Long-term memory Flashcards
Hur skiljer vi mellan LTM och STM?
Vi gör en distinktion mellan olika minnesprocesser. LTM handlar mer om sådant vi bearbetat minuter, dagar, veckor, år sedan, medan STM håller info i väldigt korta perioder.
Minnet: Ett set av processer som involveras i inkodning, lagring och framplockning av information.
*Korttidsminnet: Begränsat kapacitet och kort lagring (sekunder). Information bryts ner om det inte flyttas in i långtidsminnet.
*Långtidsminnet: Stor kapacitet och lång lagring (årtionden till och med). Information från långtidsminnet kan hämtas fram.
Arbetsminne: aktiv manipulering av korttidsminnet
Korttidsminne: Passiv funktion
Hur kan man förklara long-term memory?
Ett lagringssystem av information som varas länge. Som ett stort varuhus där lådorna representerar vars ett minne, och information runtom minnet.
Att hitta ett minne är inte bara att gå in och leta efter rätt låda, ta ut information och sätta ihop det. Minnet inte lagras sådär organiserat.
Stor kapacitet och minnena kan lagras under en lång, nästa oändlig tid.
Lite mer som att öppna en ikealåda. Måste sätta ihop bitar utan instruktioner. Om vi hittar lådan kanske den saknar delar, eller innehåller delar som borde finnas någon annanstans. Ibland måste vi fylla in bitarna själva.
Minnet är inte heller som en videokamera, att man sitter och kan se alla minne som om det vore en film, utan är mer en rekonstruktion av information som vi har tillgång till när som helst.
Om vi har många minnen kan vi generalisera för att få en bättre förståelse för vår miljö, också för att planera för framtida scenarion. Därför är det hjälpsamt för att planera och guida våra egna beteenden. Exempelvis när vi pluggar kan vi se på våra framtida själva för att få oss att plugga. Under provet kan vi projicera våra minnen från lektioner om vad vi ska tänka på.
Det går också att inbilla sig; där det finns likheter mellan att komma ihåg det förflutna och förutspå framtiden. Tidigare minnen kan supporta konstruktionen av framtida minnen.
Tidigare och framtida minnen aktiverar båda samma regioner för information i lagringen.
Vad innebär Simons och Chabris paradox of memory
Att resultat från en studie visar att det finns stora skillnader mellan vad den generella populationen tror om minne i jämförelse till vad experter säger om minne.
Vad finns för minnesfel?
- Bartlett hittade ett minnesfel som handlade om att uppfattningen av en historia förändrades.
20 deltagare i UK läste en historia om ursprungsbefolkning i Amerika. Denna informationen var unik för dem. Efter att ha läst berättelsen skulle de återberätta, även timmar, dagar, veckor senare.
Återberättningen ändras, blev kortare och mer i linje med konventionell västerländsk kultur. Transformerades till att reflektera deltagarens egen kultur: Ex. Mindes kanoter som skepp.
Detta på grund av att det finns tidigare kunskaper i våra hjärnor som människor aktivt förändrar. Minnet av information formas för att passa in med våra egna scheman och upplevelser av världen.
–
*
Deese/Roediger-McDermott effekten (DRM).
Hittade en tendens att falskt återkalla och känna igen ord som är meningsfullt kopplade till andra ord på listan. Orden kan ha delad mening eller är av samma kategori. Indikerar att när människor hör eller ser en lista av ord som kopplas till det ursprungliga så fyller vi automatiskt in ett tomrum, som gör att vi falskt upplever och indikerar att vi har sett eller hört ordet.
Hur ser det ut med extraordinärt minne?
Vi har en begränsad kapacitet att lagra och minnas information.
Det finns dock utstickare; som de med savantsyndrom. Dessa personer har exceptionella förmågor, men kan även ha andra variationer i ex. sociala förmågor. Förekommer bland annat i individer med autism.
Ett exempel på savantsyndrom:
Tammet: kom ihåg 22,000 decimaler i pi.
Men även vardagliga typiska personer kan utöka minnet något otroligt, man måste inte vara extraordinär. Exempel är minnesatleter som kan minnas mycket information även om de i andra tester får liknande resultat till vardagliga personer. Dock kan de till exempel ha större hjärnaktivitet i områden som är relaterade till spatial information. Detta baseras på vad de har för strategier under inlärning så att minnet sparas.
Kan använda sig av bland annat mnemonic devices - som method of loci., att man skapar ett minnespalats där man går runt i en byggnad. I byggnaden finns det placeholders för information vi vill minnas.
Hur skapar vi minnen?
Genom att uppfatta saker kan vi även lagra information.
Vi har stimulin i form av till exempel sensoriska eller ikoniska minnen. För det här finns mycket begränsad kapacitet, som endast lagras i millisekunder, och bryts ner om vi inte fokuserar på det. Om vår uppmärksamhet riktas dit kan det bearbetas i korttidsminnet. Om vi repeterar det tillräckligt kan vi föra över det till långtidsminnet.
Bevis som finns för detta kan synas i exempelvis serial position curve där vi kan se både en primacy och en recency effect.
Denna fungerar som ett förslag för att bevisa lång/korttidsminnet.
Ord som finns i början av en lista kan repeteras och reflekteras mest.
Ord i slutet av en lista är fortfarande aktivt bearbetade i korttidsminnet.
Om orden skrivs ner 30 sekunder senare med ett delay task emellan kommer recency effekten att börja brytas ner då en annan uppgift tar upp resurserna i arbetsminnet. Men, orden i början av listan minns vi bättre än de i slutet eller mitten fortfarande.
Detta kanske inte direkt baseras på repetition, utan kan även vara på grund av att det bearbetades lättare och därför är kvar i huvudet.
Det mest meningsfulla med detta är alltså att recency-effekten försvinner.
Att memorisera är som att tävla mot tiden, så vi måste hinna föra över informationen från korttids- till långtidsminnet snabbt och effektivt. Eftersom det är begränsat, och eftersom andra saker kan störa överförningsprocessen (distraktioner), lam vi lägga på strategier för att effektivisera processen till långtidsminnet.
Vad finns för strategier för inlärning?
Öka mängden information som kan lagras i korttidsminnet genom att gruppera ihop relaterade objekt i “chunks”
- Chunking: Att bryta ner information till mindre, meningsfulla bitar.
Ex. istället för att försöka minnas 9-siffrigt telefonnummer, kan vi bryta ner det i 3x3.
Lättare att chunk om vi gör informationen meningsfull:
Ex: ADHDPTSDOCD
för psykologer.
I en studie: nybörjar-schackspelare skulle komma ihåg schackpositioner. Experter mindes brädan bättre än nybörjare. Men om man visar sådana positioner som inte hade betydelse var inte experterna bättre än nybörjarna.
Detta visar hur experternas familiaritet hjälpte dem splittra informationen till meningsfulla chunks. Detta hjälper även med planering av meningsfulla tag.
- En utveckling av lärandestrategier är: Levels of processing av Craik & Tulving, vilket handlar om att koppla ny information till information som redan finns i långtidsminnet. Detta kan alltså boosta in nya minnen i långtidsminnet. Det refererar till att försöka hitta kopplingar i information.
Huvudidén är att minnet påverkas av djupet av inkodningen.
Till exempel om vi uppmärksammar det vi lär oss leder det till mer djup.
Hur manipulerar vi djup?
Om vi studerar ett ords struktur är det ytlig inkodning.
Om vi studerar hur det rimmar med andra ord är detta medelmåttig inkodning.
Om vi studerar om ordet skulle passa in i en mening är detta djup inkodning.
Sedan testades deltagare på om de kände igen orden från tidigare. Fler mindes ordet om det inkodades djupt. Därför: bättre minne om ordet inkodades djupt. Detta beror på att man aktiverar fler aspekter av ordets betydelse och relaterar det till andra bitar av information.
- Spacing effect: Visar att minnet är bättre om studiesessioner är utspridda över tid, mer än att försöka trycka ihop allt under en session.
- Testing effect: Visar en stark inlärningsstrategi om att träna på att framkalla och repetera information fungerar bättre för minnet än att åter och åter studera och läsa.
Deltagare i olika grupper visade att de som testades på informationen flera gånger inna huvudtestet glömde minst information av alla.
STTT bättre än SSSS?
Hur ser superiora minnessystem ut?
Minnesatleter har inte bättre självbiografiskt minne. Deras minnestekniker är bara effektiva för task-relaterat minne.
De som har utmärkt autobiografiskt minne har så kallat hyperthymestic syndrome, även HSAM (Highly superior aitobiographical memory).
Dessa har ett detaljrikt minne av personliga erfarenheter från och med åldern 4. Kan göra retrievals inom 2-3 sekunder utan ansträgning.
De kunde till och med testas ett par dagar senare och kunde återberätta samma information, med andra ord.
Ex. på detta är Jill Price, som kan bli ombedd att återberätta en händelse där hon kan svara vilken dag det var och vad som hände. Även tvärtom. Hon har även en dagbok för att vittna om detta.
Om man jämför Hsam med vanliga deltagare kan man se två helt olika distributioner av procentuella rätt i tester.
De testas genom att få 10 datum, och för det datumet behöver deltagarna säga vilken dag av veckan det var, en händelse, och en personlig upplevelse. Personer som anspråkar sig ha HSAM men egentligen inte hade, scorade samma som vardagliga deltagare.
De flesta personerna har relativt bra minne för nya minnen, men kan inte minnas autobiografiska minnen från innan 5 års ålder pga. infantil amnesi. Vi ser även en ökning i minnet för händelser som hände i ungdomsålder - cirka mellan 15-30 år. Detta är på grund av att många händelser i denna åldern är starkt kopplade till identiteten och vem vi är som person, och därmed är händelserna under denna perioden mycket viktiga för oss.
Hur sker retrieval av minnen?
Hur får vi ut information ur hjärnan?
Att hitta rätt låta är inte alltid lätt, vissa lådor är svårare att hitta. Dessutom garanterar inte encoding och lagring att man kan komma åt minnet.
Minnena i long-term lagringen kan behöva olika cues för att framplockas, och fungerar även bättre då. Detta vet vi eftersom fler ord kan återkallas med hjälp av cues. Tillgängligheten av olika minnen beror på närvaron av olika retrieval cues.
Något som kan påverka retrieval är ett overlap av miljöer eller kontexter.
- Som:
*Context-dependent memory: Vilket innebär att vi har förbättrat minne om vi återhämtar minnen i matchande kontext som vi inkodade informationen i.
Forskning visar att vi har bättre minne där testing-miljön liknar vår inlärningsmiljö.
- Utifrån att dykare ombads att lära sig set av ord i vatten. Dessa hade bättre minne när de testades på orden i vatten än om de testades på land.
Genom detta ser vi även att minnet är en funktion som överlappar mellan inlärning och framplockning.
Principen inom detta kallas för encoding specificitet. Tillgängligheten av ett minne är en funktion av överlappningen mellan cue information som bearbetas under encoding och det som bearbetas under retrieval.
- State-dependent memory kan också påverka: Vårt minne förbättras när det interna tillståndet under framplockning matchar hur det var under inkodning, ex. som under plugg.
Principen inom detta kallas Transfer-appropriate processing, vilket står för att tillgängligheten av ett minne är en funktion av överlappningen mellan processer som sprids ut under inkodning och de under framplockning.
Stöttas genom ett test som använder sig av levels of processing i form av att känna igen eller rimma med ett ord, där rimma är mer ytlig level of processing och igenkänning är semantisk inkodning.
Hur kan våra minnen påverkas och förändras?
Minnen är rekonstruktioner som kan låta oss projicera framåt i tiden. Vi skapar även falska minnen och kan beskriva sanna händelser mer detaljerat.
Vid test som “lost in the mall experiment”
(25% of false events thought they were true.?)
Utvecklade en lista som innefattar 7 SINS OF MEMORY - fel.
- Transience
- Absent-mindedness
- Blocking
- Sins of omission - Misattribution
- Suggestibility
- Bias
- Persistence
- Sins of commission
De första 3 sins kallas för sins of omission. Dessa innefattar glömmandet eller oförmågan att komma åt ett minne.
- Transcience:
Kommer från Eppinghouse studie (Studerade eget minne), där han försökte memorisera långa listor av ord utan mening för att se hur hans minne skulle fungera, och hur mycket information han kunde plocka fram.
- Utvecklade eppinghouse forgetting curve: som visar hur mycket information som glöms bort inom de första timmarna efter inlärning. Sedan verkar det som att kurvan saktar ner lite. Denna kurvan fungerar bra för att beskriva det typiska mönstret av bortglömning över tid. - Absentmindedness: står för temporära avbrott i uppmärksamhet som gör att vi glömmer, inte att information förloras.
- Ex. som rånare som var upptagen med att utföra sitt maskerade rån med vapen, men glömde ta med sig mask och vapen.
Inom detta temat kan även weapons focus effect uppstå; där människor, ex. ögonvittnen, kan bli för upptagna med vapnet, det mest unika i ett kontext, att de glömmer samla upp andra viktiga detaljer.
- Blocking: som innebär att man temporärt inte har förmågan att plocka fram ett minne. Minnen är tillgängliga i långtidsminnet, men svåra att plocka fram.
Här hittar vi bland annat Tip-of-the-tounge fenomenet, att man känner att man kan svaret på något, nästan har det, men inte helt får fram det. Detta är det mest vanliga problemet vi upplever när vi blir äldre.
Annan typ av blocking inkluderar bla. Interference: När minnen tävlar med varandra kan det bli svårare att minnas. Minnen som delar likheter blir extra svåra, och ett minne kan vara svårt att hämta fram om det andra är i vägen.
Det finns olika typer av interference:
* Proactive interference: När gammal info interfererar med ny info; som när vi byter lösenord och bara minns det gamla lösenordet.
Detta kan vi se om en grupp ska lära sig två sets av parerade ord där ett ord överlappar i båda setten. När de ska återkalla orden sedan blir det svårare att minnas andra settet av ord, då det första skymmer det. De som bara lärde sig set 2 visar inte samma svårigheter att återkalla orden i listan.
- Retroactive interference:
När ny information interfererar med gammal information, som att vi försöker minnas gammalt lösenord efter vi bytt, men bara minns det nya.
I list-testet kanske man minns det andra listan istället för den första istället. Pausen mellan inlärningen av listan är ofta vad som påverkar vilken typ av interferens det blir. Alltså beror det på hur starkt man kan bearbeta olika tasks.
En sista typ av blocking inkluderar att deltagarna lär sig en serie av ord från olika kategorier.
Retrieval-induced forgetting:
Participants learn a series of words from different categories. Took half of the categories, should retrieve half of the words from the categories.
When supposed to remember everything that was unrelated in first retrieval task; memory weakened to 50%.
Words that was in practice but not in retrieval (but in same category) were not as stronly remembered.
Act of retrieval of two words in middle category, also led to forgetting of other practiced words in the same category.
De sista 4 sins är när minnen är tillgängliga och kan nås, men är fel eller oönskade, så kallade sins of comission.
- Misattribution; kan framhämta rätt minne men kopplar det till fel källa.
John Doe 2 - misattribution
Employee confirmed this guy and described the sketch-guy.
The sketch-guy had been at the shop but on the next day and got there with a man that looked like orange guy. Mixed up the John Doe 2
On a less serious note.
Source confusion - utifrån att man har svårigheter i att skilja mellan externa källor och internt genererad information. Effekten upptäcktes 1959 genom DRM paradigmet.
- Suggestibility: Ett falskt minne baserat på något cue. Minnet kan bli förvrängt av annan information.
Ex. Deltagare gavs frågeformulär om en olycka och sedan tillfrågade om olyckan med olikt intensiva ord. De som tillfrågades med mer intensiva ord minns olyckan som mer intensiv än vad den egentligen var. Detta på grund av rekonstruktionen av händelsen i hjärnan, som kan skapa något som inte hänt.
- Ex, kunde få människor att tro att det fanns krossat glas även om det inte fanns.
- Ex 2: Visade deltagare en falsk bild av en “händelse i deras barndom” för att se om de “kunde minnas”. 15 dagar efter de såg bilden kunde 50% skapa iallafall ett delvist falskt minne. Detta gick ihop med lost-at-the-mall experimentet.
Slutsats: Om vi ger deltagare misinformation kan det förvränga eller kontaminera vår utveckling och sluta som falska minnen.
- Bias: En retrospektiv förvrängning baserat på nuvarande tron.
En bias i fastheten. Vi tenderar att transformera eller forma våra minnen, attityder och tro så att de matchar våra nuvarande.
Detta upptäcktes genom att registrera människors politiska syner på problem över tid. Flera hade svårigheter i att återkalla tidiga resultat. Om de nu har liknande syner som tidigare var det lättare att “gissa rätt” än om de har olika syn på problem.
- Persistence: Obeviljad framkallning av minnen som vi egentligen vill glömma bort.
Kopplat till traumatiserande händelser och PTSD där minnen sitter kvar- sannolikt kopplat till amygdala.
Vad är DRM Paradigm?
Deltagare presenterades med semantiska relaterade ord som alla sammanlöpte i ett (onämnt) tema.
Ex. ord som godis, sur, socker, bitter, god, smak, tand, trevlig, honung, läsk, mm.
Sedan testades på ord från listan, men även ord som var liknande men inte fanns på listan (smak) vs (söt).
De märkte att det fanns höga nivåer av falsk igenkänning för ordet som inte fanns på listan men var relaterat, och att de även hade högt självförtroende för detta ordet.
Hur kollar vi minnessystem?
Olika minnen är kopplade till olika system.
Detta har vi hittat med hjälp av case studies av personer med skada i mediala temporalloben, som i hippocampus.
Mest kända illustrationen av hippocampus roll i episodiskt minne: Patient HM som led av intensiv epilepsi. Kirurg tog bort båda hans hippocampo, vilket behandlade hans epilepsi med framgång.
Dock resulterade detta i anterograd amnesi: han kunde inte forma nya minnen efter kirurgin. Men vissa aspekt av hans minne fanns fortfarande kvar.
Exempelvis kunde han genomföra mirror-tracing task där han skulle kalkera en stjärna inom två gränslinjer utan att nudda dem. I början är det svårt, men man blir bättre och snabbare med tiden. Även HM blev det.
Detta visar att det systemet måste vara självständigt från de systemen som var skadade i HM.
Även Clive Wearing är ett bra bevis på hur minnessystemen skiljer sig åt. Han har en väldigt intensiv typ av anterograd amnesi där han glömmer händelser nästan direkt, men kan spela piano felfritt, conducera, mm. Men händelser från hans liv minns han inte så bra.
Vad är proceduriskt minne?
Proceduriskt minne är en typ av minne som hjälper prestanda och minne på en specifik procedurisk task.
En typ av implicit, icke-deklarativt minne som inte förlitar sig på mediala temporalloben. Det är mer undermedveten inlärning.
Inom detta systemet föregår att vi upprepar ett task tills vi kan genomföra det automatiskt, och är även ett viktigt system för att kunna reproducera tasket.
Kan mätas i form av att:
Svara på ett target som dyker upp i 1/4 sammanhang, man ska svara så fort som möjligt på en tangent baserat på var målet är. Om det dyker upp i en förutsägbar sekvens lör man sig vad man borde förvänta sig, och blir därmed snabbare efter fler och fler trials. till slut jämnar detta ut sig. Visar kapacitet av motorsekvens-inlärning, och även stött av HM och tracing-tasket.
Visas även i patienter med Korsakoff’s, som har skada i mamillary bodies. Uppstår av utökat alkoholmissbruk, och kan orsaka amnesi. Personer med Korsakoff’s och hippocampusskador kan fortfarande förbättras på mirror tracing task.
Detta är på grund av dess koppling till de basala ganglierna. Dock: personer med huntingtons: skada till basala ganglierna: har skadad procedurisk inlärning.
Vad har priming för funktion i långtidsminne?
Tidigare exponering till stimulin kan influera reaktionen till andra eller samma stimuli igen.
Ser en bild på elefant; och sedan massa linjer. Kan uppfatta bilden på linjer som elefant.
Priming är intakt i personer med amnesi. Även personer med Korsakoff’s visar en liknande priming effekt till de med amnesi, även om de inte verkar minnas väl vad specifikt de presenterades med.
Korsakoff’s skiljer sig dock lite åt från bara alkoholister. Båda kunde avsluta ord men hade svårare med associationstasks. Men Korsakoff’s hade ännu svårare på associationstask än alkoholister.
Det finns även perceptuell, som elefantbilden, eller att man tar bort ett par bokstäver i ett ord:
som
Cupcake -> .up.ca.e
Ett exempel på konceptuell priming är att först visa ordet doctor och sedan ordet surgeon.
Finns neocortex regioner som är involverade i att bearbeta stimulin. Personer reagerar mer sannolikt på bilder de blivit presenterade förut.
- Dock: mindre neural signalering: repetition surpressing.
Hur påverkar inlärningssätt?
Icke-konditionerat stimulus: (MAT) ger specifik respons utan cue.
Icke-konditionerad respons: (SALIVERING) response producerat efter stimulus.
Konditionerad stimulus (KLOCKA): initiellt neutralt stimulus som producerar ny repsons när associerad med icke-konditionerat stimulus.
Konditionerad response: Reaktionen producerad av konditionerad stimulus: Alltså salivering utifrån klocka.
Känt exempel: Little Albert- råttan.
Kopplar ihop rädslereaktioner med råtta. Har hittat att räsloinlärning är intakt med personer med amnesi. Borde nog därför bero på system som inte är skadade i personer med amnesi.
Hur fungerar konsolidering?
Nyligen skapade minnen är vanligtvis sköra; känsliga för interferens, bortglömning.
* Det tar kognitiva processer efter en upplevelse för att skapa starka eller permanenta minnen.
*Konsolidering är transformerade från sköra till mer permanenta tillstånd.
Synaptisk konsolidering sker genom upprepade erfarenheter som orsakar skillnader på synapsnivå, snabbt inom minuter.
Systemen konsolideras genom upprepad framplockning, som orsakar strukturella och organisationella förändringar av neurala kopplingar, som går långsamt och gradvist, inom dagar, månader, år.
