Judgement, decisions, reasoning & problem solving Flashcards
Hur hanterar vår hjärna losses?
Beskrivs i bland annat Dual Systems Approach
Ett tvåsidigt system som skiljer mellan impulsiva och reflektiva system som ses som grunden till beslutstagande.
System 1 beskrivs som ett automatiskt, snabbt, omedvetet och emotionellt system, medan system 2 är mer kontrollerat, långsammare, medvetet och affektivt neutralt.
Hur gör vi uppfattningar av personer och situationer?
Genom så kallat heurestik gör vi mentala genvägar. Ofta har vi brist på tid, kapacitet och kunskap för att hitta tillräckligt med information för att vara helt säkra på saker, och använder oss därför av genvägar i tänkandet.
Ofta gör vi rätta genomvägar, men forskning fokuserar på när dessa genvägarna går fel, för att undersöka våra mekanismer inom beslutstagande.
System 1 fungerar oftast ganska bra, och vi fortsätter med världen snabbt efter att vi misslyckats genom detta systemet.
Vill veta hur man ska inhibera systemet nästa gång.
Det finns olika typer av heurestik.
- Representativeness heuristic
Om vi hör om en personlighet, skulle vi lättast kunna säga att han är en bonde eller en bibliotekarie?
Dessa genvägar har vi för att uppskatta sannolikheten av ett event baserat på hur nära det matchar liknande exempel eller stereotyper i våra huvuden.
Det är större sannolikhet att vi har rätt om vi säger att han är en bonde - för att det finns fler bönder.
Vi aktiverar stereotyper som låter oss ta beslut.
Här kan vi se Base Rate Fallacy:
Finns mer bönder än bibliotekarier, men sådant ignorerar vi för att vi tar automatiserade beslut om en egenskap.
En annan typ av Fallacy är feluppfattningar av chans när vi resonerar att tidigare event i en sekvens påverkar chansen av en händelse i framtiden.
Som att slå en tärning. Om man inte slår en 6a på länge så kan man tro att “nu kommer den”. Oavsett, kommer chansen alltid att vara 1/6. Tidigare slag kommer EJ att påverka framtida chans, utan är helt orelaterat.
*Availability Heuristic:
Människor uppskattar frekvensen av en händelse baserat på hur lätt man kommer på exempel.
- Ex är det större chans att dö av hudcancer än av hajattacker, men ändå är människor mer rädda för hajattacker än för hudcancer. Alltså är det inte baserat i sannolikhetsrates utan hur lätt vi kommer att tänka på det.
Ofta när man följer nyheterna - som inte rapporterar allt som händer hela tiden, utan specifika händelser.
*Anchoring Effect:
Att vi tar beslut baserat på hur information förhåller sig med annan information. Typ om man ska prenumerera på en tidning; kan få online + papper för ett visst pris men också bara papper för samma pris. Varför skulle man inte isåfall beställa båda? Ser isåfall ut som att online är gratis om man tar det paketet. Samma med rea-lappar. Om vi inte ser skillnaden från ursprungspriset kommer vi inte se att det är billigare.
*Recognition-based Heuristics:
Vi sätter högre värde på alternativ som vi känner igen vs nytt.
- Exempelvis är dålig press/reklam bättre än ingen reklam alls.
* Fluency heuristics: Vi tillförskriver högre värde till alternativet som känns igen snabbast och lättast.
*False fame effect: Igenkänningen av namn efter presentation kan feluppfattas som rykte.
Detta visas genom att människor ofta väljer alternativ man känner igen. Om alternativet är känt, då går vi på det. Om jag inte har hört om det, är det väl kanske inte så bra. Borde välja det jag har hört om.
I experiment som testade detta. Deltagare tittade på kända och okända människor.
En annan dag skulle de klassificera ansiktena som antingen kända eller icke-kända. Ansikten som syntes mellan kända personer klassificerades också som kända. Värdet överfördes från känd till okänd.
Andra Biases vi har:
- Conjunction fallacies
- Intiutivt tänkande
- Cue based heuristics
Vi har även confirmation biases:
- Föredrar bevis som stöttar vår tro, förväntningar, hypoteser när detta finns. Gör att tron kan bli starkare över tid.
- Utsätter människor för argument som kontraherar deras idéer kan skapa polarisering: göra människor mer extrema än vad de var förut.
- Även när infon är ambiguous blir vi biased till att övertygas om att våra beliefs är rätt.
I ett test delade de upp studenter utifrån deras syn på dödsstraff. Grupperna konfronterades med bevis som stöttade deras idéer eller motsatta idéer. De som fick motsatta idéer blev mer extrema. Vi överväger info som stöttar vad vi trodde från början och ökar i vår tro med tiden.
Hur tar vi beslut?
Kopplat till hur hjärnan hanterar förluster. Människor hatar förluster mer än vad de uppskattar lika vinster.
- Därför föredrar många en säker vinst över en riskabel vinst.
Detta leder oss in på Prospect theory som innebär att människor betraktar en förlust på 10kr som mer än en vinst på 10kr.
Vi gör i princip allt för att se till att vi inte förlorar, och när vi förlorar gör vi allt för att försöka ta oss ut ur förlustsituationen.
Vi hatar smärta, både fysisk och psykologisk. Försöker undkomma allt som kan leda till smärta. Om vi satsar gör vi det i hopp om att vinna.
Ibland har vi även säkerhetsbeteenden utifrån att hjärnan försöker bespara oss framtida smärta.
Detta gör att de flesta av oss inte satsar även om vi kan vinna mer om vi satsar.
Vi satsar dock mer om det är säkert att vi kommer få en förlust, i hopp om att försöka minska förlusten.
Chansen att vi satsar påverkas även av:
*Framing: Vinst vs förlust
Kan se att framing effekten visar hur beslut kan påverkas av hur problemet framslås.
- Om situationen är framed som positiv och vinstledande, vi tar oftast oriskerade strategier.
- Om situationen är framed som negativ och förlustledande, tar vi ofta mer riskerade strategier.
- Kopplas igen tillbaka till exemplet Elliot (EVR) & Gage och deras skadior i VMPFC och Iowa gambling task. Visste att ett beslut var dåligt men kunde inte undvika det.
Relaterade även till andra faktorer i beslutstagande som till exempel:
*Somatic Marker Hypothesis:
Emotionsrelaterade signaler som kan triggas av ett minne eller kunskap som visar tidigare upplevelser.
Dessa signaler visas genom förändringar i kroppen, som puls, blodtryck, som tolkas som intuitioner som guidar beslutstagande.
Dessa minskar jobbet som krävs för att utvärdera ett stimulus för beslutstagande i krissituationer.
Gambling task-et stöttade denna hypotesen om hur beslut guidas av emotionella känslor, magkänsla.
vmpfc lagrar associationer och erfarenheter av vad som kan hända i en given situation. När vi måste ta rätt beslut är det denna regionen som är aktiv.
Alternationerna i det parasympatiska systemet lagras i pfc.
När vi tror att vi kanske ska bli uppätna av en björn kan vi aktivera ett system som gör att vi planerar om och kanske går en annan väg utanför skogen. Ibland kan detta också vara mer undermedvetet. Ex. som när vi går på mörka trånga gator. Går hellre där det finns belysning. Vi kan också ta dessa beslut efter andrahandsupplevelser, inte bara förstahandsupplevelser.
Våra kroppssignaler triggar våra inlärda associationer om faran som lagras i ett komplext neuralt nätverk i vmPFC. Representationen är i form av en somatisk marker och kan aktivera kroppssystem genom amygdala.
Associationer behöver inte vara rimliga. Faror i havet kan generaliseras till pooler.
Vi vet att vi behöver amygdala för att göra dessa associationer. Kan säga att street smart kommer med somatiska markers.
- Exemplet är SM som inte kunde göra dessa associationer och konstant satte sig i farliga situationer.
Hur mäts:
Hudkonduktans: reflekterar aktivering av sympatiska nervssystemet. När systemet är aktiverat svettas vi mer.
Märktes av i gambling task, att människor svettades mer innan de valde en dålig hög; de kände en magkänsla. EVR kände dock stressresponsen EFTER han valt en dålig hög. Får alltså inte stressresponsen innan som kunde få dem att avstå från den dåliga kortleken. Men känslan var inte lika intensiv när de förlorade heller. “Jag gjorde fel igen”. De kan inte använda responsen för att navigera världen och situationer vi vill undvika.
Hur argumenterar vi för/löser vi problem
Genom delay discounting och självkontroll.
- Delay (temporal) discounting :
Vi minskar värdet av framtida vinster ju längre vi måste vänta på dem. Vi kan se svårigheter i att utvärdera framtida vinster. - Självkontroll: en exekuti funktion för att initiera, bibehålla och inhibera beteenden. Slänga iväg en tröja; kommer vi att behöva den igen?
Dessa varierar med ålder, och kan mätas med marshmallow problemet.
Innan 4-5 års ålder finns större svårigheter i självkontroll. Finns en koppling mellan att i tidig ålder kunna vänta - och deras framtida resultat i skolan och i relationer.
Vi kan behöva justera strategier, även barn gör detta. För att undvika att äta upp marshmallowen, vad gör barnet istället? Blundar, vänder sig om, mm.
Självkontrollen är också generellt sämre i tonåren.
- Sätter sig mer sannolikt i risk, speciellt om de är runt andra tonåringar. Om de är nära vuxna, lärare, föräldrar, använder de mer kognitiv kontroll och tar inte lika många risker än om de är med vänner.
- I tonåren är kopplingar mellan basala ganglier, limbiska systemet och prefrontala cortex underutvecklat vilket påverkar vissa beslutstaganden.
Vi utgår ifrån deduktiva eller induktiva beslutstagande.
Deductive reasoning: Utifrån generella premisser använder logik kan vi skapa en specifik slutsats.
Inductive reasoning: Från specifika exempel kan vi ta generella slutsatser som inte är logiskt grundade. Involverar att man gissar lite och förlitar sig mer på generell kunskap om kategorisering och orsak.
Även om beslut är objektiva kan vi göra misstag.
Hur kan vi mäta beslutstagandet? Genom bland annat Wason selection task. Kortlek
Om ett kort har A på ena sidan har den en 3a på andra sidan. Vilka kort ska man kolla på?
Oftast behöver man strukturera om problemet för att lösa det
Här dyker ofta insight upp: att man helt plötsligt inser lösningen på problemet.
Hinder till problemlösning kan uppstå i oolika situationer.
*Fixering: Vi har en tendens att behålla fokus på specifika egenskaper i problemet som hindrar oss från att nå en lösning.
*Functional fixedness: Vi begränsar användningen av ett objekt till dess vanliga funktioner.
Som mätt i candle och two-string problemet.
Måste ändra om och se att det finns en funktion för ett objekt som inte fanns där tidigare.
Experter i problemlösning löser problem i deras expertisområde bättre än nybörjare.
- Märker av meningsfulla mönster som inte är uppenbara till nybörjare.
- Organiserar och minns information på ett sätt som reflekterar deras djupare förståelse av materialet. Ex: chunking.
- Mer specifik och kontextualiserad kunskap.
För att mäta kreativitet och problemlösning kan man också använda sig av Remote Association Task.
3 ord som ska kunna kopplas till ett fjärde.
Behöver inhibitorisk kontroll för att kunna lösa. Så att man inte tänker på massa andra ord.
Kreativitet kan på så sätt ses som ett resultat av inhibitorisk kontroll och stort semantiskt minne.
