1. Rätt, lag och rättvisa Flashcards
Rätt/rättvisa
Rätt → Lag → Brott och straff, polis och domstolar. Rätt kan anses kopplat till rättskydd. nutidens viktigaste rättskälla, lagen
Rättvisa
Rättvisa →Lagen följs. Rättvisa kan alltså kopplas till rättsstaten
Egalité/jämlikhet
Rätten är nationell, utövas av staten och är lika för alla personer.
Krav för den moderna rätten
Kräver: 1. En stat, 2. Dess lagstiftning, 3. Domstolar, 4. Verkställighetsmyndigheter. Det finns även mellanstatliga och övernationella organ. Allt mer privat reglering (soft law) och konfliktlösning
Soft law
privat reglering
Allmänna rättsstatsprinciper
motsatts till rätts regler. Ökat genom ratificering av europakonventionen (1990) och grundlagsreformen (2000). Moderna rätten handlar mycket av avvägning mellan olika allmänna rättsstatsprinciper.
Principen om ”rättvis rättegång” (fair trial)
förfarandet för att lösa rättstvister ska vara ändamålsenligt och t.o.m. att själva förfarandet eller processen ska vara rättvis och uppfattas som rättvis. Artikel 6 i Europakonventionen.
God förvaltning och andministration/styrning (good governance, corporate governance)
Man eftersträvar att ett enskilt förvaltningsbeslut eller rättsligt avgörande ska vara godtagbart, eller t.o.m. att hela rättsordningen är godtagbar, genom ett förfarande som är rättvist och/eller genom att parterna deltar aktivt i att lösa konflikter
Olaus Petris domarregler (1520-talet)
”till den menige mans besta”
Vad var finlands gamla rättshistoria
Sveriges medeltida rättskällor
Sveriges medeltida rättskällor (s.k. landskaps och landslagarna)
Rättsuppfattningen från 1200-1400 → 1550-talet landsbygdskommunernas rådssammanträdena (s.k. ting) → Fram till 1809
Kanoniska rätten = den katolska kyrkans rätt, främst praxis som gällde äktenskap, arv och domstolsförfarandet.
landsbygdskommunernas rådssammanträden (s.k. ting
käräjät, kerääntyä. Följde ett visst förfarande då man diskuterade och beslutade om vad som var rätt/riktigt i ett enskilt fall. Ärendena avgjordes av gemenskapen som samlats, därför var det viktigaste att så många som möjligt deltog i händelsen. Städerna, centraliserade makten och staten hade liten inflytande och hade sitt skilda rättsväsende. Behandlade administrativa (skatt, väghålling, osv.) och rättsliga (tviste- och brottmål, inskrivnings- och ansökningsärenden). Offentliggjordes muntligt för de deltagande vapenföra skattebetalande män.
Gamla rätten
- Varje stånd (adel, präster, borgare och bönder) sina egna rättsnormer och domstolar. Var inte objektivt.
Tidiga rätten
gällde bara vad som ansågs rätt/riktigt vid rättegångsförfarandet. Grundade sig på samhällets och den ledande gruppens viljebildning. Starkt beroende på sedvana som spred sig muntligt, dvs. det handlade om åsikter som blev fastställda genom förfarandet
Gamla innebörden av rätt
- ett förbund/en sammanslutning av män som lydde under samma lag eller rätt. 2. den sammanslutning som fattade rättsliga beslut på de gamla tingen. Betydde förr rätt
Övernationell och transnationell rätt
soft law
Mjuk lag (Soft law)
bygger på t.ex. olika standarder och s.k. självreglering (t.ex. tillämpning av de vägledande reglerna om god advokatsed
Domarens roll nuförtiden
har en alltmer aktivare roll: vidprövningsrätt och avvägning mellan olika principer, mera principer och öppna bestämmelser
Hur kan tvister behandlas
- Vanlig domstolsprocess, 2. Privata personers tvister kan behandlas av medlare: affärslivets tvister förs till skiljemän och brottmål kan handläggas i alternativa förfaranden, 3. Medling vid domstol
Medling vid domstol
strävar efter en lösning som parterna i tvisten själva kommit fram till och som möjligaste vält tillfredsställer båda parterna, ej endast resultat av lagtillämpning
Rättens godtagbarhet
Finns inte endast en rättvisa som åtnjuter allmänt godkännande, inte längre bara på ”en god beskedlig domare” (domarreglerna) har tillämpat lagen ”till den menige mans besta”. Rättens godtagbarhet förutsätter att samhället medlemmar är rättsligt jämbördiga och att det finns politiska grundrättigheter, en demokratiskt vald folkrepresentation, och ett aktivt medborgarsamhälle.
Processuell rättvisa
om en skilds rätt ska vara lättare att godta, fästs uppmärksamhet vid själva förfarandet. En part måste ha möjlighet att delta i ett förfarande som gäller honom eller henne: parten måste få känslan av att ha fått medverka till avgörandet i saken, dvs. till det som uppfattas vara rätt, t.o.m. rättvist, åtminstone i det enskilda fallet.
Juristernas monopol på rättvisan
Monopol på definitionen och diskussionen om rättvisa. Oftast endast jurister som har en medvetenhet som krävs för sedvanerätt och landssed. Denna medvetenhet ger upphov till de i domstolarnas, eller mera allmänt juristernas, verksamhet skapade sotra mängd rättsliga seder och principer (t.ex. internatinella soft law-normuppsättningar och den globala handelsrätten (lex mercatoria))
Paolo Prodis verk om rättvisans historia (Una storia della giustizia, 2000)
det fram till början av nya tiden fanns många olika rättsliga forum (värdsliga och kyrkliga) och att det rådde en pluralism ifråga om rättsordningar, där den gudomliga och naturrättsliga tanken om ordning, liksom den värdsliga och kyrkliga rätten, verkade parallellt. Efter reformationen och efter att naturrätten förlorat sin ställning har denna pluralism enligt Prodi ändrats till den värdsliga rättens, i själva verket ”den positiva normens”, monism. Enligt Prodi styrs vi i västländerna av en endimensionell normuppsättning och således av bara en rätt, den gällande (positiva rätten), dvs. den skrivna lagen. Det kan ifrågasättas om det någons verkligen funnits något fullkomligt system för rättsetik eller rättvisa där man hittat svar på alla frågor.
Rättvisans koppling till individen och dess problem
Rättviseuppfattningar beroende av individen, och då det inte finns någon allmänt erkänd rättsetik är det svårt att besluta om svåra frågor som t.ex. eutanasi eller naturskydd. Genom lagstiftnings processen kan det konstateras att den kollektiva rättviseuppfattningen inte har fullständigt försvunnit.
Naturrättens osäkerhet
den tidiga naturrätten var i lika hög grad bunden vid sin egen tid och lika osäker som våra nutida uppfattningar om rättvisa, t.ex. frågan om äktenskap och slaveri på 1700-talet.
Sedvanerätt och landssed
vår rättskällelära fortfarande erkänner landssed eller sedvanerätt som en källa. De förutsätter att en kollektiv rättviseuppfattning existerar; en sedvana kan bli rätt endast då den är härledd från en viss delad medvetenhet om rätt (annars kriminella vanor eller sedvanor bli rätt).
Lex mercatoria
bygger endast på de deltagande parternas normativa uppfattningar och definitioner.
Stiftade lagstiftningen och rätten
Stiftade lagars basis är gemensamma uppfattningar om var rätten borde vara. Lagar stiftas efter de prövats och omprövats tills man kommit fram till en lösning som är godtagbar, dvs. det har skapats ett samförstånd genom politisk kompromiss. Genom denna process har man lyckats godkänna stora rättsreformer med en stor majoritet som överskridit partigränserna.
Det moderna samförståndet
dvs. samförståndet om rättvisan. Har inte minskat, utan har faktiskt ökat i och med användningen av grundläggande moraliska normer (mänskliga rättigheterna)
Juridikens uppgift
börjar först i det skedet då olika värdeorienteringar orsakar konflikter mellan individer och grupper. Då fastställer olika områdens rättsprinciper sällan de individ- och gruppknutna värderingarna, utan styr hur konflikterna mellan individer och grupper ska avgöras.
