt eget förvaltningsområde. Ett förvaltningsärende kan genom att något anfört besvär över ett beslut eller något annan åtgärd förvandlas till rättskipningsärende.

Question 20

Specialdomstolarna

Answer 20

Enligt GL 98 § utövar special domstolarna domsrätt inom deras områden. Arbetsdomstolen, marknadsdomstolen, försäkringsdomstolen och riksrätten är Finlands specialdomstolar.

Question 21

Riksrätten

Answer 21

vårt lands enda specialdomstol för brottmål. Handlägger tjänsteåtal som väckt mot statsledningen (bl.a. ministrarna) och de högsta domarna. Sammanträder endast då ett ärende som hör till dess jurisdiktion anhängiggörs. Inga stadigvarande domare

Question 22

Allmänna domstolarna

Answer 22

Enligt GL 98 § är allmänna domstolar högsta domstolen, hovrätterna och tingsrätterna. Utövar allmän rättskipning i ett treinstanssystem

Question 23

Allmän rättskipning

Answer 23

Rättegångar i tviste- och brottmål i allmänna domstolar.

Question 24

Tingsrätterna

Answer 24

allmänna domstolar på underrättsnivå som handlägger tvistemål, brottmål och ansökningsärenden. Ersatte tidigare häradsrätter och städernas rådstuvurätter. Finns för nuvarande 20 st.

Question 25

Hovrätten

Answer 25

fungerar som överrätter ovanför tingsrätterna och är fem till antalet. Största delen av de ärenden hovrätterna behandlar är besvär över tingsrätternas beslut. Deras uppgift är också i sina domkretsar på allmän nivå övervaka tingsrätternas verksamhet

Question 26

Högsta domstolen

Answer 26

utövar den högsta domsrätten i tviste- och brottmål. Viktigaste uppgift är att fungera som högsta besvärsinstans, och den största gruppen av ärenden består av besvär över hovrätternas beslut. Är en prejudikatsdomstol, dvs. den väljer med hjälp av ett s.k. besvärstillståndsförfarande ute endast sådana fall där den anser att avgörande har prejudikatvärde.

Question 27

Prejudikatvärde

Answer 27

avgöranden i ärenden som tas till behandling kan klargöra otydlig lagstiftning, eller ta ställning till en helt ny rättsfråga, vilket därmed utvecklar rättsordningen.

Question 28

Allmänna förvaltningsdomstolarna

Answer 28

Enligt GL 98 § är förvaltningsdomstolarna den högsta förvaltningsdomstolen och de regionala förvaltningsdomstolarna. Behandlar förvaltningsärenden i ett tvåinstanssystem, t.ex. besvärsärenden om beskattning eller immigration.

Question 29

Förvaltningsdomstolarna

Answer 29

6 + 1 till antalet och fungera som besvärsdomstolar i första instans. Handlägger besvär över de beslut som de offentliga myndigheterna gjort, därmed har de mycket mera ärenden än de allmänna domstolarna.

Question 30

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD)

Answer 30

behandlarbesvär över förvaltningsdomstolarnas beslut. För detta krävs ett besvärstillstånd. HFD är dock inte bara en prejudikatsdomstol och kan även behandla ärenden på andra orsaker än på grund av ärendets prejudikatvärde.

Question 31

Besvärstillstånd

Answer 31

man får besvära sig över underinstansen beslut endast om den högsta instansen ger besvärstillstånd.

Question 32

Högsta domstolarnas övriga uppgifter

Answer 32

utöver domsrätt ska de övervaka rättskipningen på sina egna kompetensområden. Övervakningen kan ske med domstolarnas prejudikat och genom information, utbildning och förhandlingar. De kan även föra framställningar till statsrådet om lagstiftningsåtgärder, p.g.a. fel eller brister som upptäcks vid rättskipningen eller brister och missförhållanden i lagstiftningen.

Question 33

Icke-nationella domstolar

Answer 33

Viktigaste är Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) och Europadomstolen för människliga rättigheterna

Question 34

Europeiska unionen

Answer 34

Politiks och ekonomiskt förbunds som består av 27 medlemsstater. Dess verksamhet bygger på grundfördrag som medlemsstaterna tillsammans har kommit överens om. Unionen bildar en gemensam inre marknad där människor, varor, tjänster och valuta rör sig fritt från ett land till ett annat. Politiskt sett är den viktigaste grunden för unionen rättsstatsprincipen.

Question 35

Europeiska rådet

Answer 35

slår fast EU politiska tyngdpunkter. Består av alla medlemsstaters statsöverhuvuden, rådets ordförande och kommissionens ordförande.

Question 36

Europeiskaparlamentet

Answer 36

ett av unionens lagstiftningsorgan. EU-medborgarna väljer dess ledamöter i direkt val, som ordnas vart femte år. Har bl.a. som uppgift att godkänna EU-lagstiftning tillsammans med Europeiska unionens råd och att fungera som demokratisk övervakare av alla unionens organ. Plenum hålls varje månad, de kan även hålla extra sammanträden. Har ett generalsekretariat.

Question 37

EU-rådet

Answer 37

representerar medlemsländerna i unionens lagstiftningsprocess. Rådets sammansättning varierar för det består av den minister från varje medlemsland som ansvarar för det ämnesområde som behandlas.

Question 38

Europeiska kommissionen

Answer 38

Är unionens mest inflytelserika organ, som har som uppgift att representera hela EU och tillvarata dess intressen. Består av 27 ledamöter, som kallas kommissarier, och av kommissionens ordinarie personal. Kommissionen övervakar också tillämpningen av unionens lagstiftning i medlemsländerna. OM en medlemsstat har brutit mot sin medlemsplikt att tillämpa unionsrätten, kan kommissionen vid behov föra ärendet till EU-domstolen för att avgöras.

Question 39

Europeiska unionens domstol

Answer 39

Utövar domsrätten i EU. Består av två skilda domstolar, domstolen och tribunalen. Deras uppgift är bl.a. att säkerställa att unionens organ inte överskrider sin behörighet och ser till -tillsammans med medlemsstaternas domstolar – att unionsrätten tillämpas och tolkas enhetligt. Har ingen allmän domsrätt som täcker hela unionen, utan fungerar på basis av den behörighet som fastställts i grundfördragen. Domstolen har en domare från varje medlemsland.

Question 40

Begäran om förhandsavgörande

Answer 40

De nationella domstolarna kan be om, och är i vissa fall skyldiga att göra det, ett förhandsavgörande av EU-domstolen om tolkningen av unionsrätten. De högsta domstolarna har alltså en skyldighet att be om ett förhandsavgörande av EU-domstolen om det ärende de ska avgöra innehåller unionsrättslig fråga som inte tidigare har avgjorts. Lägre instanserna har inte samma skyldighet, men kan under vissa förutsättningar möjligheten att göra en begäran.

Question 41

EU-domstolens bindande tolkningar

Answer 41

De tolkningsavgöranden som de nationella domstolarna får från EU-domstolen genom begäran om förhandsavgöranden är binder den nationella domstolen och i framtiden även andra nationella domstolar då de behandlar samma frågeställning.

Question 42

Europarådet

Answer 42

Mellanstatlig organisation, som koncentrerar sig på att främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsutveckling. Har för närvarande 46 medlemsstater. De viktigaste instrumenten i organisationens arbete är de konventioner som binder medlemsstaterna samt övervakning av att konventionerna verkställs och följs. Europeiska människorättsdomstolen är dess viktigaste organ.

Question 43

Europeiska människorättsdomstolen

Answer 43

domstolen övervakar att de stater som anslutit sig till den Europeiska människorättskonventionen uppfyller sina skyldigheter enligt konventionen. Domstolen har en domare från varje stat som är medlem i Europarådet.

Handlägger framför allt klagomål av privatpersoner som gäller påstådda brott mot människorättskonventionen. Rekvisit för detta är dock att alla inhemska rättsmedel har uttömts, dvs. att ärendet har behandlats hos de behöriga myndigheter och domstolarna.

Kan inte ändra eller upphäva nationella beslut, men de kan förordna en medlemsstat att betala gottgörelse åt den klagande om den anser att medlemsstaten har brutit mot de människliga rättigheterna.

Domstolens arbetsmängd är enorm och handläggningstiden för klagomål är lång. Har även ett organ kallat Venedigkommissionen

Question 44

Människorättskonventionens 6 artikel

Answer 44

Finland har fått många domar för brott mot denna artikel, främst att rättegångarna tar för lång tid.

Question 45

Venedigkommissionen (European Commission for Democracy through Law)

Answer 45

består av oberoende exporter vilket bistår sina medlemsstater att reformera sina rättsliga och institutionella strukturer så att de motsvarar de europeiska standarderna för demokrati, grundläggande rättigheter och rättsprincipen (rule of law).

En av dess viktigaste arbetsmetoder är utlåtanden, som den ger antingen på begäran av sina medlemsstater eller på begäran av Europarådets institutioner, eller på eget initiativ. Ger även rådgivning åt medlemsstaterna då de förnyar sina grundlagar och sin lagstiftning.

Sammanträder till plenarmöten 4 gånger per år. Dess medlemmar (professorer, domare, tjänstemän) är utsedda av medlemsstaterna, men sköter sina uppdrag so privat personer.

Question 46

Förenta nationerna (FN)

Answer 46

mellanstatlig organisation som grundades år 1945 och som arbetar för fred och för ekonomisk och social tillväxt, har för tillfället 193 medlemmar.

Enligt FN:s stadga är dess generalförsamlings uppgift att diskutera och ge rekommendationer om alla frågor som hör till ramarna för stadgan och om alla problem som har att göra med fred och säkerhet.

Medlemsstaterna är representerade i generalförsamlingen och varje stat har en röst.

Regionala konflikter, nedrustning, fredsbevarande operationer, mänskliga rättigheter och utvecklingsbistånd är exempel på teman som behandlas av generalförsamlingen. Generalförsamlingens beslut och resolutioner är dock bara rekommendationer och är inte folkrättsligt bindande, dessa beslut har oftast politisk betydelse och påverkar utrikespolitiken för medlemmarna.

Dess internationella konventioner blir bindande först då medlemslandet har godkänt det. Dess mestbetydnade rättsliga organ är ICJ

Question 47

Internationella domstolen (International Court of Justice, ICJ)

Answer 47

dess viktigaste uppgift är att avgöra tvister mellan stater, om staterna som är i parter i tvisten har gett samtycke. Domstolen ska avgöra meningsskiljaktigheter mellan stater enligt internationella rätt samt ge utlåtanden om juridiska frågor på begäran av FN:s organ eller FN:s fackorgan. Domstolen består av 15 domare som FN:s generalförsamling och säkerhetsråd utnämner tillsammans.

Question 48

Internationella brottmålsdomstolen (international Criminal Court, ICC)

Answer 48

en internationell domstol och permanent tribunal som grundats genom en internationell konvention (Romstadgan), och dömer personer som gjort sig skyldiga till allvarliga internationella brott. Fristående från FN men samarbetar med dem. De brott som domstolen behandlar är bl.a. krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.

Question 49

Romstadgan

Answer 49

innehåller definitioner på de brott som medlemsstaterna överlåtit åt domstolen för att lagföra, och fastställts hur domsrätten mellan domstolen och nationella domstolarna fördelas.

Question 50

Rättsstatsprincipen

Answer 50

Utövning av makt görs av staten, dess domstolar och verkställighetsmyndigheter, men också utövningen av makt begränsas av lagen.

Rättsstatens demokratiska karaktär preciseras eller fastställs inte förrän i lagstiftning-, rättskipnings- och förvaltningsförfarandena.

Nämns i grundlagens 2 §, var det även kommer fram att legalitetsprincipen ingår i rättsstatsprincipen.

Rättsstaten kopplas till bl.a. 1. Medborgerliga friheter, 2. Rättslig likställdhet, 3. domarens oavhängighet, 4. rättskipningens offentlighet, 5. Medborgarnas politiska rättigheter, 6. Rättskydd av domstolarna. Är ett krav för deltagande i EU, eftersom medlemsstaterna måste kunna lita på varandra för att unionen och sånt som härleds ur den skall fungera.

Question 51

Maktutövningen begränsas av lagen

Answer 51

Maktutövningen är garanten för att rättsnormerna ska genomföras/verkställas: både produktion av lagar (lagstiftning) och verkställandet av dem (rättskipning) bygger på maktutövning.

Den nationella rättsordningen måste stiftas på basis av behörighetsbestämmelser angående normgivningen och med beaktande av gällande formbestämmelser. Användande av statlig makt är tillåtet endast på basis av rättsligt definierad behörighet, detta gäller alla tre makterna.

Question 52

Principen om förvaltningens lagbundenhet

Answer 52

Förvaltningen är underställd lagarna och domstolarnas efterhandskontroll, bl.a. grundlagens 2 §

Question 53

Rättsstatsprincipen/Grundlagens 2 §

Answer 53

”Demokrati samt rättsstatsprincipen”, ”All utövning av offentlig makt skall bygga på lag. I all offentlig verksamhet skall lag noggrant iakttas”. Lag innefattar hela rättssystemet; alla normer av olika nivåer, den EU-reglering som har direkt effekt och sedvanerätten

Question 54

Legalitetsprincipen övervakning

Answer 54

Grundlagens 2 §. Finland säkerställer legalitetsprincipen på flera olika sätt, bl.a. har Finland 2 högsta laglighetsövervakare (riksdagens justitieombudsman och justitiekansler i statsrådet) med vida befogenheter, samt flera andra övervakningsmyndigheter som fungerar på specialområden, samt grundlagsutskottet.

Question 55

Justitiekanslern

Answer 55

exceptionellt att justitiekanslern sitter med i statsrådets plenum, i regeringens kvällsskola, och vid presidentföredragningar, för att övervaka lagligheten.

Question 56

Aristoteles (384-322 f.v.t.)

Answer 56

rättsstatsprincipen bygger samhällsteori som bygger på den grekiska filosofens tankar.

Question 57

Europeiska samhällets århundrandens traditioner

Answer 57

Samhällsteori bygger på Aristoteles tankar, liksom med den värdsliga rätten som har romerskrättsligt ursprung, och den kyrkliga rätten. Dessa har påverkat våra uppfattningar om gott och ont, rätt och fel. Samhället har byggts upp rättsligt.

Question 58

Rättens metafysiska grunder

Answer 58

rätten kopplas till religiöst och etiskt bunden, bunden till dygden och et allmänna goda som överskrider det individuella planet. De verkade ännu under ytan, ur denna tradition föddes också idéen om rättsstaten.

Question 59

EU rättsstatskravet

Answer 59

Visar hur frågan om maktutövningens gränser ännu är viktig. Själva begreppet är odefinierat, dock har uppmärksamhet fästs vid
1. kvalitet och stabilitet i domstolarna och andra institutioner vilka anses garantera at det är fråga om en rättsstat,
2. Gränserna för den statliga maktutövningen kan ses i polisväsendet, dess ställning och verksamhetssätt,
3. Allmänna förtroendet för den offentliga förvaltningen visar även om rättsstatsprincipen fungerar

Question 60

Terminologin av rättstat

Answer 60

ursprungligen rechtsstaat, i engelska rule of law, båda handlar om att definiera gränsen för offentlig maktutövning med lag och rätt. Dock skiljer de sig språkligt i och med att rule of law inte på något sätt nämner staten, detta beror på att begreppet kommer common law.

Båda termerna åtger likartade uppfattningar, de uttrycker en strävan efter att respektera lagen i den moderna staten, men på olika sätt och med olika betoningar

Question 61

Leges fundametales

Answer 61

binda regentens maktutövning med grundlagar

Question 62

Förvaltningens legalitet

Answer 62

Den offentliga förvaltningen ska alltid kunna grunda sin verksamhet på en behörighetsbestämmelse i lag, om det är fråga om att ingripa i individens rättsligt skyddade ställning. Lagen skyddar därmed medborgarnas privatautonomi och rättsliga ställning och definierar också gränserna för förvaltningsmyndigheternas behörighet och de tillbruksstående rättsskyddsmedlen. Nuförtiden kan inte en förvaltningsåtgärd bindas hårt till normer, utan prövningsrätten har ökad betydelse.

Question 63

Olli Mäenpää och rättsstaten

Answer 63

För den nutida välfärdsstatens rätt och förvaltning är ändamålsenlighet karaktäristiskt, genom reglering fastlås framför allt förvaltningsverksamhetens allmänna ramar och syften (likställdhet, skälighet, rättvisa) och de konkreta förvaltningsbesluten ska stå i rätt proportion till dessa syften. Prövningsrätten ökat i och med flexibla rättsnormer

Question 64

”Moderna” rättsstaten

Answer 64

lagstiftningen definierar inte längre medborgarens frihetssfär och inte grundar rättigheter på samma sätt, istället så definieras de gemensamma rättigheterna och de individuella förmånernas grunder. Detta har lett till att legaliteten inte längre har lika stor betydande som förr.

Question 65

Kaarlo Tuori

Answer 65

diskurs mellan staten och medborgarsamhället, dvs. det så kallade demokratisk rättsstat. Rättsordningen kan kallas ett symbolisk-normativ fenomen. På grund av sambandet mellan rätten och språket. Kritiska rättspositivismen

Question 66

Demokratiska rättsstaten

Answer 66

betraktar rätten både som normuppsättningar, institutioner och förfaranden. Dess beståndsdelar är grundrättigheter och kravet på legalitet. Förutsätter att samhällets medlemmar är rättsligt likställda och att de finns politiska grundrättigheter och en demokratiskt vald folkrepresentation. Kräver även ett aktivt medborgarsamhälle. Då man inte längre använder sig av rättsregler blir förfarandet mycket viktigare i processen, dvs. lagstiftnings-, rättskipnings-, och förvaltningsförfarandet har blivit mycket viktigare och dessa måste bevara sin kontakt med medborgarsamhället.

Question 67

Common law-rätten

Answer 67

lever i domarnas domar, och domarnas ställning var oberoende av kungen och parlamentet, bygger på det så kallade ”case law”

Question 68

Författningsrealiteter

Answer 68

fastslår de sätt på vilka rättsstats- eller rule of law-principen följs. Kan ge olika resultat från identiska principer beroende på författningsrealiteten