1. Publikforskningens historia Flashcards
Vad särskiljer de olika paradigm som Abercrombie & Longhurst menar publikforskning genomgått (och genomgår)?
3 paradigm som 3 faser som typ övergår från varandra och detta är då
1. Tidig publikforskning om medieeffekter
2. Textorienterad publikforskning
3. Kontextorienterad publikforskning
-
Medieeffekter: Tidigt publikforskning handlar om effekter och påverkan på människors beteende
- mediernas skadliga effekter på människor,
- generaliserande och kvantifierade resultat.
- passiv publik
Textorienterad:
- Stuart hall bröt mot tidig publikforskning, medier påverkar inte människor direkt,
- bröt mot det om att medier är bärande på budskap.
- Mediers symboliska makt och semiotiken.
- Bröt mot att människor är passiva, och ansåg istället att dem är aktiva.
- Situationsspecifik, sker i relation till tidigare erfarenheter och kulturell bakgrund, som påverkar ens tolkning av medier.
Kontextorienterad:
- Sociala dimensioner kring ett medieanvändande, gemensamma beröringspunkter med textorienterad.
- Tidiga erfarenheter och situationsspecifik.
- Fokuserar dock primärt på mediepraktiker: i vilka sociala sammanhang man konsumerar medier,
- publiken som sociala gemenskaper eller aktiva deltagare
Turnbull är verksam inom denna tradition, inte intresserad av specifika publiker eller medietexter utan är istället intresserad av människor. Använder etnografiska metoder, för att komma nära och få en detaljerad och kontextrik förståelse.
vilken syn på individ/grupp/samhälle förknippas med de 3 faserna/forskningstraditionerna på effektforskingen, textorienterad publikforskning, kontextorienterad samtida publikforskning
Effektforskning: - Tidigt publikforskning
Fokus: Undersöker hur medieinnehåll direkt påverkar mottagarnas attityder och beteenden.
1. Syn på individ: Ses som passiva mottagare som påverkas direkt och mätbart av medieinnehåll.
1. Syn på grupp: Erkänner att olika grupper kan påverkas olika beroende på demografiska faktorer.
1. Syn på samhälle: Medier ses som kraftfulla verktyg som kan forma och förändra samhälleliga normer och värderingar.
Kritisk kulturstudie (textorienterade)
Fokus: Analyserar hur maktstrukturer och ideologier reproduceras och utmanas genom medier.
1. Syn på individ: Ses som aktiva tolkare som förhandlar om mening och identitet genom medier, påverkas av sociala och kulturella kontexter.
1. Syn på grupp: Undersöker hur specifika grupper skapar och upprätthåller sina identiteter och hur medier reproducerar eller utmanar maktstrukturer.
1. Syn på samhälle: Ser medier som arenor för ideologisk kamp där hegemoniska och motstridiga krafter möts.
Kontextorienterad samtida publikforskning:
Fokus: Betonar hur medier används och tolkas inom vardagliga sammanhang och sociala interaktioner.
1. Syn på individ: Ses som aktiva och kreativa användare som integrerar medieanvändning i sina dagliga liv för att skapa mening och identitet.
1. Syn på grupp: Undersöker hur olika sociala grupper använder medier för att skapa gemenskaper och kollektiva identiteter.
1. Syn på samhälle: Analyserar hur mediekonsumtionsmönster påverkar och reflekterar samhälleliga förändringar och social interaktion.
Vilken kritik har riktats mot den tidiga publikforskningen och de behaviouristiska förklaringsmodellerna om medieeffekter?
Antagande om passivitet: Man såg publiken som en massa och passiv, tog emot budskapet utan att ifrågasätta det.
- En självklarhet att folk skulle bli våldsamma, man analyserade inte att kulturella, ekonomiska och sociala faktorer hade effekt på publiken. Alla reagerar och tolkar olika.
- Tog ej med att vi kan avkoda innehåll vi tar till oss på ett annat sätt
Övergeneralisering (kritiker påstår att forskarna tenderade ett generalisera resultaten som de fått av att* studera små och homogena grupper*, de underskattade variation hos publiken)
Bristande betoning på individuella skillnader (De behavioristiska förklaringsmodellerna tog inte skillnader som kön, ålder, socioekonomisk bakgrund
På vilket sätt har mediepaniker omgärdat (avgränsat/surround/fastställa) nya medier ur ett historiskt perspektiv, enligt Drotner? (vid införandet av nya medier så har folk historiskt sett fått ”panik” och blivit oro hur de ska påverka individ & samhälle)
Effektstudier och oro för publikerna, nya medier och moralpanik:
“For every time a new mass medium has entered the social scene, it has spurred public debates on social and cultural norms, debates that serve to reflect, negotiate and possibly revise these very norms.” (Drotner 1999, s. 596)
Enligt Drotner har nya medier** ofta orsakat panik** eftersom de utmanar vad folk är vana vid och vad de tycker är tryggt.
- När tryckpressen introducerades, var folk rädda för att böcker skulle sprida dåliga idéer.
- När filmen kom, oroade man sig för att den skulle påverka ungdomar negativt. Samma sak hände med datorer och internet.
- Dessa reaktioner visar att folk ofta är oroliga för hur ny teknik kan förändra samhället och påverka moralen
- En oro för hur det kommer påverka människor och effekten, exempelvis skapa våldsamhet eller göra oss isolerade.
- Ofta har det dock visat sig att farhågorna är överdrivna.