External attention Flashcards
Hur kan man beskriva uppmärksamhet?
Uppmärksamhet är inte endast en specifik sak.
En sätt att förklara uppmärksamhet är som förmågan att kunna fokusera på ett stimuli.
När vi prioriterar information, kommer det på kostnad av att inte fokusera på något annat, som en gatekeeper. Det sker selektivitet på de olika stimulin. Selektionen är också en del av kognitiv kontroll.
Vi väljer information och inhiberar stimulin som är utanför/runt omkring. Ex. har vi kort exemplet. Fokuserar på att just vårt kort hade förändrats, men ser inte att alla andra kort förändrades.
Uppmärksamhet är koncentrationen av mental ansträngningar på sensoriska eller mentala handlingar och hjälper oss att orientera ett beteende mot ett mål.
Olika typer av uppmärksamhet
- Extern uppmärksamhet:
Hur vi uppmärksammar saker i vår externa värld. Baserat på våra inre processer. (Om vi har bättre inre processer har vi lättare med extern uppmärksamhet)
- Intern uppmärksamhet:
Hur vi uppmärksammar saker som sker i vårt sinne. Detta är kopplat till arbetsminnet. Processer som innefattar selektion, modulering, och upprätthållandet av information i hjärnan.
*Overt uppmärksamhet:
När vi med avsikt skiftar ögonen till olika delar av miljön framför oss. Kan observeras genom att mäta ögonrörelser. När det är viktigt att vi uppmärksammar objekt, utrymmen i vår yttre miljö.
Kopplat till kontroll och segmentering av minnen.
- Covert uppmärksamhet:
Att vi mentalt uppmärksammar något utan att titta på det.
*Endogen (Frivillig) uppmärksamhet:
Ansträgning av att välja mål-relevant information. Vi bestämmer vad vi vill titta på.
- Sker genom top-down control processes.
*Exogen (Reflexiv) uppmärksamhet:
Vi uppmärksammar ett visst stimuli då det har fångat vår uppmärksamhet
attending
- Sker genom bottom-up processer
Man kan tänka sig att intrusive tankar är något vi inte är i kontroll av - vi är inte alltid i kontroll av vår uppmärksamhet.
Ex. bild på kaninerna
Hur kan vi mäta uppmärksamhet?
Ett sätt att mäta *overt uppmärksamhet är genom eye-tracking. Vi kan se var deltagarna tittar. Vi rör på ögonen för att försöka använda fovea och dess skärpa.
Vi mäter fixeringar och sackaderna mellan fixeringar.
Detta är ett användbart redskap för att se vart vi fokuserar på bilden framför oss. Ögonen rör sig dit vi fokuserar.
Ifall vi på en bild är intresserade av personers ålder- tittar vi på människorna på bilden.
Hur väljer vi vart vi ska vända vår uppmärksamhet?
Baseras på vilka egenskaper i miljön som attraherar vår uppmärksamhet.
Det är viktigt att röra ögonen, så att information går in genom fovea, då vi inte uppmärksammar eller ser under sackader.
EX. hitta Wally. (Vi hittar inte Wally om vi inte fixerar exakt där på bilden han är.)
Gällande spatial uppmärksamhet har vi förmågan att uppmärksamma utrymmen i space.
- Vi måste inhibera information som inte är i vårt fokus.
- Vi ökar information på en viss plats.
Uppmärksamhet kan tolkas genom spotlight-analogin och mätas genom Posner cueing task.
Spotlight analogin:
Ljus/Highlights på en del av utrymmet i bilden, allt utanför the spotlight syns inte/bearbetas inte, blir suddigt.
Inte bara utrymme och huvud/ögonrörelser fångar uppmärksamhet.
Andra aspekter av miljön som påverkar uppmärksamhet:
* Färger och former. (Ex. om vi söker efter ett visst mönster eller en viss färg). Vi kan filtrera ut om vi ska hitta en röd mössa i en crowd.
* Tid. (Ex. Attentional blink som är en effekt där ett annat objekt kan vara svårare att uppmärksamma då vi fortfarande bearbetar det första stimulit).
* Objekt. (Ex. Om någon kommer och börjar prata med dig medan du pluggar).
Hur fungerar the spotlight i attention?
Det finns 2 aktiva mekanismer, där den ena är framhävning av ett mål, medan allt annat blir inhiberat/suddigt
Utrymmet framför oss är viktigt för vad vi sätter uppmärksamhet på. Det vi inte aktivt fokuserar på är vi blinda till.
*Vi framhäver mål-informationen
*Vi trycker undan information runtom målet.
Vad är the biased competition model of attention?
Olika delar av det visuella fältet är representerar av aktivitet i olika neuroner.
- Neuronen har receptiva fält
Olika neuroner tävlar om att influera beteende och uppmärksamhetsnätverk. Denna tävlingen är observerad att ske genom visuella kortex medan selektionsmekanismer kräver involvering av parietala och frontala nätverk.
Här kan både bottom-up och top-down faktorer influera vilken representation som selekteras.
Vi har olika receptiva fält för neuronerna som utför olika nivåer av bearbetning; vissa är dedikerade till att bearbeta hus, andra ansikten. Här sker en viss tävling med bias för antingen ansikten eller hus och vill selektera uppmärksamhet mot det ena eller det andra.
Vi kan växla mellan uppmärksamheten på de olika två egenskaperna vid en blandning; ex. hus som ser ut som ansikten. Sker en växling mellan diskriminering och inhibering på neural nivå.
En koordinerande process för att inhibera distraktorer.
Sker främst i Pfc och parietal cortex.
När sker selection i uppmärksamhet?
Uppmärksamhet är gateway in i våra erfarenheter.
När sker selektionen?
- Studerades genom hörsel; där det kan göras filter av uppmärksamhet.
Kan förstås som ett beslut att fokusera på en fysisk egenskap.
*Early selection model- innebär att vi uppmärksammar stimulin baserat på fysiska egenskaper som färg, pitch eller plats, och att vi uppmärksammar deras betydelse först efter att vi har uppmärksammat deras fysiska egenskap.
*Late selection modeller som menar att vi bearbetar meningen av allt runtomkring oss innan vi selekterar vad vi ska uppmärksamma
- Detta tar i användning bland annat dichotic listening task-et.
För att besvara frågan: Om de fokuserar på ljudet i höger öra, vad kommer de berbeta från vänster öra? -
Lyssnar på två olika meddelanden genom hörlurar.
Fick genomgå shadowing: Upprepa högt det som sägs i höger öra.
- Hittade att deltagare knappt kunde rapportera vad som sades i vänster öra.
Kopplas till idén om cocktail party problem. Kan höra att annat pågår i bakgrunden men inte specifikt vad, förutom när det innefattar byte i bl.a kön.
Finns även bevis för att uppmärksamhet är flytande: ex. Nillie Lavie med två filter.
Vad är the Load Theory?
Ett maskineri då vår hjärna inte kan bearbeta allt samtidigt.
Både A och B men i olika conditions.
Vi separerar på sådant som tolkas vara av höga vs låga loads, där höga innebär mer komplexa uppgifter och låga som inte är komplexa.
Vår kapacitet för att bearbeta är begränsad och vi kan endast ta emot en viss mängd info vid en tidpunkt.
Uppgifter med högre perceptuella loads, som ex. har mycket perceptuella likheter mellan relevanta och icke-relevanta stimulin tar upp mest av våra bearbetningskapaciteter.
Detta gör att det finns lite resurser kvar för att bearbeta irrelevant information.
- Om så är fallet kommer irrelevant information att filtreras ut och kommer varken att nå medvetandet eller störa uppgiften.
Dock, i uppgifter med låga perceptuella loads kommer det att finnas kapacitet kvar inom bearbetningssystemet som kan spilla över till irrelevanta stimulin.
- I detta fallet kommer det irrelevanta stimulit förmodligen också att bearbteas och når lättare medventandet och kan störa vid en task.
Kopplas till de tidigare idéerna om early och late filters.
Inom early filter: Perceptuellt.
Ex. att hitta bokstaven N i en ring av O:n (låg) eller att hitta N i en ring av slumpmässiga konsonanter (hög).
I hög load krävs mer djup bearbetning. Om vi mäter reaktionstid kan man detektera bokstäver snabbare i låga perceptuella loads och längre reaktionstider i hög load tasks.
Denna loaden påverkar deltagares beteenden, och mycket mer vid lägre perceptuell load.
Ex. om vi lägger till en bild på en hund, fungerar den som en större distraktor i en låg load än i en hög load.
Detta visar att när vår ‘main task’ inte tröttar ut våra bearbetningssystem kommer vi att lägga mer resurser till att bearbeta distraktorer, och är därför i större risk att bli distraherade, och det blir svårare att hålla uppmärksamheten på en uppgift.
Detta sker endast i tidigt filter där det inte krävs någon kognitiv bearbetning och är endast en konsekvens av hur våra hjärnor är byggda.
Om vi komplicerar the task kommer vi alltså att använda upp alla våra resources och uppmärksamheten kan inte bli tagen på samma sätt av en distraktor.
Detta är ett mycket passivt och automatiskt filter som sker tidigt (Early selection).
Vi har även ett kognitivt filter som sker, aktivt, och senare. (Late cognitive filter) som förlitar sig på prefrontal cortex, kognitiv kontroll och arbetsminnet, selektion, inhibering och dual-task co-ordination, utvecklat av Lavie och kollegor.
Om vi har tasks som har hög kognitiv load är det mer sannolikt att vi blir distraherade.
- Exempelvis:
* Hög cognitive load: att memorisera 7 siffror.
* Låg load: att memorisera 2 siffror.
Detta är eftersom samma resurser används för att uppmärksamma materialet i uppgiften som används för att inhibera distraktorer (i pfc tissue). Om resurserna är mycket upptagna med huvuduppgifterna kan de inte heller inhibera distraktorer.
Detta är specifikt sannolikt när det är svårt att diskriminera mellan mål och distraktor-stimulin.
Om det är hög load för att det bekostar arbetsminnet minskar funktionen vid kognitiv kontroll och därför kan mer onödig information bearbetas.
Detta mäts genom ett task där participanter ska hålla ett sett av nummer i deras arbetsminne. Settet ska vara antingen låg eller high load.
* Ett låg-load set ska innehålla ett nummer
* Ett hög-load set ska innehålla sex nummer.
Efter ett distractor-task skulle de säga ifall en viss siffra fanns i settet eller ej.
Testet skulle leda till prediktioner om vilka situationer som gör att vi bearbetar distraktioner mest.
Perceptuellt: Låg load
Kognitivt: Hög load
Vad är uppmärksamhetens roll i binding?
Uppmärksamhetens roll inom binding.
- Stort problem inom kognitiv neurovetenskap
Hur skapar hjärnan stabila representationer och kopplingar av världens alla olika egenskaper? Var och när sker detta?
Simpelt: vi har specialiserade regioner för rörelse, färg, mm.
En stark prediktion är att detta kräver uppmärksamhet.
I tidiga stadier av bearbetning har vi fritt flytande segmenter. Olika egenskaper, inte objekt. Sedan krävs uppmärksamhet för att binda samma dessa till coherent representationer av världen/objekt. Vi sammansätter segmenten genom dess features, inkl. färg, form, rörelse och plats.
Vad finns det för olika delar av feature integration theory och vad bevisar de?
Denna teorin utgår ifrån att uppmärksamhet behövs för att uppfatta binded objekt.
I första stadiet
* Pre attentive stage
- Uppmärksamhet inte riktigt på plats, vi ser isolerade egenskaper
I pre-attentive stadiet finns en viss utsträckning som vi bearbetar information innan vi uppmärksammar och selekterar.
Stimulin bearbetas parallelt.
- När målobjektet har en distinkt egenskap har den en pop-out effekt. Detektion av objektet är snabbt.
**Detta är ett bevis på parallell bearbetning.
- När målobjektet har en konjunktion av olika egenskaper ökar söktiden.
(tänk en vit prick bland svarta prickar vs. Vit kvadrat bland vita cirklar och svarta kavdrater)
- Om stimulit är starkt nog behöver vi inte uppmärksamhet; när vi söker efter objekt som avviker från distraktorer i fler egenskaper (som färg och form).
Ju mer lika stimulit och distraktorn är, desto mer uppmärksamhet krävs & svårare blir det att hitta målet.
Förutom parallell bearbetning har vi också serial bearbetning.
Parallell: Simple feature search. Vi tar in stimulin snabbt och på en gång.
Serial: Conjunction search. Långsam analys av objekt, en åt gången.
I Focused Attention Stage är när egenskaperna kombineras och vi uppfattar objekten.
Mäts genom visual search task.
Illusory conjunctions uppstår främst vid minskad uppmärksamhet. Det sker en extraction av egenskaper individuellt från varandra.
Detta fungerar som bevis för att det finns ett stadie i bearbetning där vi ser egenskaper flytandes runt istället för fullständiga objekt.
Andra bevis för uppmärksamhet är Balint’s syndrome (simultanagnosia)
Skada i högra parietalloben som leder till oförmåga att fokusera uppmärksamhet på individuella objekt.
Patient R.M som hade utökade illusory conjunctions. Kunde inte hitta och nå objekt, och svårigheter i att se fler objekt samtdigt.
- Ser fritt flytande objekt men kan inte skapa coherent representationer av världen.
Närmar sig världen i små bitar, tappar deras holistiska förmåga att uppfatta saker.
Bevis för att uppmärksamhet är viktigt för binding av objekt.
Vad är rollen av uppmärksamhet inom medvetande?
När vi fokuserar uppmärksamheten på en sak kan vi missa andra salienta delar av miljön. - En del av selektionen. Allt som vi inte ägnar uppmärksamhet åt, är vi inte medvetna av.
Bevis för detta är gorilla videon. Om vi ska fokusera på hur många gånger de passerar en boll i videon, kanske vi totalt missar att en gorilla går genom planen.
- I detta testet såg nästan 50% inte gorillan.
Medan vi uppmärksammade en sak missade vi en annan.
Detta kallar vi inattentional blindness.
Annan task: gorilla i lungan. Radiologister tittade på gorillan och missade ändå (83%). Skulle titta efter lung nodules.
I ett experiment: experimenteraren började en konversation med en fotgängare och byttes ut med någon anna utan att märkas av fotgängaren.
Endast hälften av fotgängarna märkte av.
* Kallas för change blindness.
Även om dessa fenomen skiljs åt i litteratur:
Inattentional blindness är oförmågan att upptäcka ett oväntat objekt i ett visuellt fält då vi är upptagna med andra stimulin. Det verkar vara en konsekvens av selektiv uppmärksamhetsprocessen.
Change blindness är oförmågan att upptäcka förändringar i miljön. Det uppstår som ett misstag när vi jämför en faktisk bild med den mentala representationen vi har av den föregående bilden.
- Om den interna bilden vi har av världen inte avbryts kommer vi inte att märka av skillnader.
Hjärnan försöker hålla världsbilden stabil. Om något avbryter pågående narrativ kan vi komma att missa fler saker som förändras.
Vad är attentional blink?
Attentional blink mättes med RSVP task (Potter, 1984). - Rapid serial visual presentation.
Innebär att uppmärksamheten av givet stimuli ofta blir svagt när det sker för nära i tiden efter ett annat stimuli. (inom 200-500ms).
- Alltså har testpersoner svårigheter att upptäcka det om det kommer för nära efter ett annat.
Detta eftersom uppmärksamhet behöver en återställningsperiod innan ett andra objekt kan sätta in sig i vårt medvetande. Den här perioden efter första stimulit blir lite som en blind spot.
Vi är fortfarande för upptagna med att bearbeta första stimulit. Lite som refractory period.
Vad är skillnaden mellan explicit och implicit attention?
Explicit uppmärksamhet
Medvetenhet som man kan rapportera
Implicit uppmärksamhet är som omedveten medvetenhet so mäts genom responstider eller ögonrörelser.
Bland annat bevis i blindsight - där patienter med skada i visuella cortex kan svara på och lokalisera visuella stimulin även om de rapporterar att de inte kan se. (Så kallad kortikal blindhet)
Ex. man som upplever komplett blindhet pga visuell-kortex skada som kan gå igenom en obstacle course utan att gå in i objekten, även om han inte är medveten om att han kan bearbeta dem.
*De ser utan att de vet/kan bearbeta att de ser.
Kan svara på stimulin och info i miljön utan att bearbeta det i visuella kortex.
I hälsosamma hjärnor förlitar vi oss på information som vi är medvetna om. I ohälsosamma hjärnor svårt att förlita sig på (…?) kolla i boken.
In healthy brains - we rely on info that we are aware of. When brain is not healthy, difficulty in relying on unaware info.
Vad finns det för emotionella biases i uppmärksamhet?
Vi hittar lättare ett visuellt mål om det är emotionellt kopplat än neutralt.
När emotionella stimulin är distraktorer i sökandet eller selektiva uppmärksamhets-tasks kan de sakta ner målupptäckandet (target detection).
I visuella sökande-experiment där deltagare skulle hitta mål är man väldigt snabb på att hitta emotionella ansikten, medan neutrala är svårare att hitta.
- Det som är emotionellt relevant hittar vi snabbare.
Vi har en inbyggd förmåga att upptäcka spindlar och ormar - kan hitta dem lätt bland andra bilder som blommor.
Speciellt ifall stimulit visas under mindre tid och om vi är rädda för de.
- Det blir en slags pop out effekt.
Deltagare hittade deras rädsloobjekt snabbare än de som inte var rädda för objektet.
- (Soares, 2016)
Då våra uppmärksamhetssystem är upptagna; lång attentional blink. Men om 2a målet är emotionellt är attentional blink kortare. Vi öppnar upp resurser för att kunna bearbeta emotioner.
Tvärtom, om emotionella målet kommer först blir attentional blink längre för att det ska kunna bearbetas längre och djupare.
Emotional vs attentional blink
Attentional blink för neutralt T2 ökar när emotionellt T1 först.
Attentional blink minskar för T2 när T1 är neutralt och T2 är emotionellt.
Hur ser hjärnan ut vid emotionell bias?
Emotionella stimulin modulerar kortikala områden som är selektivt responsiva till stimulustypen.
Om vi jämför neutrala och emotionella ansikten är det samma sensoriska regioner, men att de är mer aktiva. Ett område är mer aktivt med emotionella ansikten än med neutrala ansikten (alltså rekryteras inte fler områden i hjärnan).
Hur gör hjärnan detta?
- Med hjälp av amygdala som är kritisk för affektiva biases i koppling till perception och uppmärksamhet.
Som polisen, som upptäcker relevant information.
Info som når amygdala kan skickas till visuella kortex bl.a för att vi ska lägga extra uppmärksamhet till att vidare bearbeta informationen (genom en feed-forward process). “Det här är viktigt stimuli, bearbeta försiktigt”.
Hur vet vi det här?
Utan amygdala visar patienter inte framhävd bearbetning av emotionella stimulin.
Aktivitet i amygdala kan påverka visuellt bearbetande.
* Amygdala tar emot fyllig sensorisk input från alla olika modaliteter och skickar projektioner till många kortikala och subkortikala regioner.
*En kritisk funktion av amygdala är att framhäva perceptionen av stimulin som har emotionell signifikans. Håller oss vaksamma
- Hur vet vi detta?
Experiment med 2 grupper av patienter. Hippocampusskada eller hippocampus + amygdalaskador.
* Tittade på hus eller ansikten.
Prediktion:
Om amygdala signallerar viktiga stimulin kommer de med hälsosam amygdala att ha större bearbetning av emotionella stimulin än de med skada i amygdala.
Hur hör uppmärksamhet ihop med ångest?
Bishops and colleagues (2009)
Slängde fram idén av att en generell brist i uppmärksamhet bidrar till utvecklingen av patologisk ångest.
*När krav på uppmärksamhet är låga är personer med ångest mindre kapabla att regulera hur deras uppmärksamhet läggs på olika distraktorer. Men, där deras uppmärksamhet slukas totalt av en task är de lika distraherbara som de utan ångest.
* Det här måste inte vara specifikt kopplat till ett hotande stimuli, utan är kopplat till generell uppmärksamhetsstil.
Patienter med ångest verkar vara hypervaksamma över deras miljö.
