VZV, CMV, KSHV, EBV Flashcards
Vad kännetecknar VZV?
- VZV = varicella zoster virus
- Varicella = vattkoppor
- Zoster = bältros
- Mycket smittsamt!
- Luftburen smitta > aerosol
- Systemisk primärinfektion
- Latens i spinala ganglier
- Attenuerat vaccin finns
Hur smittar VZV?
- Luftburen smitta > aerosol
- Primärinfektion är systemisk
- Virus inhaleras och primärinfektionen börjar i lymfoid vävnad (tonsiller) och mucosa i övre luftvägarna
- Virus sprids sedan till blod och lymfa > primär viremi
Vad händer i kroppen vid primärinfektion?
Hur går infektionen från lokal till systemisk?
- Virus inhaleras och primärinfektionen börjar i tonsiller och mucosa i luftvägarna
- Lokal replikation i muköst epitel i övre luftvägarna, infektion av regional lymfoid vävnad
- Virus sprids sedan till blod och lymfa > primär viremi
- T celler infekteras och överför virus till epitel > Sprids systemiskt mha T celler
- Viruset har tropism för T celler med ”homing markers” för hud
- Det mikrovaskulära systemet tar viruset ut till huden
- Transport med vaskulatur till hårsäcksbaser i huden, cell till cell spridning i hudepitel, kraftig blåsblidning, sekundär viremi
- Vid primärinfektion replikerar VZV i T celler, epitel och epidermala celler > hudepitel och lungepitel
- Från dessa celler frisätts virus till miljön
- Därför smittar BLÅSOR och HOSTNINGAR
- VZV vid primärinfektion bryts ner i övriga celler eftersom att det binder till mannos-6-fosfat-receptorn och fastnar för nedbrytning i lysosomer
- Terminalt differentierade epitelceller saknar den receptorn
- Inom individen sprids VZV via cell till celll kontakt
Hur etablerar VZV latens?
- Cellmedierad immunitet terminerar den primära infektionen
* Viruset placerar sig via axon i dorsal rots ganglion där det lägger sig tyst
Hur och när sker reaktivering?
- Risk ökar med ålder
- Risk tidig reaktivering hos barn som fått infektion tidigt
- Reaktivering sker när cellmedierad immunitet har dämpats
- Vid reaktivering börjar viruset replikera i nerverna som utgår från spinalgangliet där det legat latent
- Spridning från nerverna till huden ger utbredning över helt dermatom från aktuellt ganglion
- Pga replikation i nerverna kan de skadas och leda till neuralgi efter sjukdomen
- postherpetisk neuralgi = nervsmärta efter skada på nerver efter bältros
För vilka patientgrupper är VZV farligt?
Hur kan de skyddas?
- Neonataler > svår till dödlig infektion
- Immunosupprimerade, med svagt cellmedierat immunförsvar
- Behandling med immunoglobulin skyddar immunsvaga mot meningit, encefalit
- Attenuerat vaccin finns
- Behandlas antiviralt = behandling minskar skador
- Behandling kan ske med aciclovir/ACV i stor dos eller modernare famiciclovir, valacyclovir
Vad kännetecknar CMV?
- CMV = cytomegalovirus
- Mycket bred tropism för primärinfektion > ex leukocyter, fibroblaster, endotel, neuron, myocyter
- Latent infektion i ffa monocyter
- Reaktivering av virus sker när monocyter med latent virus differentierar
- Asymptomatisk reaktivering i ca 10 %
- Prevalens ca 70 % dvs vanligt förekommande
- Smittar via sekret > blod, vävnadstransplantation, via slemhinnor, STI, bröstmjölk
- Oftast asymtomatisk primärinfektion, låggradig feber, leverpåverkan, mononukleos
- Sprids inom individen via Cell-cell spridning, membranfusion
- Effektivt undkommande av immunförsvaret!
På vilket sätt är CMV farligt?
Immunsupprimerade, transplantation • Ger allvarliga komplikationer • Lokal beroende på målcell, opportunism • Ex pneumonit, retinit, encefalit, hepatit, colit • Njurtransplantation
Kongenital sjukdom
• Vanligaste orsaken till fosterskada! (ca 10% av alla smittade)
• Viruset passerar placentabarriären
• Allvarligt för fostret vid reaktivering/nyinfektion
• Risk för intrauterin fosterdöd
• Risk för dövhet, blindhet, retardation, microcefali
• Progressiv skada efter födsel
Vad är viktigt att veta om kaposis sarcom-associerat herpesvirus?
- Enda herpesviruset som har generellt låg prevalens!
- Kaposis sarcom = Endotelcelsarkom > vanligaste cancerformen i samband med AIDS!
- kaposis sarcom-associerat herpesvirus = KSHV/HHV8
- tillhör subfamiljen gamma herpesvirus tillsammans med EBV
- lytisk infektion i endotel-, epitelceller och leukocyter
- latent infektion i B celler
- mild infektion hos väsentligen friska
- förekommer endemiskt och till 30 % hos HIV positiva
Vad kännetecknar EBV?
- EBV = epstein barr virus
- Primärinfektion i epitelceller
- Etablerar latens i B celler
- Hög prevalens över 95 % av alla vuxna är seropositiva
- Smittar via saliv
- Vanligaste smittvägen från förälder till barn – mild infektion
- ”Slicka på skeden”
Hur påverkar åldern hur primärinfektionen ser ut?
- Primärinfektion i tidig barndom är ofta asymptomatisk
- Primärinfektion i tonåren leder i ca 30-50 % av fallen till mononukleos
- Symptom framkallas av det cellbundna immunsvaret
- Det cellbundna immunsvaret på B cellens tillväxt via NK celler och Tc celler > attackerar infekterade B celler > leder till symptom
- Eftersom B celler är antigenpresenterande celler uttrycks EBV snyggt på både MHC I och MHC II
- Outvecklad cellmedierad immunitet leder till asymptomatisk infektion
- Ett kraftigt immunsvar som sker i tonåren ger sjukdomssymtom > mononukleos
Vad är mononukleos?
- Körtelfeber
- ”inbördeskrig mellan virusinfekterade B celler och aktiverade T celler”
- Infektion i tonåren – hormoner, aktivt immunförsvar
- Virusdos och HLA typ avgör om mononukleos utvecklas ca 30-50 % av fallen
- T celler aktiveras och prolifererar kraftigt för att attackera virusinfekterade B celler
- Symptom är svullna lymfoida organ (generell lymfsvullnad) ffa tonsiller men även mjälte, övriga lymfkörtlar, feber, trötthet, halsont
- (lymfadenopati, spleomegali, faryngit)
- Mjälten kan bli så svullen att den riskerar att rupturera
Vad händer vid primärinfektion vid EBV?
- Begränsad tropism > infekterar endast B celler och epitelceller i farynx
- EBV binder till celler via komplementreceptorn C3d/CD21 > infekterar celler som uttrycker den receptorn
- Smitta via saliv från en mun till en annan
- EBV infekterar epitel i farynx och nativa B celler i epitelet och i tonsillerna
- Virala proteiner och initial bindning till CD21 gör att viruset stimulerar den naiva B cellen till tillväxt
- Replikation i tonsiller och farynx leder till utsöndring av virus via saliv och viremi därifrån för spridning via blod och lymfa till andra naiva B celler i kroppen
- EBV proteiner tar över signalerna för utveckling och tillväxt av B celler
- Symptomutveckling vid kraftigt cellmedierat immunsvar > mononuleos
- Etablerar latens i minnes B celler i germinalcenter i lymfknutor/lymfoida organ
Hur etablerar EBV latens?
- Naiva B celler i epitelet och i tonsiller infekteras
- Lytiska genprogrammet stängs
- Latensprogrammet begstår av en handfull gener
- Den naiva B cellen Blir en prolifererande blast – antigen oberoende proliferation
- EBV replikerar och följer med de nydelade blasterna (Massiv proliferation av infekterade B celler och bekämpande Tc celler och NK celler)
- Latensgenerna skyddar B cellerna från apoptos > Ska egentligen genomgå apoptos
- Minnes B cellen delas inte – inga virala latensgener behöver uttryckas
- En prolifererande blast kräver alla typer av latensgener
- En minnes B cell uttrycker minimala möjliga
- Succesiv nedstängning
- Uttrycka för mycket = igenkänning och avdödning
- Latensetableringsfasen ger symtom
När kan EBV vara farligt?
- Reaktivering eller återinfektion kan ge B cellslymfom!
- Vid reaktivering hos personer med otillräckligt cellmedierat immunförsvar
- Tc celler och NK celler krävs för att hålla tillbaka viruset
- T cellerna lyckas inte hålla tillbaka viruset och infekterade B celler prolifererar ohämmat
- Lymfoproliferativ sjukdom > stark proliferation av EBV+ B celler > kan inte hålla tillbaka viruset
- • Transplanterade/AIDS drabbade
- • Posttransplantationslymfoproliferativ sjukdom, PTLD
- • B-cellslymfom, Nasofaryngealt carcinom m fl