2. Textorienterad publikforskning Flashcards
Vad menar Turnbull med begreppet “audiencing”?
Publiken är mer än bara massan.
Med begreppet “audiencing” förklarar Turnbull att publiken inte är passiv utan deltagande i produktion av media men också tolkande samt spridning av innehåll.
Publiken är inte bara en audience utan det pågår också “audiencing” eftersom de är aktiva. Publiken formar innehållet som de tar in och spelar en viktig del i hur det sprids och tolkas. Publik är alltså inte bara något man är utan också något man gör.
Audiencing
- Olika sätt som publiken interagerar med medier/texter
- Hur publikpraktier kan förlänga en medieupplevelse: man deltar i en slags diskussion i ett medieforum, transmediala avknoppningar av tv-program
- Transnationella gemenskaper är allt mer populärt under de senare två decennier. Som internationella k-pop fans.
En aktiv publik - en publik med makt över användandet - publikens relation till en medietext
- Social aktivitet: att dela sin egna medieupplevelse med andra
Den aktiva publiken - “audiencing”
- Sociologiska perspektiv: människan är en social varelse, med gruppformationer, och kontextuella kategorier
- Perpektivet intresserade sig för vad läsare och lyssnare får ut av att använda medier (uses and gratification)
- Vilka behov tillfredsställer diverse medier
- Vissa sociologiska behov kan tillfredsställas av vissa medier
Den aktiva publiken anses som en social varelse. klass, ålder, kön, etnicitet (kontextuella kategorier) etc.
Vilka olika delar menar hon ingår i “audiencing” och vad har de för betydelse?
Tre olika områden:
- Medieteknologier (Vilka används, vad erbjuds för möjligheter med dessa, var kan den användas. Påverkar publikpraktikerna)
- Innehåll (vad som konsumeras, hur kan innehållet tolkas)
- Människor (vilka är det som konsumerar medierna, vad gör de med innehållet)
Dessa tre dimensioner är det som är intressant för forskningen, fortfarande relevanta när vi pratar om våra digitala liv och publiker
Exempel: En vanlig TV är bunden till en viss plats medan en mobiltelefon kan användas i en rad olika sammanhang
Vad menar Turnbull när hon beskriver publiker som “produktiva”?
Detta går att koppla till “audiencing”. Med produktiva menar hon att konsumenterna inte bara konsumerar utan också producerar, diskuterar och sprider innehåll. Publiken är medskapare, inte bara mottagare och tolkare.
Med produktiva motsätter hon också idén om att publiken är passiv, som man säger mycket i tidig publikforskning. Skriva egna historier.
Positionen som publik - allt mer flytande, oftare en del av en publik i dagens samhälle - instagram, digitala nyheter, appar osv
Turnbull menar att det** alltid funnits en aktiv publik** - Enkelt uttryckt: att studera publiker låter oss förstå saker om samhället i stort, hur vi lever våra liv med medier och medieanvändning.
På vilka sätt kan publiken/publiker vara produktiva?
Publiken är produktiva genom att de producerar eget innehåll som svar på befintligt, diskuterar de, sprider vidare innehåll och tolkar. Alltså är en aktiv del av formandet av medieinnehåll.
Skapa innehåll: Fans kan skapa fanfiction, fan art, eller videor som bygger vidare på originalverket. Till exempel skriver Harry Potter-fans egna berättelser baserade på karaktärerna och världen från böckerna.
Diskussioner och analys: Publiker deltar i forum, sociala medier eller bloggar där de diskuterar och analyserar olika aspekter av media, vilket bidrar till en djupare förståelse och tolkning av verket. Ett exempel är diskussionerna om teorier och symbolik i TV-serien “Game of Thrones”.
Reflektera kring olika sätt en publik kan ses som en publik med utgångspunkt i Turnbull. Försök tänka på egna exempel!
Olika sätt man kan se på publiken kan vara: som kritiker, som analyserande, medskapande, spridare eller påverkare.
Att reflektera kring olika sätt en publik kan ses som en publik utifrån Sue Turnbulls perspektiv innebär att förstå publikens roll som aktiv och interaktiv snarare än passiv. Här är några sätt att se på publiker med egna exempel:
1. Publiken som medskapare
Exempel: Fans av “Star Trek” har länge skapat egna berättelser, filmer och serier som expanderar på originaluniversumet.
- Dessa fanproduktioner visar hur publiken inte bara konsumerar utan också bidrar med sitt eget innehåll, vilket förlänger livslängden och relevansen av det ursprungliga verket.
2. Publiken som kritiker och analytiker
Exempel: Efter varje avsnitt av “Westworld” dyker det upp otaliga blogginlägg, YouTube-videor och Reddit-trådar där fans analyserar varje detalj och diskuterar möjliga tolkningar och framtida händelser.
- Denna form av engagemang visar hur publiken bidrar till en djupare förståelse av berättelsen och dess komplexitet.
När Turnbull beskriver mediers påstådda påverkan diskuterar hon den moraliska dimensionen av detta, vad menar hon med det?
Att exponeras för medier
Att anta att medier har en effekt och påverkar beteende i en moraliskt negativ riktning är problematiskt, menar Turnbull då det bortser från publikens mångfald.
Det finns ingen universell påverkan av medier eller medieinnehåll - tvärtom reagerar människor olika på samma mediebudskap eller innehåll.
Exempel: mördares favoritfilm Child’s Play: Chucky och ett narrativ om att skräckfilms industrin haft en påverkan på mördaren - pappan hade begått självmord, tragisk uppväxt
Inom en och samma familj kan uppfostran skilja sig åt, vi påverkas inte på samma sätt av att bli exponerade för medier
När Turnbull beskriver den moraliska dimensionen av mediers påstådda påverkan, menar hon hur medier ofta anklagas för att påverka publikens moral och beteende negativt. Det handlar om oro och debatt kring hur våldsamma eller omoraliska innehåll i media kan leda till skadligt beteende eller förändra värderingar hos dem som konsumerar det.
Vad innebär Stuart Halls teori om encoding/decoding?
Stuart Halls teori om encoding/decoding innebär att mediebudskap skapas (encodas) av producenter med en viss mening, men när publiken tar emot (decodar) dessa budskap, kan de tolkas på olika sätt beroende på mottagarens egna erfarenheter, värderingar och kontext. Det betyder att* ett budskap inte nödvändigtvis tolkas på det sätt som skaparen avsåg.*
Publikens tolkning görs utifrån livsomständigheter, erfarenheter, behov och intressen. Massa olika kontextuella faktorer.
Stuart Hall: Kodning och avkodning
- receptionsforskning
- text och tolkning i fokus
- bröt med behavioristiska tanken att medieinnehåll har effekter som direkt påverkar människor
- möjlighet för missförstånd, utebliven kommunikation, mottagaren möjligtvis gör alternativa tolkningar - vilka kan skilja sig från vad producenten tänkt sig
- bröt med tanken om synen på mediepubliken som passiv
Var en kritik mot U+G
Det tolkande perspektivet encoding/decoding som kritik mot U+G (uses and gratifications), har en sociologisk grund. Medier “kodar” budskap med ideologiska föreställningar, som publiken som “avkodar”, kan ställa sig på olika sätt
På vilket sätt fungerar de tre positioner Hall menar att publiken kan inta när det gäller decoding-momentet?
Dominant hegemoniska positionen/priviligerade - läsaren gör samma analys som kodaren hade tänkt och håller med om allt och ideologin
- Tolkar utifrån samma referensramar som producenten har använt vid inkodning
- tittaren bejakar de ideologier som har präglat inkodning av medietexter
- tittaren uppfattar på ett klart och tydligt sätt den konnoterade betydelsen i t.ex. ett tv-program
Den förhandlande positionen - det görs kompromisser där sändarens inkodade innehåll delvis accepterats, men samtidigt delvis justerats utifrån mottagaren erfarenheter i livet.
Den oppositionella - motsätter sig den dominerande diskursen och håller inte med, mottagaren avkodar inte innehållet på samma sätt som kodaren hade tänkt.
- Tittaren förkastar den dominerande diskursen
- tittaren förstår budskapet på bokstavlig eller konnotativ nivå;
- men ändå avkodar på ett annat sätt än det föredragna
- tittaren har en annan referensram och ställer sig mot den föredragna läsningen
Med utgångspunkt i Turnbull, hur har Halls teori använts för att förstå publiker (ex i Morley & Brundsons studie)?
Ideologi enligt Hall handlar inte om direktöverföring av budskap från producenten till mottagaren, tvärtom: kodning/avkodning är relativt självständiga från varandra
- Medietexter är polysemiska: det är inte möjligt för producenter att förutspå exakt hur mottagaren kommer att förstå informationen/innehållet, då vi alla tolkar det på olika sätt.
Man kunde förstå att publiken tolkar innehållet olika beroende på personliga differenser men också att grupper tolkar innehåll olika till andra grupper.
Exempelvis tenderar arbetarklassen och överklassen att tolka texter olika. Det går inte heller för producenten att anta hur mottagaren kommer analysera innehållet.
Exempel: Hur ställer sig olika sociala grupper (publiker) till innehållet i programmet Nationwide (BBC)?
- Olika positioner mellan olika grupper, men var det så enkelt?
- 29 heterogena grupper: vissa yrkeskategorier var mer kritiskt inställda än andra till programmets innehåll
- Människor som delar yrke, del av samma subkultur tenderar att avkoda budskap på liknande sätt
- tillbakavisar argumentet att publiken enbart kan ses som en massa
Detta bekräftade Halls teori om att publikens tolkningar (decoding) varierar och att mediebudskap inte alltid tas emot som de var avsedda (encoding).
