Language Flashcards
Hur kan man förklara språk?
Språk är ett komplext system av kommunikation som
* Är referentiellt och meningsfullt. Det är sett som ett direkt uttryck av hur vi representerar världen i våra hjärnor.
* Har en hierarkisk struktur som regleras av regler, som tillåter kombinationen av ljud eller symboler i ett oändligt antal nya, unika meningar och idéer.
* Låter oss interagera med andra och uttrycka våra känslor, tankar, idéer och erfarenheter.
Reglerna som medierar språket kallas för syntax. Detta hjälper oss organisera ord till meningsfulla meningar om antingen inre eller yttre världen.
Vi behöver inte studera syntaxen för vårt modersmål, utan vi lär oss det bara.
Vi har även kapacititeten av att skapa nya unika sammansättningar och förstå dessa, exempelvis som om vi läser en bok, och kan återberätta den i egna ord. - Just det här har inte hittats i djur.
Vi kan skicka vidare våra implicita regler, vår kultur genom att dela idéer med varandra.
Varför skiljer vi på kommunikation och språk?
Språk verkar vara unikt för människan, även om andra djur också har hög-komplexa system för kommunikation.
Djur producerar (även om vi intensivt försökt hitta det) dock inte ljud de inte hört förut, medan vi människor har kapacitet att producera nya ord, idéer, ljud.
Vi människor använder även kroppsspråk i stor utsträckning.
Fanns en idé om att eftersom vi utvecklades från apor - kan vi lära apor att prata, kan de lära sig språk?
Efter Noam Chomsky.
Nim Chimpsky (ca. 1970-2000) som de testade för språkinlärning i djur.
De försökte genom både visuellt och ljudsmässigt. Hittade att apan kunde lära sig mycket om den uppfostrades som ett människorbarn, men kunde inte producera något nytt. Han kunde endast imitera.
Dock- människor som trodde på apan gjorde någon slags biased conviction. Deras bevis var inte tillräckliga.
Samma med papegojor.
På vilket sätt är språk meningsfullt och referentiellt?
Vi skapar ett mentalt lexicon där vi lagrar information om ord som har semantisk mening (saker i externa världen, ex.), syntaktisk mening (hur det kan formas i meningar) och detaljer om ur (stavning och ljud). Vi kan komma åt denna lagringen fonologiskt (ljud) eller ortografiskt (visuellt). Den genomsnittliga vuxna har passiv kunskap för cirka 50.000 ord och kan producera cirka 3 ord i sekunden.
Vi lagrar hur ord kan kopplas ihop, och koncept som är nära varandra, lagras även neurologiskt nära varandra.
Alexia (utan agraphia).
- dessa patienter kan inte läsa men de kan skriva. Visar hur visuella processer och fonologiska processer inte är beroende av varandra.
Kan bearbeta fonologisk bearbetning, men kan inte bearbeta visuella bokstäver.
Om de ska skriva ordet hus vet de vilka ord som behövs för att skriva men kan inte visuellt bearbeta bokstäverna.
(()))
Mapping of letter and ,,, are different regions.
(()))
Alexia och agraphia.
- dessa patienter kan varken läsa eller skriva. Deras fonologiska bearbetning är skadad.
- Skadan i angular gyrus som lagrar vilka ljud som kopplar till vilka bokstäver. Kan inte transfer mellan ljud och bokstäver.
Andra lässtörningar: Lesioner nära frontala regioner, läser mycket ingrammatisk, hoppar över kopplingsord, svårt med singular, plural, fel i syntaxen i allmänt.
Vi har Visual Word Form Area som bearbetar just detaljrikt skrivna ord; vid occipitotemporal junction. Här finns mindre aktivitet i dyslekiska hjärnor än i icke-dyslektiska hjärnor.
Ser inte detaljer, utan på en mer global nivå.
Kan mäta det mentala lexikonet med hjälp av Lexical Decision Task (s. 201 i bok)
- Hittar bl.a
* Word frequency effect: Vi svarar snabbare till högfrekvens-ord som “home” än lågfrekvens-ord som hike.
Även testat med hjälp av priming tasks.
Deltagare ska utvärdera om ett ord finns. Ordet följer ett annat. Om det föregående ordet är likt känner vi lättare igen det andra ordet. Det aktiverar även samma region i hjärnan om det är samma kategori av ord.
- Men ordens bearbetning är egentligen spridd över hela hjärnan. Olika koncept lagras dock i specifika regioner.
Vi lär oss meningen av ord genom bl.a fast-mapping, alltså lär vi oss koncept baserat på minimal exponering till information. Exponering till ett ord i ett kontext där även referensen är närvarande.
Detta är speciellt viktigt under språkinlärning och kan förklara iaf delvis hur snabbt barn lär sig ord.
Barn använder sig av logiska inferenser, som whole-object constraint, shape bias, mutual-exclusivity constrain.
Efter bara en exponering kan barnen lära sig vad konceptet är.
Gör lite av en uteslutningsmetod: vet vad som inte är objektet och kan därför veta att den sista saken ÄR objektet.
- Används även bland vuxna.
På vilket sätt är språket strukturerat?
Syntax är självständigt från betydelse. Vår hjärna försöker hitta mening i meningar med tydlig syntax men otydlig mening.
Ex: Colorless green ideas sleep furiously. En syntaktiskt korrekt mening utan poäng bakom.
Syntax - regler om hur man strukturerar meningar
Grammatik - Större set av regler som begränsar språket.
På vilket sätt är språk kreativt?
Språket är flexibelt och oändligt kreativt genom:
- Produktivitet/Generativitet:
Vi har förmågan att producera och förstå helt nya meningar, syntaxen är där. Vi lagrar koncept och syntax som senare kan sättas ihop till nya meningar. Vi lagrar inte meningarna bara så i hjärnan.
*Recursion:
Vi har förmågan att bädda in delar av språk i andra delar, som meningar i andra meningar, som gör att vi kan göra oändligt långa meningar. Begränsningarna av språket ligger i arbetsminnet.
- Detta är unikt för människan, men vissa fåglar har vissa liknande förmågor också.
Hur lär vi oss språk?
Genom Skinner och Behavioristiska idéer kan vi se att språk är inlärt genom förstärkning.
- Barn lär sig korrekt beteende genom förstärkning och belöning, och bestraffning för fel beteende. På samma sätt lär de sig språk genom att bli förstärkta när de använder rätt språk, och bestraffade (eller inte belönade) när de använder fel språk. När barn säger något fel, korrigerar miljön dem.
Exempelvis säger barn ofta “jag hatar dig” till sina föräldrar som oftast inte är förstärkt eller belönat. Sådana saker händer oavsett bakgrund överallt i världen. Detta på grund av att barnen exponeras för väldigt mycket språk, och tar upp det som finns runt omkring sig för att lära sig.
Det finns även inlärningsspurter. Vid 4års ålder börjar barn justera språket efter kontext; detta utvecklas ihop med theory of mind. Dessa stadier kommer självständigt från bakgrunder.
Om barnet inte känner till det nya/andra kontextet är det vanligt att det övergeneraliserar. Ex. vet att en ko är en ko, och kanske kallar en häst för en ko, eftersom den inte ännu lärt sig vad en häst är.
Noam Chomsky föreslog att språk är inkodat i generna; och att precis som människor är förprogrammerade att gå, är de förprogrammerade till att skaffa sig och använda språk.
Bevis för det här ligger i att oavsett alla de variationerna som finns mellan språk, finns det en underliggande liknande grund för alla språk. Varje språk innehåller regler som låter mental representation översättas till uttryck - vilket kopplas till universell grammatik.
Alltså slängde han fram idén att språkinskaffning är modulärt, självständigt från andra kognitiva funktioner.
Vi kommer lära oss att gå och att prata.
- Bevisen är starka då alla språk tillåter nya idéer även om det finns stora skillnader mellan språk.
Att språk är självständigt från andra funktioner finns inte belägg för. Men vi vet att om vi har högre fonologisk loop kan vi lära oss andra språk snabbare.
Finns även en hypotes om att det finns en kritisk period där språkinlärning är mer naturligt, medfött, men det är begränsat i tid.
Lenneberg teoretiserade att fasen innan puberteten i individer är kritisk för att samla ihop språk. Att ja, språk är inkodat, men vi människor måste exponeras för språk speciellt under den kritiska perioden för att kunna påverka beteende. Om det sker utanför denna perioden kommer det INTE att påverka i stora utsträckningar.
Ex/Bevis: Genie: som inte exponerades för språk. Hon kunde inte lära sig språk ordentligt när hon sattes tillbaka i en normal miljö.
Slutsats: Ju tidigare, desto bättre med språket. Ju senare man börjare desto svårare blir det, som med att lära sig andraspråk som vuxna. Många har ofta dialekt.
Vad finns för grammatiska regler?
*Ett transformationellt grammatiksystem:
Står för ett system för att översätta mentala representationer till strukturell verbal output och vice versa.
Genom detta kan man urskilja två typer av strukturer, mental representation eller linguistisk struktur. Detta genom att meningar på ytan ser annorlunda ut, men att de på en djupare nivå har samma mentala representation.
Som:
- Hunden bet mannen
- Mannen blev biten av hunden
Reglerna genom produktivitet och recursion hjälper oss att skapa oändligt många nya meningar.
Vad finns för bevis och motbevis för Chompsky’s perspektiv på språk?
Vi verkar ha en instinkt för grammatik.
- Som människor som pratar olika språk kan kombinera vokabulär för att skapa ett pidgin språk -för att förstå varandra; som inte följer grundläggande grammatiska regler.
- Barn som uppfostras av föräldrar som pratar pidginspråk inför grammatiska regler på språket. Tyder på en slags kodning i generna för att ha uppfattning för grammatik. Detta för att kunna referera till deras miljö.
- Detta skapar tillslut ett kreolspråk, en syntes av ord från olika språk som följer grammatiska regler.
Det finns inte belägg för modulariteten av språkutvecklingen.
- Dock: Williams syndrome: som är en genetisk disorder; har bra språk, men andra kognitiva variationer.
Annan bevis föreslår att språkutveckling är kopplat till andra kognitiva processer. Till exempel är det viktigt att förstå andras intentioner för språkinlärning (som i autism). Sociala förmågor förklarar också vissa kunskaper.
Utvecklingen av minne och fonologisk loop är också starkt korrelerat med språk.
Därför blir det svårt att förklara modularitet.
–
Gällande universell grammatik
- Finns Piraha-språket i Amazon som bryter mot många antaganden om universell grammatik. Talarna kan vissla hela konversationer utan strukturell recursion.
- Alltså motbevis
Hur kan vi förstå produktionen och förståelsen av språket?
Bevis för produktion och förståelse av språk är exempelvis Broca’s aphasia.
Broca’s area finns i den inferiora frontala gyrus.
Fanns en patient (Tan) som kunde förståspråk, men kunde inte producera språk.
Visade på strävt, ogrammatiskt och långsamt tal. Kan även ha svårigheter i att förstå reversibla meningar. Fullständing förståelse för meningar beror på korrekt syntatisk upplägg av rollerna i meningen.
De kan även använda sig av kroppsspråk. Enda är att det kräver stor ansträngning för att producera språket. Substantiv kan sägas men nästan helt ur kontext. Detta visar att det är i Broca’s area som vi lagrar grammatiska regler.
Även i läsförståelse: om det är grammatikbaserat kommer personer ha svårigheter att reproducera språket. I skrift och läs är dessa personer också agrammatiska, kan hoppa över grammatiken. De läser på samma sätt som de pratar, utan grammatiken.
Wernicke’s aphasia:
Har axoner som kopplar arcuate fascisulus och angular gyrus: alltså kopplar ihop Broca’s regionen med Wernicke’s region.
- Skada här leder till svårigheter i att läsa och skriva, men inte i tal. Dock kommer talet inte ha någon betydelse.
- Talet är ofta meningslöst och har semantiska fel. Ibland kan de även producera uttryck/jargonger som inte finns i deras språk. Svårt att förstå vad de refererar till.
Slutsats:
Syntax-nätverken finns i Broca’s area.
Semantiska nätverken finns i Wernicke’s area.
Hur omvandlar vi språk till betydelsefulla ljud?
Vi har två byggblock av ord, fonem och morfem.
Fonem: Är korta segment av tal i ett ord.
Morfem: Den kortaste enheten av språk som har mening eller grammatisk funktion.
Vi segmenterar ljud, vilket leder till bl.a segmentation problem, alltså faktorer som försvårar segmenteringsprocessen.
* Olika saker uttalas likadant. Ex. Ice-cream eller I scream.
* Ibland co-articulatar vi: Sätter ihop två ord: som give me-> gimme.
* Vi har individuella skillnader i hörsel och bearbetning.
* Vardagligt tal är ofta mindre formellt och strukturerat.
- Detta överstryker hur top-down effekter (kontext &förförståelse) är viktigt för att förstå meningen av ord.
Om vi tittar på ljudvågor under ord ser vi pauser. Vi kan förstå ord genom pauserna, men också när det inte finns pauser. När man lär sig annat språk kan det vara svårare att veta var dessa pauser ska finnas.
Barn skiljer sig från vuxna i ljuddiskriminering.
- Spädbarn kan skilja på mycket fler fonem än vuxna.
- Vid 6 månaders ålder kan barn börja fokusera mer på ljuden i deras modersmål, och tappar sensitivitet till ljud som inte är del av deras modersmål. Bebisar föds med en sorts tuning till språket i deras miljö som försvinner om det inte upprätthålls.
- Barn utvecklar fonetiska gränser som gör att de kan skilja mellan ljudkategorier.
Detta händer tidigt i utvecklingen.
Ex. Japanska hjärnor kan ha större svårigheter i att skilja mellan l & r. Om ljuden inte uppmärksammas i vår miljö kan det bli svårt även i vuxen ålder att skilja på ljuden.
Genom Phonemic restoration effect (Warren 1970), vet vi att personer kan uppfatta fonem som har tagits bort från en mening, även från en mening. Ordet kan uppfattas ändå inom kontextet. Som “eal was on the table” som uppfattas som meal. Eller om någon hostar under ordet, kan man uppfatta både host-ljudet och bokstaven som inte uttalades.
Därmed kommer kontextet att avgöra vad vi hör när ett fonem saknas.
–
McGurk effekten
Även visuell input kan influera hörseln, ett till sätt att överstryka top-down bearbetning.
- Visuella cues: som rörelsen av läpparna, är viktig för att föra över betydelse till ljud.
Som om man hör ljudet “fa” men ser att läpparna nuddar på ett sätt de brukar göra när man säger “ba” kan ljudet uppfattas som ba.
Hur förstår vi meningar?
Genom parsing, att vi tillför mening till fraser och meningar genom att gruppera ihop orden.
Representationen av meningar kan inte lagras i hjärnan som ord kan, med tanke på hur många meningar som kan produceras. Parsing fungerar som en byggprocess som inte förlitar sig på framplockningen av hela representationer.
- Hur fungerar det?
Vi har exempelvis Garden Path sentences.
- Meningar som är grammatiskt korrekta men är tvetydiga, så man måste titta på den noggrant för att förstå. Vi börjar skapa en uppfattning av meningen, men vägen förändras efter ett tag. Alltså tror vi att det ska gå åt ett håll, medan vi till slut inte får någon viktig information. Som ex:
“After the musician played the piano was wheeled off the stage”.
Det finns en temporär tvetydighet där de första orden är tvetydiga och meningen klargörs av slutet av meningen.
Meningen måste omgöras, och visar hur viktig syntax är för att vi ska kunna konstruera mening. Vi misuppfattar grammatiken efter första delen av meningen.
All kunskap vi har om världen påverkar hur vi genomför parsing.
*Genom vår uppfattning om Syntax och semantik
*Genom miljö och världsuppfattningar
*Cues i miljön och meningen av ord i fraser
*Exekutiv funktion
*Prosodi och kroppsspråk
- Därför är alla dessa viktiga för språkförståelse.
Vad är idén om “pragmatics”?
Språket är en typ av gemensam handling; konversationer har en kollaborativ natur, ett common ground.
Viktigt för konversation att ha ett common ground, annars blir det omöjligt att förstå varandra. Vi kan inte bara gå upp till människor och säga “Filmen igår var jättetrevlig”.
Detta skulle mätas i en typ av communication task. En deltagare skulle beskriva nonsens-mönster på klossar så att partnern ska kunna reproducera mönstret.
De arbetar tillsammans, splittrar klossarna i ett mönster och talaren guidar den andra.
Tillägger gemensamt namn för nonsens-mönster. Så går uppgiften fortare.
Hur kan tvåspråkighet se ut i hjärnan?
Flytande kunskaper i två språk påverkar kognition.
Tvåspråkiga uppträder långsammare och gör fler fel än enspråkiga på tasks som involverar bildbenämning, ordproduktion eller förståelse.
MEN
De uppträder bättre på uppgifter som indikerar uppmärksamhetskontroll, responsinhibering, task-switching och arbetsminne.
Detta kan vara på grund av att flerspråkiga kan behöva växla mellan språken, vilket kräver kognitiv kontroll. Man måste kunna inhibera eller aktivera ett visst system, språk. Detta visar sig kunna föras över på andra tasks också.
Finns ingen konsensus om det är mer positivt eller mer negativt att kunna mer än 1 språk, men språk borde börja så fort som möjligt.
I tvåspråkiga kan det vara att de har lite kortare vokabulär i båda språken eftersom det nu finns 2 vokabulär istället för 1.
Sapir-Whorf hypothesis visar hur naturen av en kulturs språk kan påverka kognition.
Språk kan forma hur vi organiserar och uppfattar våra egna perceptuella upplevelser.
Stark idé: Språk formar hur vi uppfattar världen.
Svag idé: Språk påverkar inte subjektiva upplevelser per se, men reflekterar och formar skillnader i högre kognitiva processer som kategorisering.
Hur kan kultur påverka språk?
Om vi tittar på ryskan motsatt engelskan.
I ryska hjärnor är ljusblå och mörkblå två olika färger, medan inte i engelskan.
Colours ranging from light blue to dark blue. English-speakers call all of these colours
blue. Russian-speakers call the lighter colours to the left of the line goluboy and the
darker colours to the right of the line siniy.
Which is the patch that matches a category
If engilsh brains are dealing with noly 1 category, language won’t play a role.
Doesn’t help doing a classification task.
No difference; different shades of blue
Russian: If within same category:
activated.
Can’t solve only based on language, also based on perception.
No difference in conditions between english speakers
Big difference between russian speakers.
The Russian-speaking participants responded faster when
the bottom stimuli were from different categories than
when they were from the same category (left pair of bars).
This difference did not occur for English-speaking
participants (right pair of bars).
