Working memory Flashcards
Vad är minne?
Minne är ett umbrella term för flera olika saker.
Korttids/arbetsminne låter oss bearbeta information som är närvarande i vårt medvetande. Denna bearbetning sker konstant. Vårt nu är vårt arbetsminne.
Den här lagringen varar cirka 30 sekunder; väldigt kort.
Förklara the multi-store model och hur vi kan skilja mellan korttids/långtidsminne -
Multistoremodellen av minne gör en distinktion mellan korttids-, arbets- och långtidsminne
På 60-talet genomfördes detta skiftet främst. Idé om att det finns olika minnessystem.
Första kategorin är ett sensoriskt register. När information når oss hamnar det här.
Om vi fokuserar vår uppmärksamhet på denna sensoriska information går det in i vårt medvetande och det bearbetas i korttidsminnet.
Om informationen repeteras tillräckligt, skickas det till långtidsminnet. Annars gör sig minnessystemen av med informationen. Vi kan även skicka tillbaka info från långtidslagringen till korttidslagringen, och sen tillbaka till långtids, som när vi tänker på långtidsminnen.
Ganska simplistiskt system: olika minnessystem inom varje kategori.
Hur skiljer vi på arbets- och korttidsminnet?
Korttidsminnet låter mer passivt.
Arbetsminnet är mer aktivt: informationen bearbetas, inte bara lagras.
Vad finns för bevis för olika minnessystem?
- Neuropsykologiska bevis som LM.
Vi kan mäta genom serial position effekterna.
- Första gången dessa hittades (utan distinktion mellan kort-och långtidsminnet gick det inte att tolka resultaten).
*Minnesprestanda varierar baserat på ordens position i en lista. Prestanda är bäst med sista orden på listan men även bra med orden i början på listan. Mitten är sämst.
Om deltagare får i uppgift att göra någon distraktionstask i 30 sekunder och sedan skriva ner listan är det mindre sannolikt att de kan minnas orden i mitten.
*Primacy effect: minns orden i början bättre. Deltagare har repeterat och arbetat tillräckligt mycket med ordet att de har tryckts in i långtidsminnet.
*Recency effect: minns orden i slutet bättre. Dessa orden är fortfarande i vårt arbets/korttidsminne och är därför lättare att minnas. Orden från slutet av listan är de första vi brukar skriva ner: vi vill tömma tanken.
Orden i mitten påverkas mycket av interference: både antero- och retrograde.
Om dessa är sanna borde effekten bero på olika system; och vi borde kunna se och påverka dem båda självständigt från den andra.
Om vi kan kolla på hur mycket ord kan upprepas:
*Första orden upprepas mycket. Hög korrelation med primacy effect och långtidsminnet.
*Sista orden kan inte förklaras med hjälp av repetition då de inte repeteras.
Om orden visas under en längre stund. leder detta till bättre resultat från primacy effekten men inte för inte recency effekten.
Dessutom; om deltagarna gör en distraktionstask i 30 sek kan detta blocka repetition. Om detta är mellan encoding och återkallning försvinner recency effekten.
Annan neuropsykologiskt bevis: cases av patienter som Clive Wearing (med lesioner)
Minns inte vad han skrivit i sin dagbok: kan inte djupinkoda information sedan sin skada.
Men kan använda sig av icke-deklarativa system.
*H.M
Inget problem med arbetsminnet: kunde fortsätta till han avbröts. Förlitade sig mindre på hippocampus. Visar skillnad mellan arbets/långtidsminne samt deklarativa/icke-deklarativa system.
Kan göra en dubbla dissociation genom olika patienter.
STM skadad; LTM ok
STM ok; LTM skadad
Problem med multistore-modellen:
3 komponenter: (kolla i boken)
Unitary stores:
STM: Visual, verbal, spatial
LTM: Episodic, semantic
2* STM är mer än minneslagring
Vi arbetar med minnet och informationen. Utan detta kan vi inte göra uträkningar.
Rehearsal: Limited predicitve value. Important to store in long-term. Passively rehearsing: low predicitve value
Unitary stores
* STM: Visual, verbal …
* LTM: episodic, semantic …
* STM extends beyond storage
* Working with the Memory: information from LTM influences the processing
of information in STM
* e.g., phonological similarity effect
* Rehearsal
* limited predictive value
Vad är Baddeley och Hitch’s model?
En modell om arbetsminnet som släpptes på 1970-talet.
Denna modellen betonar vikten av ett system för att manipulera informationen, inte bara lagra det. Det är ett begränsat kapacitetssystem som används för komplexa tasks som förståelse, språktest och pussel.
Olika komponenter som selektion, inhibering, koordinering av informationssystem.
Två huvudkomponenter:
*Visuospatial sketchpad som bearbetar visuell och spatial information. Att minnas färgen eller positionering av bokstäver.
*Phonological loop som bearbetar auditorisk information, ljud, och även verbal information. Att repetera bokstäverna.
Central executive binder samman dessa och skapar ordning så att vi kan ex. alfabetisera bokstäver.
Den fungerar som en trafikpolis. Tar information från LTM och koordinerar det med de andra två komponenterna.
Ex. När vi kör: Central exec selekterar uppmärksamhet mellan olika saker; ex. google maps och koordination av verbal och spatial information för att skapa kart i huvudet.
- Alltså koordinerar visuospatial information + ljud.
Det är en passiv modell med 3 komponenter:
Selection, inhibition, modifiering av beteende.
Fungerar som bevis för en visuell och en verbal kod i STM.
- Hjärn och beteendedata verifierar systemen.
Hur mäter vi detta då?
Om de är 2 olika system som fungerar självständigt borde man kunna påverka den ena utan den andra.
- Deltagare ombedda att memorisera antingen bokstäver eller positioner.
Bokstäver: Phonological loop
Position: Visuospatial sketchpad
Sedan göra delay recall med interpolerad task som var antingen verbal eller visuell.
Hypoteser:
Om interpolerade tasken är verbal kommer den påverka minnet för bokstäver men inte för positioner.
Om tasken är visuell kommer den påverka positioner men inte bokstäverna.
- Alltså fler fel i position om visuell delay task och vice versa med verbal delay task
Visar på tydlig double dissociation
Hur kan vi mäta working memory?
Vi kan använda oss av metoder som mäter minneskapacitet - inte bara att ha lagring utan även kapacitet.
*Reading span task
Sekvens av tal - svara på sant/falskt mellan talen.
*Operation span task
Sekvens av tal - lätta ekvationer som task mellan talen.
*N-back tasks
En sekvens av stimuli; deltagare ska säga ifall nuvarande stimulus är likt två/tre tidigare stimuli.
Förklara the central executive system
Central executive är ett system som fungerar som ett kommandocenter för arbetsminnet.
- Gör allt arbete för kognitiv kontroll, inhibering, respons selektion, och task-switching.
- Stöttar beslutstagande och planering.
Förklara the phonological loop
En del av Baddeley och Hitch’s modell.
Mäts med hjälp av Miller’s Digit-span test för att komma fram till hur många verbala items vi kan hålla i vårt minne. Hålla ljud eller talbaserad info i några sekunder.
Visar att unga ofta kan hålla 7 +- 2 objekt i minnet.
Med hjälp av chunking av ord eller talserier i mindre enheter kan man “trycka ihop” informationen som ska lagras.
- Detta tolkas som en lärningsstrategi; kontrollstrategi.
Tillåter utökad kapacitet av phonological loop då en enhet inkluderar fler enheter.
- Ericsson et al (1980)
- S.F. digit span = 7
- Following training (230 hours…) = 79
- Chunking based on running times
- 3 4 9 2 became “3 minutes and 49 point 2 seconds, world-record mile time”
- 8 9 3 became “89 point 3, very old man.”
- ## interaction between STM and LTM
Without interaction from long-term - we make sense of presence with LTM.
*En artikulatorisk rehearsal process; ansvarig för repetitionen av information, och kan förebygga att föremål i phonological store bryts ner. Detta är speciellt viktigt om materialet presenteras visuellt. Människor kan minnas lika många ord som kan säga under 2 sekunder (Word length effect).
Även om vi ser ett ord skrivet, omvandlar vi det till ett ljud som lagras i phonological loop i cirka 3 sekunder.
Naturen av phonological loop visas även med phonological similarity effect och articulatory suppression effect.
Om vi pratar jättesnabbt kan vi sätta mer i phonological store.
Hur påverkar lika och långa ord working memory?
Kan mätas genom phonological similarity effect och word length effect
Phonological similarity effect.
Om vi tillber deltagare att memorisera fonologiskt lika ord blandar vi ihop dem mer och working memory-s kapacitet minskar; mindre ord i minnet. Om vi repeterar orden blandar vi ihop dem; gäller både ord och bokstäver.
World length effect:
Kapaciteten av att lagra längre ord är mindre än små ord.
Dessutom om personer pratar snabbare kan de hålla mer information. Allt beror på articulatory rehearsal.
När vi läser saker hamnar orden i phonological loop. Det visuella behöver repeteras så att det kan hamna i phonological store. Ibland kan man behöva se en viss struktur av ett ord för att kunna bearbeta.
Människor med dyslexi har större svårigheter med phonological store; ibland förlitar sig inte på ordets stavning. Inget visuellt problem: kan se att ordet är fel men inte vad som är fel.
–
Vi kan ta bort både word length effect och phonological store om vi blockar repetitionen; ex. genom att engagera sig i en annan uppgift.
Kan se att effekten mellan långa ord och korta ord försvinner.
Om vi inte repeterar med inre röst borde vi inte kunna lagra information.
Vad är phonological loop användbart för?
Hög phonoligal loop- kapacitet kan förutse förmågan att lära sig ett andra språk, läsförståelse.
- Bättre verbalt arbetsminne är korrelerat med bättre läsförståelse.
Barn med språk och läs-störningar har specifika svårigheter i phonological loop; ex dyslexi (mindre phonological loop).
Vad är The visuospatial sketch pad användbart för?
Visual evidence och mental rotation förser oss med bevis för visuospatial sketchpad.
En plats som lagrar, och en plats som repeterar.
Hur vet vi att det är ett system?
Effekterna är beroende av repetition. Om vi blockar det, blockas systemet.
Utreds kliniskt i form av spatialt korttidsminne. Med en platta med kuber på kan experimentledaren se nummer men inte deltagaren. Ska nudda kuber och deltagaren ska minnas plats på objekten. Eller minnas vilka kuber som var färgade.
Mental rotering: Människor tillfrågas om olika rotationer av ett objekt är samma objekt. Ju mer mental rotation som krävs, desto längre tid tar det att avgöra.
Att det är möjligt att minnas mönster i en matris visar på visuell bildning.
Capacity: Investigated with change detection paradigm. Two images after each other with delay. Is the picture the same?
If we do it with simple images: about 8 is the limit. Not dependent on number of items, more dependent of complexity. More visually comlex. Less space to realize.
Change Detection Paradigm (begränsningar)
Cannot remember more than 2 of shaded cubes (too complex) while we can remember more of colored squares (more simple).
One can transfer in sounds. To memorize through phonological loop.
More complex: more dependent on only visual sketchpad
The greater the amount of
information in an image, the
fewer items that can be held
in visual short-term memory.
STM capacity is better
described in terms “amount
of information” than in
terms of “number of the
items”.
Vad finns det för begränsningar med three-part modellen av working memory?
Interaction with LTM
* What about chunking? When one groups components in bigger parts using meaning - chunking.
- Chunking results in an immediate memory span for sentences of about 15 words,
compared to five or six unrelated words. - Interaction between phonological and visuospatial subsystems
- No mechanism for the role of working memory in conscious
awareness - Arbetsminnet interagerar alltid med långtidsminnet.
This model didn’t consider where this was done.
No mechanism for awareness.
Hur utvecklades modellen om working memory? Vad finns för andra modeller?
En utvecklad modell av three-art modellen, kallat multi-component working memory revision, lägger till ett nytt system med begränsad kapacitet som binder ihop olika aspekter för att skapa en koherent representation. Detta nya systemet kallas episodic buffer.
Alltså nu finns 3 komponenter som interagerar med LTM.
Long-term minnet består av kristalliserade system, medan episodic buffer, visuospatial sketchpad och phonological loop är fluid system.
Episodiska bufferten binder ihop information för att forma en integrerad episod. Kopplar ihop visuospatial sketchpad och phonological loop till långtidsminnet.
Nya modellen innefattar alltså:
*Central executive: primära systemet som kontrollerar uppmärksamhet och tänkande med information som lagras temporärt i två lagringsbufferter.
*Phonological loop: lagrar och repeterar verbal och akustisk information
*Visuospatial sketchpad: Lagrar och manipulerar visuell information.
*Episodic buffer: Integrerar information från flera interna källor till en episodisk representation.
Andra modeller:
*Cowan (1988, 1999,
2005):
Hur arbetsminnet kopplas till uppmärksamhet. Föreslår att arbetsminne och uppmärksamhet i princip är samma mekanism.
Vi behöver inte tänka ut ett nytt system med något extra. Behöver bara central executive som riktar uppmärksamhet till något i vår miljö. Detta går in i vårt medvetande och modererar kopplingar mellan det vi riktar uppmärksamhet mot.
- Behöver inte phonological loop eller annat.
Vi vet inte vilket system är sant, men håller vid att verbal och visuell uppmärksamhet är underordnat i hjärnan.
Hur ser working memory ut i hjärnan?
Upprätthållen aktivitet i exekutiva hjärnregioner, som PFC och parietal cortex, är viktigt för att upprätthålla representationerna i working memory, kanske tillsammans med en repetitionsprocess, och för att selektera vilken information som är mer relevant vid en given tidpunkt.
Dock: detaljerat innehåll av working memory lagras i hjärnregioner som specialiserar sig för bearbetning av stimulin för att memoriseras (som fusiform face area).
Ansikten, former, mm. lagras i sensory regioner som är specialiserade för dessa innehåll.
Vi ser articulatory rehearsal i Broca’s region: samma nätverk som används för språkproduktion.
PFC selekterar ut task-relevant information och filtrerar ut task-irrelevanta information. Selektion refererar toll förmågan att fokusera på egenskaper som är målrelevanta.
Denna selektionsmekanismen är en grundläggande egenskap av pfc, highlightar dess roll i uppmärksamhet och WM processer.
- Involverar mer än bara passivt upprätthållande av information. Det kräver en uppmärksamhetsmekanism som selekterar vad som är relevant vid en viss tidspunkt.
Vårt PFC och parietal har bias på delar av uppmärksamheten av det vi tittar på. Vad ska vi titta på och lagra?
Lagras både i working och long-term minnet.
Vi kan även återuppleva saker i inre hjärnan.
Hur påverkar stress working memory?
Yerkes-Dodson utvecklade en kurva som beskriver hur prestanda påverkas som ett resultat av ångest, specifikt för svåra tasks som kräver en hög nivå av kognitiv kontroll.
- Stress och ångest tar upp kapacitet i arbetsminnet som borde ägnas åt problemlösning. Fortsatt stress tar upp mycket.
- Att lägga till press påverkar prestanda negativt.
- Viktigt att hitta sätt att minska stress: vila, fysisk aktivitet, mindfulness, mm.
Vissa nivåer av stress är gynnsamt på komplexa tasks; vi behöver någon sorts aktivering. Dock, vid för mycket stress, där det inte finns tid att återhämta sig, är det negativt. Om ett task är mycket lätt leder mer stress till bättre prestanda - dock beror också på hur mycket man övar på uppgiften.
