1. introduktion rättsmedicin Flashcards
vad är rättsmedicin?
besvarande av medicinska frågeställningar i juridiska sammanhang
- t.ex. har en avliden blivit mördad? Vilka skador har uppkommit efter misshandel? Har en patient avlidit pga fel/försummelse i vården?
underdicipliner till rättsmedicin
- rättspatologi
- dödsorsaksutredning - klinisk rättsmedicin
- bedömning av skador på levande personer - rättsantropologi
- identifiering och skadebedömning av skeletterade eller gravt förruttnade kvarlevor - rättstoxikologi
- utredning av förgiftning och läkemedel/drogpåverkan
- ex dödsorsaksutredningar och rattfyllerifrågeställningar - rättsgenetik
- utredning av släktskap i rättsliga sammanhang
- t.ex faderskap, identifieringsärenden - rättsodontologi
- identifieringsärenden via tandläkare
- åldersbedömningar eller dödsorsaksutredningar
definition rättsläkare
paraplybegrepp
- i sverige tydlig specialitetdefiniton med uppdrag både som dödsfallsutredare och klinisk skadeutredare
- internationellt innefattande både patologer och/eller klinisk verksamma läkare med uppdrag att bedömma skador i juridiska sammanhang (kirurg, allmänläkare etc)
definition coroner
en offentligt utnämnd person med ansvar för att utreda onaturliga dödsfall
stor heterogenicitet mellan olika länder avseende kompetens
- i Storbritannien ofta en juridiskt bildad tjänsteman som bl.a. kan begära rättsmedicinsk obduktion
- i USA stor variation mellan delstater, kan vara den som utför obduktionen, graden av medicinsk skolning varierar
definition “medical examiner”
alternativt utredningssystem till coroner i USA/Kanada
- oftast men inte alltid läkarutbildad, huvudsakligen specialist inom forensisk patologi (rättslig)
historik kring rättsmedicin: varför behövs det?
behovet av rättsmedicinsk kunskap uppstår vid inrättande av lagstyrda samhällen med reglerande rättegångsprocedurer
behov av att kunna bevisa något på ett rättssäkert sätt, struktur för utredning
hur ser svenskt rättsmedicinsk historia ut i korthet
tidigare ansvarade provinsialläkare (distriktsläkare) för rättsmedicinska undersökningar (obduktion, liksyn, levandeundersökning) inom sina respektive distrikt
senare rek medicinalstyrelsen ett helhetsgrepp på rättsmedicinens organisation med inrättande av 4 rättsläkardistrikt och 4 rättsobducentstationer
1945-1968: utfallet blev 6 rättsläkarstationer
- Sthlm, gbg, lund, uppsala, umeå, linköping
1991: samordning av de sex separata rättsläkarstationerna till en gemensam statlig myndighet = rättsmedicinalverket.
- Till denna myndighet anslöts även statens rättskemiska laboratorium och rättspsykiatrisk utredningsverksamhet
vad är rättsmedicinalverket
samlad expertmyndighet för: rättsmedicin, rättspsykiatri, rättskemi, rättsgenetik
statlig myndighet: de rättsmedicinska avdelningarna har ingen organisatorisk gemensam med regionerna, därmed måste journalhandlingar begäras in från sjukvården vid dödsfallsutredning
arbetar på uppdrag åt rättsväsendet
vad innebär det praktiskt för läkare att rättsmedicinalverket arbetar för rättsväsendet
läkare i klinisk praxis kan ej beslut om rättsmedicinsk obduktion, utan endast anmäla dödsfall till polis som sedan fattar beslut om rättsmedicinsk obduktion
hur rätt rättsmedicinalverket uppdelat
6 rättsmedicinska enheter
7 polisregioner
vem gör vad: åklagare, polis, rättsläkare
- åklagare: begär undersökning, beslutar om tvångsåtgärder, väcker åtal
- polis: initierar ärende, beställer undersökningar, utreder ärenden
- rättsläkare: arbetar huvudsakligen i offentlig anställning på begäran av polis/åklagare, enstaka tillfällen på begäran av advokat. Privata verksamma rättsläkare kan ibland konsulteras av försvaret i rättegångar
målsägande: vad är det
person mot vilken ett brott har begåtts, eller som blivit förnärmad eller skadad av ett visst brott
misstänkt: vad är det
person som utreds för misstanke av att ha begått ett brott
frihetsberövad: vad är det
gripen: polisbeslut, åklagarbeslut om anhållan inom timmar
- får inte vara frihetsberövad mer än några timmar om inte åklagare fattar anhållningsbeslut
anhållen: åklagarbeslut, häktningsframställan senaste efter 3 dagar
häktad: domstolsbeslut, 14 dagar initialt, därefter sker omhäktning
förundersökning
en utredning som görs för att fastställa om ett brott begåtts
vem som isåfall kan misstänkas
och om bevisningen räcker för åtal
förundersökningsledaren är oftast åklagare eller polis
under förundersökningen råder sk förundersökningssekretess
åtal
talan vid domstol om ansvar för brott
åtal väcks vanligen av åklagare som har åtalsplikt, om tillräckliga bevis föreligger är åklagare skyldig att väcka åtal
efter åtal väckts skall domstolen kalla till huvudförhandling
huvudförhandling: vad är det
sammanträde vid domstol då det avgörs om den för brott misstänkte är skyldig = rättegång
involverar alltid domare, åklagare och den misstänkte
oftast medverkar även försvarsadvokat och vittnen
även målsägande och/eller dennes advokat (målsägandebiträde) kan närvara
vad är en rättsmedicinsk omduktion
dödsfallsutredning för att utesluta eller bekräfta att ett dödsfall orsakats av yttre påverkan, alternativt undersökning för att fastställa den avlidens identitet
utförs på begäran av polismyndighet, åklagare eller domstol
vilka dödsorsaker är vanliga vid rättsmedicinsk obduktion
sjukdom
> suicid
> olycksfall
> oklart om avsikt förelegat (pga föruttnelse)
> avsikt vållad av annan
> polisingripande
hur många mord hittar man vid rättsmedicinska obduktioner
cirka 100 på 5000
trender avseende dödligt våld
obs dödligt våld i sverige ökar
skjutningar ökar, fördubbling i relativ andel (20% –> 40%) av allt dödligt våld
rättsintyg: vad är det
utlåtande avseende skador
1. kroppsundersökning: läkarundersökning av målsägande eller misstänkt med fokus på skadedokumentation, kräver medgivande från den undersökte
- kroppsbesiktning: läkarundersökning av misstänkt med fokus på skadedokumentation och/eller spårsäkring efter beslut av förundersökningsledare under förutsättning av vissa lagstyrda kriterier uppfylls, kan göras mot den undersöktes vilja
- gäller ofta brott med fängelsestraff minst 1 år - yttrande: bedömningar av skador baserat på journalhandlingar och bildmaterial utan personlig undersökning (dvs ant från sjukvård/polis)
rättsmedicinsk platsundersökning
undersökning av avliden på plats där vederbörande anträffats, oftast vid direkt mordmisstanke och utförs i allmänhet tillsammans med kriminaltekniker
undersökning syftar till att ge preliminärt besked om skadebild och att avgränsa ett tidsintervall inom vilken dödsfallet kan ha inträffat
övriga rättsmedicinska undersökningar som kan göras
kompletterande undersökningar av kroppsdelar och/eller biologisk vävnad, oftast anträffade skelettdelar för att uttala sig om eventuellt mänskligt urspring och identifiering
medicinska åldersbedömningar
varför är rättsmedicinska utlåtanden viktiga (om dödsorsak, skador etc)
de används i förundersökning för att styrka att ett dödsfall orsakats av annan person eller att påvisade skador kan ha uppkommit genom våld av annan person
utan dessa utlåtanden kommer åtal för mord resp misshandel/grov misshandel/mordförsök ej kunna väckas då åklagare saknar tillräckligt underlag i gärningsbeskrivningen
rättsmedicinska utlåtande som kan avfärda brott är viktiga för att rättsväsendet ska kunna prioritera sina utredningar (om man alltid misstänker mord blir det slitsamt för polisen att utreda onödiga fall)
etiska fallgropar inom rättsmedicin
patientperspektiv finns ej: en korrekt rättsmedicinsk undersökning och bedömning görs inte för någon enskild persons bästa utan ska vara partsneutral
övertolkning av fynd får inte förekomma, en rättsmedicinsk bedömning ska vara saklig och utan spekulationer
fler fallgropar inom rättsmedicin
en rättsmedicinsk undersökning (oavsett dödsfallsutredning eller kroppsundersökning) bedömer sakförhållanden vid ett enskilt undersökningstillfälle, något kliniskt förlopp kan inte studeras
därmed är rättsmedicin en sorts biologisk historiebeskrivning där undersökningsfynd ska korrelera retrospektivt mot ett mer eller mindre känt föregående händelseförlopp
