3. Kontextorienterad publikforskning Flashcards
Vad innebär det att anlägga ett kontextorienterat perspektiv på publiken?
Att anlägga ett kontextorienterat perspektiv på publiken innebär att man fokuserar på att förstå hur människor interagerar med medieinnehåll inom en bredare ram av sociala, kulturella och tekniska faktorer. Det handlar om att se publiken som aktiva deltagare snarare än passiva mottagare av mediebudskap.
Kontexten är i fokus, t.ex vilka sociala dimensioner finns kring medieanvändandet.
Den kontextorienterade forskningen handlar ofta om medier och medieanvändandet i en bredare bemärkelse än bara massmedier och enskilda medier
Man kan förstå med hjälp av kontextoritnerad publikforskning att männiksor är olika men så är även deras förståelse av medietexter väldigt påverkad av deras omgivning.
Vad utmärker förskjutningen från textcentrerad publikforskning till kontextorienterad? Diskutera utifrån exempel i litteraturen!
Behavioural: Till det första paradigmet hör effektforskning och t.ex. uses & gratification
Incorporation/Resistance: till det andra hör textorienterade perspektiv (kritiska kulturstudier a lá Stuart Hall och encoding/decoding),
Spectacle/Performance: Mer etnografisk orienterad forskning med fokus på kontextorienterade perspektiv.
Textorienterad publikforskning:
Stuart Hall - Bröt mot effektforskning/behavioristiska: som menade att medieinnehåll har effekter som direkt påverkar människor.
- Både uses-and-gratification och Hall ser publiken som aktiv, men Hall tog det ett steg längre.
- Man bröt synen på mediepubliken som passiv. Istället studerade man det aktiva.
- Det var istället mer uppmärksamhet åt innehållets form och struktur. Mediernas symboliska makt
- Hall ser på medieanvändningen som situationsspecifik: att konsumtionen av medietexter sker i relation till tidigare enfarheter, kulturella koder och utrifrån olika tolkningspositioner. Dessa aspekter påverkar ens tolkning av medietexter.
Kontextorienterad publikforskning:
Fokus på de sociala dimensionerna kring medieanvändningen. Finns gemensamma beröringspunkter med textorienterad publikforskning: Man ser publiken som aktiv, man fäster vikt vid tidigare erfarenheter och situationsspecifika.
Men det som skiljer är att man i textorienterade snarare fokuserar på massmedier och enskilda medietexter. Så i kontext så är det en mer bredare syn på media.
Det kan handla om publikens mediepraktiker, eller om vilka sociala sammanhang man konsumerar medier, publiken som en social gemenskap, publiken som aktiva deltagarna, eller hur medier blir en del av vardagen.
Turnbull: T.ex. scandinaviska thriller draman med en liten och specifik målgrupp som de marknadsför och förhåller produktionen till: välutbildade människor med ekonomiskt kapital. Blev till, till följd av en “diversification of media plattforms”
- Man tänker då inte “det här är en tv-serie som mottagaren, som kan vara vemsomhelst i välden, kommer titta på och underhållas av. det handlar om en niche marknadsföring, eftersom man “takes into account” mottagarens socioekonomiska kontext.
Turnbull- är verksam inom denna tradition, hon är inte intresserad av specifika publiker eller medietexter utan människor och att förstå deras sociala liv.
En annan aspekt som utmärker denna fas är etnografiska metoder, vilket ger en mer nyanserad bilder hur människor förhåller sig till medier. Att komma nära, en kontextrik förståelse.
Etnografisk forskning: observationer, observera en grupp under längre tid
På vilket sätt kan en säga att Ien Angs studie kring Dallas (se Turnbull) är kontextorienterad?
Man kollade publikens mottagande av den. Det primära fokuset var inte på deltagarnas kulturella identitet, utan snarare på vilken sorts nöje tittarna fick av serien.
Det var kontextorienterat genom:
- Att Ang ville förstå varför och hur det var nöjsam underhållning för en global publik, inte bara amerikaner (som med många andra program). Alltså kulturell kontext
- hur Ang tog i åtanke kulturell kontext i hennes analys av svaren: belyste hur mottagarna hade en medvetenhet om och inte kunde bortse från Dallas “rykte” som kommersiell, och som “negatively cast as an example of american cultural imperialism,”
- Att det var “pinsamt” att vara ett fan: social kontext
- Att därmed dölja sitt nöje under en mantel av ironi, eller förkasta programmet fastän de fortfarande följde serien. Eller argumentera till varför det inte var som ryktet hävde (“ja, men…”).
- Att de hade svårt att förklara varför de fick ut “pleasure.” Ang menar det som att mottagarna inte nödvändigtvis har tillgång eller kunskap kring media diskurs:
- “the audience may not have access to the kinds of discourse they need to express in any convincing way what they like about a popular text that they know is looked down upon by others.”
Kritik: Turnbull menar att Angs meddelande om hennes akademiska arbete kan ha påverkat svaren som gavs. Att mottagarna hade hennes roll som akademiker i åtanke när de svarade.
Turnbull menar att en hel del studier har motsatt sig en enkel förklaring av medieeffekter när det gäller unga. Diskutera hur de studier hon beskriver motsätter sig denna förklaring.
Det beskrivs som ett utrymme där unga människor utsätts för olika typer av skada, både av innehållet på internet men också av de olika typer av möten som man kan ha med andra.
Denna ångest återspeglar oron för unga på 1930-talet och deras upplevelser av biografer.
- En del menar på att barn under 18 månader inte ska ha någon skärmtid förutom videochatt då det medför skadliga effekter
- Ändå är det vanligt för föräldrar att använda mobiltelefoner och plattor för att hålla sina barn sysselsatta, på resturanger, i privata såsom offentliga miljöer.
Turnbull ifrågasätter en enkel förklaring av medieeffekter på unga genom att peka på den komplexa interaktionen mellan medieinnehåll, individuella skillnader, kontext och förändringar i medielandskapet.
Hon betonar att olika unga reagerar olika på medieinnehåll beroende på deras personlighet och bakgrund, och att kontexten där medieanvändningen sker är avgörande.
Forskningen visar att det inte finns en “one-size-fits-all” förklaring för hur medier påverkar unga, vilket understryker behovet av en nyanserad och kontextuell förståelse av detta ämne.
På vilka sätt kan “domestication theory” (domesticeringsteori) sägas anlägga ett kontextorienterat perspektiv?
“Domestication theory” anlägger ett kontextorienterat perspektiv genom att undersöka hur teknologi, inklusive medier, integreras och används i vardagliga livssammanhang.
Teorin betonar att teknologi inte är neutral, utan påverkas av och anpassas till de sociala och kulturella kontexter där den används.
Genom att studera hur människor inkorporerar och anpassar medier i sina vardagsliv, tar domesticeringsteorin hänsyn till faktorer som familjedynamik, socioekonomisk bakgrund, kulturella normer och individuella preferenser, vilket resulterar i en djupare förståelse av hur medier påverkar och påverkas av sina användare.
Vad menar Haddon när han skriver att hemmets medieteknologier har symboliskt värde?
Haddon menar att hemmets medieteknologier har symboliskt värde eftersom de inte bara används rent praktiskt, utan också förknippas med betydelse och mening för människor. Teknologierna blir en del av människors vardagliga liv och används på olika sätt
- för att uttrycka identitet, organisera tid och rum, och för att kommunicera med andra.
- statussybol för unga, som en ny mobil
- Därigenom får teknologierna en symbolisk betydelse och blir en del av hur människor presenterar sig själva och interagerar med sin omgivning.
Det symboliska värdet av hemmets medieteknologier innebär att de får en betydelse som sträcker sig bortom deras rent praktiska funktioner och blir en del av människors livsstil och självuttryck.
Kritik: För mycket fokus på hemmet: en centralpunkt för domesticering av medieteknik. Tv-tittande, hur datorerna gör intro i hemmet, skärmtid för barn osv. Medieteknikerna är idag mer mobila och har inte lika fasta platser i hemmet. Måste tänka annorlunda på forskningsstudier.
Vad innebär domesticeringsprocesserna appropriering, inkorporering och objektifiering?
Appropriering: handldar om överväganden vid införskaffande av nya teknologier
Inkorporering handlar om teknologiernas plats i hemmet
Objektifiering om hur teknologierna används och blir del av rutiner
Konvertering om hur teknologierna blir en del av vår identitet.
Appropriering: överväganden vid införskaffande av nya teknologier - vad som händer i hemmet men även utanför, människors motivation och skäl är en del av fasen
- Tex när mobiltelefonen och internet kom. Detta handlar om hur människor antar och anpassar nya teknologier för sina egna behov och önskemål. Det kan inkludera att ta in teknologin i ens livsstil, kultur eller hemmiljö. I** motsats att växa upp med radio och tv.**
Objektifiering: teknologiernas plats i hemmet - väljer man att ha TVn som den centrala delen i rummet eller göms den bakom ett draperi, det säger något.
Inkorporering: TID/RUTIN: hur teknologierna används, sätter åt sidan tid för medieanvändandet.
- Refererar till hur ny teknologi fysiskt och praktiskt integreras i hemmet och i människors vardag. Det innebär att teknologin blir en naturlig och nödvändig del av hushållets rutiner och aktiviteter.
ÄVEN-
Konvertering: Teknologierna blir en del av vår identitet - vi tar teknologierna och gör dem till en del av oss själva, när kan teknologier bli en del av vår identitet?
- Ett sätt som vi presenterar oss för andra, hur konsumtion aldrig är en strikt privat angelägenhet, viss mått av uppvisning, färdigheter, diskussion om konsumtion
Vad innebär begreppet “föreställda gemenskaper”?
Benedict Anderson: föreställd gemenskap (imagined communities) - Hur människor genom sin användning av massmedier kan känna sig som en del av en större gemenskap
“När vi deltar i en fankultur via sociala medier bidrar vi till den föreställda gemenskapen genom att bygga samhörighet och dela kunskap. Därför är det viktigt att förstå de plattformar och processer som utvecklas när människor går samman runt ett gemensamt intresse.”
Hur kan begreppet relateras till studier av fans?
Begrepp: föreställda gemenskaper
När fans engagerar sig i något via medierna uppstår föreställda gemenskaper. Ordet beskriver hur människor genom användningen av massmedier kan känna sig som en del av en gemenskap, trots att de aldrig har träffat varandra.
När vi deltar i en fankultur via sociala medier bidrar vi till den föreställda gemenskapen genom att bygga samhörighet och dela kunskap.
“När vi deltar i en fankultur via sociala medier bidrar vi till den föreställda gemenskapen genom att bygga samhörighet och dela kunskap. Därför är det viktigt att förstå de plattformar och processer som utvecklas när människor går samman runt ett gemensamt intresse.”
Hur kan fans ses ur både ett textorienterat och kontextorienterat perspektiv?
Textorienterat- Fans analyseras utifrån deras relation till texten, deras tolkningar av den + hur de skapar mening genom sin interaktion med den.
- Exempelvis kan forskare studera fanfiction som skrivs av fans för att förstå hur de tolkar och utökar berättelsernas världar.
- Detta perspektiv innebär att man tittar på hur fans tolkar och relaterar till den specifika texten eller det kulturella objektet.
Det handlar om att förstå hur fanskapet utvecklas genom deras interaktion med texten och hur den påverkar deras identitet och upplevelse.
kontextorienterat perspektiv- genom att studera hur deras identitet, sociala miljö, kulturella bakgrund och andra faktorer påverkar deras engagemang med och tolkning av texten.
- Detta inkluderar hur fanskapet relaterar till deras personliga liv, deras gemenskaper och deras deltagande i föreställda gemenskaper online eller offline.
Att integrera både textorienterade och kontextorienterade perspektiv ger en mer komplett förståelse av fans och deras kulturella praktiker.
Vad kännetecknar ett fan/fans och varför är det en speciell publikkategori? Diskutera gärna med egna exempel, utgå från diskussionerna i Doona & Rübsamen och Turnbull!
Fan = vanligaste typen, väljer ut en viss text men interagerar inte med andra fans
Kultist = deltar i högre utsträckning, tar del av transmedia texter
Entusiast = egen kreativ produktion inspirerad av texten, producerar fan fiction, deltar i cosplay etc.
I interaktionen mellan deltagare “sker ett socialt utbyte som är värdefullt för att det skapas av fansen själva och bidrar till ett slags välbefinnande och gemensamt lärande.” (Doona & Rübsamen)
Turnbull: En TV-såpa riktad mot en kvinnlig publik: dess fans, kvinnor–mest housewives–träffades för att diskutera programmet. Eftersom programmet reflekterade deras liv och relationer, förtryck och patriarkat, så kunde de under manteln av att prata om en tv-såpa, istället prata om förtryck i deras egna liv. När de ifrågasatte delar av programmet, så ifrågasatte de även delar av deras egna liv.
“According to Brown’s findings, soap operas can thus contribute to the process of change by ‘generating a rethinking of the role of women in society’” (Turnbull, s. 101)
Turnbull: “Fiske’s central point, however, is that any such subversive reading would always depend on how the ‘socially situated reader’ might interpret it.”
