4. Det digitala vardagslivet Flashcards
Hur definierar Ytre-Arne vardagsliv? Varför är det viktigt i mediestudier?
Ytre-Arne definierar vardagsliv som de rutinmässiga aktiviteter och sociala interaktioner som människor utför dagligen.
Det är viktigt i mediestudier eftersom det hjälper oss förstå hur medier används och påverkar människor i deras dagliga kontext, samt hur medierna integreras i och formar deras vardagsrutiner och sociala relationer.
1. Förståelse av Mediers Integrerade Roll
Viktigt eftersom medier är djupt integrerade i våra dagliga rutiner och vanor. Genom att förstå denna integration kan vi se hur medier påverkar och påverkas av våra dagliga aktiviteter och interaktioner. Detta hjälper oss att förstå mediernas roll i att forma våra uppfattningar, attityder och beteenden.
2. Betydelsen av Sociala Domäner
vardagslivet består av olika sociala domäner, såsom arbetsliv, familjeliv och fritid. Medieanvändning varierar beroende på dessa domäner, genom att studera detta kan vi förstå hur olika typer av medier används för olika syften i olika kontexter. Detta hjälper oss att se hur medier stödjer och underlättar våra sociala roller och relationer.
3. Rutiniserad Navigering
En central del av Ytre-Arnes teori är hur medieanvändning är en del av vår rutiniserade navigering genom vardagen. Genom att studera hur människor använder medier som en del av sina dagliga rutiner kan vi förstå hur medier bidrar till känsla av stabilitet och kontinutet i livet
När Ytre-Arne diskuterar mediers roll i vardagslivet talar hon om rutinisering, sociala domäner och navigering. Hur kan man förstå dessa begrepp?
Sociala domäner: Områden i livet som arbetsliv, fritidsaktiviteter, onlinevänskap osv. Egna sociala strukturer och interaktioner, påverkar vårt användade av median. Livsfaser påverkar
- t.ex. som en Finsta på IG.
Navigering: Hur vi rör oss mellan och inom dessa sociala domäner. Detta inkluderar både fysiska rörelser och de sätt vi kommunicerar och samordnar våra aktiviteter.
- T.ex: Att växla från Finstainlägg (för nära vänner) till offentlig IG story (som kollegor, bekanta och släktingar kan se).
Rutinisering: Hur vi skapar vanor och rutiner som ger stabilitet och förutsägbarhet i vardagen. Ger oss en känsla av kontroll och trygghet.
- T.ex. Som att lyssna på ett nytt avsnitt av sin favvo podd när man lagar middag varje dag.
-
Sociala Domäner
Sociala domäner är olika områden i våra liv som är betydelsefulla för oss och där vi ofta är aktiva, såsom arbetslivet, familjelivet, skolan, fritidsaktiviteter och vänskapsrelationer. Varje domän har sina egna strukturer, förväntningar och interaktioner, vilket påverkar hur vi använder medier inom dessa kontexter.
- Till exempel kan en person använda e-post och videokonferenser på jobbet, medan de använder sociala medier och streamingtjänster i sitt privatliv.
Även olika livsfaser som tonåren, föräldrarskap eller övergånfar mellan livsfaser (tex studenten eller pension), är betydelserfulla eftersom de sociala domänerna i våra vardagsliv förändras i och med dessa händelser.
-
Navigering
Navigering handlar om hur vi rör oss mellan och inom dessa sociala domäner. Detta inkluderar både fysiska rörelser och de sätt vi kommunicerar och samordnar våra aktiviteter.
- Digitala medier spelar en central roll i denna navigering, då de hjälper oss att hålla kontakt, planera och organisera våra liv.
- Genom att använda smartphones, sociala medier och andra digitala verktyg, kan vi snabbt växla mellan olika roller och aktiviteter,
- t.ex som att vara en professionell på jobbet, en förälder hemma eller en vän online.
-
Rutinisering
Rutinisering refererar till hur vi skapar vanor och rutiner som ger stabilitet och förutsägbarhet i vardagen.
- Medieanvändning blir en del av dessa rutiner, vilket ger oss en känsla av kontinuitet och trygghet.
- Dessa rutiner hjälper till att strukturera vår tid och ger oss en känsla av kontroll och förankring i våra liv
-** Till exempel**, att varje morgon kolla nyheterna på sin smartphone eller att varje kväll titta på en viss tv-serie, är exempel på hur medier blir en del av våra dagliga vanor.
Vad är fördelarna med att utgå från begreppet medierepertoar menar Ytre-Arne?
“[I] focus less on singular experiences with reading The Guardian, watching Game of Thrones or using TikTok, and instead figure out how these or completely different elements are relative to each other in the context of a person’s everyday media use.” (Ytre-Arne)
Med begreppet får man en mer komplett förståelse för hur människor interagerar med medier i sin vardag. Istället för att fokusera på enstaka medieanvändningar eller plattformar, kan man undersöka hela spektrumet av medier som en individ eller grupp använder sig av.
Utforskar:
- Rutin: Vilka medier har personer en rutinerad relation med
- Prioritering: Hur de prioriterar mellan olika möjligheter (“ska jag kolla på youtube eller på en film ikväll?”)
- Självreflektion: Hur personer “compose” och reflekterar på helheten av sin reguljära medieanvändning (fasa över sin skärmtid, tidsgräns på app, eller ambivalence)
Exempel:
Covidinpakten: “I analyze how the pandemic destabilized media repertoires into becoming more digital, less mobile and still social, and discuss new terminology for pandemic media experiences including doom-scrolling and Zoom fatigue”
Sidebar: istället för att titta på ett medium (facebook) tittar man på flera stycken samtidigt, dator, TV, mobil, smartklocka - vilken funktion har varje grej i vilken funktion i livet?
Vad menar Ytre-Arne med “public connection” och vad är mediers roll i detta?
**“Public connection” - det vi lär oss av världen runt omkring **
-
Public connection handlar om hur människor engagerar sig i samhället och det offentliga livet genom sina medievanor.
- Det inkluderar att följa nyheter och politik, delta i kulturella evenemang och engagera sig i samhällsfrågor.
- Medier spelar en viktig roll i att underlätta denna anslutning genom att tillhandahålla information, möjliggöra kommunikation och bidra till offentliga diskussioner.
- Att förstå public connection innebär att undersöka hur människors medieanvändning påverkar deras deltagande i samhället och deras uppfattning om världen omkring dem
På vilket sätt är en smartphone central för att förstå våra digitala vardagsliv?
Den är anpassningsbar, samlar och är alltid nära till hands.
Navigering:
- Mobiltelefonen möjliggör navigering genom vardagen på flera sätt. Genom kartapplikationer kan den hjälpa oss att hitta rätt väg när vi reser, vilket är en form av rumslig navigering.
- Dessutom kan den fungera som en digital kalender eller att göra-lista, vilket hjälper oss att organisera vår tid och planera våra aktiviteter, vilket är en form av temporal navigering.
Sociala Domäner:
Mobiltelefonen är en nyckelaktör i många av våra sociala domäner.
- I arbetslivet kan den användas för att kommunicera med kollegor och hålla koll på arbetsrelaterade uppgifter.
- I familjelivet möjliggör den snabb kommunikation och samordning av aktiviteter.
- I våra vänskapskretsar tillåter den oss att hålla kontakten och dela ögonblicksbilder av våra liv. På så sätt integrerar mobiltelefonen sig i olika sociala sammanhang och blir en oumbärlig del av vår sociala interaktion.
Rutinisering:
Mobiltelefonen blir snabbt en del av våra dagliga rutiner.
- Vi använder den för att vakna på morgonen med alarmfunktionen, kolla nyheter och sociala medier under frukosten, och skicka meddelanden och svara på samtal under dagen.
- Denna rutinisering av mobilanvändning gör den till en självklar och återkommande del av vår vardag. Mobiltelefonen är signifikant i människors vardagsliv.
**Rutiner → ritualer
**
Sammanfattningsvis är smarttelefonen en oumbärlig del av vår digitala vardag och har revolutionerat hur vi kommunicerar
Vad är fördelen med att studera övergångar (transitions) i vardagslivet?
Medieanvändingen och hur mycket vi använder medier förändras i samband med våra livsövergångar. Exempel kan vara att börja eller lämna skolan, byta eller förlora jobb, bo och flytta på olika platser, uppleva sjukdom eller förlust eller få barn.
- Disruption- När vi gör om våra rutiner finns det utrymme att reflektera över våra liv och hur medier används.
- Destabilization- Övergångar kan skaka om våra etablerade rutiner och vanor, vilket kan öppna upp för nya möjligheter och förändringar i medieanvändningen. Ökad medvetenhet och reflektion över de medier som används och den betydelse som det ger.
- Reorientation- Efter en övergång är det vanligt att vi omorienterar oss och etablerar nya rutiner och vanor, och medieanvändningen spelar ofta en nyckelroll i denna process.
Förtydligat Exempel
1. Disruption: Du flyttar till ett nytt land (den plötsliga förändringen).
2. Destabilization: Du har svårt att hitta nya rutiner, känner dig förvirrad och osäker i den nya miljön.
3. Reorientation: Du hittar nya dagliga vanor och anpassar dig till livet i det nya landet, skapar en ny stabilitet.
På vilket sätt är “det digitala vardagslivet” politiskt?
Det digitala vardagslivet är politiskt eftersom det involverar maktkamper och normer som formar vår vardag.
Forskning, särskilt från feministiska perspektiv, visar hur maktdynamik är grundläggande för hur vardagslivet organiseras och upplevs.
Medieanvändning kopplar människor till politiska frågor och påverkar deras uppfattningar och engagemang.
Nyhetskonsumtion, till exempel, kan stärka demokratisk delaktighet, medan socioekonomiska strukturer påverkar hur och om människor engagerar sig med nyheter.
Sammanfattningsvis, genom att studera det digitala vardagslivet och medieanvändning, kan vi bättre förstå hur politiska dimensioner är integrerade i vår vardag.
