Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Microbiologi och Sjukdomslära > Virologi > Flashcards

Virologi Flashcards

1
Q

Definitionen av virus

A

Virus= ”Obligata intracellulära parasiter utan egen metabolism”

Dom är absolut beroende av en levande cell för sin egen förökning.

Dom har ingen metabolism, de kan inte syntetisera saker (som bakterier kan), virus har inga ribosomer eller enzymer med egen aktivitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Kan man se virus i mikroskop?

A

Man kan inte se virus i ljus mikroskop, måste titta i ett elektron mikroskop.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är Bakterievirusfager?

A
  • bakterier kan också drabbas av virus
  • finns väldigt många, kallas också bakteriefager.
  • infekterar bakterier, och i vissa fall kan de döda bakteriern
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur stora är virus?

A
  • Virus ser olika ut och är olika stora 20nm(minst)- 360nm(störst förutom gigantiska)
  • En del virus är väldigt komplexa ur en virussynvinkel, jämfört med bakterier och parasiter är de dock simpla
  • finns väldigt små virus
  • utseendet har betydelse för hur de fingerar, hur de smittar osv

Gigantiska virus: upptäckt på senare är, arvsmassan på gigantiskt virus är större än vissa bakterier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är virus uppbyggda av?

A
  • Allra flesta är simpelt uppbyggda
  • Består av små enheter som byggs ihop till en liten proteinboll packad med virusets arvsmassa
  • Virusets arvsmassa är väldigt begränsad, så de använder sig av samma enheter
  • Virusen är uppbyggd på ett specifikt sätt, tex genom att varje enhet omges av x antal andra enheter. Ju fler enheter, desto större virus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

De fyra grundstrukturerna av virus

A
  • Icosaherdral- “proteinboll”
    • Naked capsid eller enveloped
  • Helical
    • Naked capsid eller enveloped

Virusen kan alltså vara icosahedral eller helical och aningen ha ett lipidhölje eller vara naken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad innebär Enveloped?

A
  • När viruset har ett lipidmembran, innehållande matrix, lipid, glycoprotein
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

tre delar av som virus är uppbyggda av

A

Arvsmassa (alla har genom:arvsmassa,),
proteinskal,
vissa har lipidmembran

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Proteinskalets uppbyggnad av “enheter”

A
  • byggs upp av strukturella enheter.
  • enheterna kan bygga upp stora, eller mindre virus bollar.
  • olika virus bygger upp på olika sätt med arvsmassan innanför skalet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Helikala virus uppbyggnad

A
  • byggs med enheter, men bygger helikala strukturer med arvsmassan packad inne i helixen.
  • ex. rabies virus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Andra sorter av virus uppbyggnad

A
  • Det finns mer komplicerade varianter som kallas Reovirus-flera lager
  • uppbyggt av tre lager protin enheter.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Poxvirus uppbyggnad

A
  • stora, väldigt komplicerade struktur
  • arvsmassan i heilkala strukturer, men det finns flera stukturer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Exempel på poxvirus

A

koppor: Smittkoppor, kokoppor, apkoppor, getkoppor etc

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad innebär Kapsid?

A

Kapsid: proteinsskalet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad innebär Nukleokapsid?

A

Nukleokapsid: med arvsmassan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad innebär Virion?

A

Virion: en infektiös viruspartikel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad innebär Kapsomer?

A

Kapsomer: enheterna som bygger upp skalet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad innebär hölje?

A

Hölje: lipidhölje som vissa virus har, samma princip som runt våra celler. Brukar sitta proteiner på som har olika funktioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad betyder strukturella proteiner?

A

Strukturella proteiner: alla proteiner som finns i virionet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad betyder icke-strukturella?

A

Icke-strukturella: finns ej i virionet. det sin viruset ser till att produceras men som inte packas in i virionet utan har uppdrag i den infekterade cellen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Arvsmassans funktion

A
  • Arvsmassan: ”ritning” som styr hela förökningsprocessen i cellen och värddjuret
    • även om den har en liten arvmassa så fungerar dom i princip på samma sätt som för oss, ser till att viruset kan genomföra livscykeln.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Proteinskalets funktion

A
  • Proteinskalet: skydd mot miljön, bindning till celler
    • skydda arvsmassan så den inte bryts sönder av yttre miljöfaktorer (värme, uv ljus osv)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad är andra kapsidproteiners funktion?

A
  • Andra kapsidproteiner: delta i infektionsprocessen på olika sätt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är lipidhöljets funktion?

A
  • Lipidhöljet: skydd och delta i virusets upptag
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Två typer av arvsmassa hos virus?

A

Typ av arvsmassa varierar hos virus (vilket är unikt för virus)

  • DNA
    • Dubbelsträngad enligt klassisk modell, antingen Linjär (har en början och ett slut) eller cirkulär
    • Enkelsträngad som arvmassa, unikt för virus. Kan vara linjär eller cirkulär
  • RNA
    • Enkelsträngad, Positiv eller negativ sense.
    • Dubbelsträngad, vissa virus kan omvandla enkelstärngat till dubbelsträngat
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad är ssDNA?

A
  • Ett “enkelt virus” circovirus
  • ssDNA = single stranded DNA
  • väldigt små, enkla strukturer med få protein, producerar 2-4 proteiner. Finns i naturen och ger sjukdom.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad är Asfarvirus?

A

Superkomplexet (för ett virus)

  • komplexa, många olika proteiner, kan producera uppåt 200.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad är ett Enkelt RNA virus?

A

Enkelt RNA virus- Picornavirus

  • små rna virus, har väldigt liten dna, ca 7000baser
  • ex polio
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är ett Komplext RNA virus?

A

Komplext RNA virus- coronavirus

  • FIPV, SARS-CoV-2 och många mer
  • det mest komplexa RNA virus som vi käner till, 30 000 baser
  • många RNA virus har en poly A svans, och en UTR(region som inte transaleras)
  • Liknar mRN (viktigt i försökningen)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Var kollar man efter virus klassificering?

A

International Committee on Taxonomy of Viruses

Händer mycket med klassificering och det uppdateras ständigt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Hur skrev klassificeringen av virus?

A
  • Sekvensering av arvsmassa och släktskapsanalys
  1. Två stora grenar, RNA virus och DNA virus
  2. Sen tittar man på om de är enkel stärngade eller dubbelsträngade
    - Dubbelstängade delas in i positiva eller negativa.
  3. sen hur de ser ut.
  4. Delas in i olika familjer med liknande egenskaper
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

—-

A

Delar in i vilken typ av arvs massa, RNA eller DNA

RNA

  1. RNA virus delas in i enkelstärngade eller dubbelsträngade
    2.
  2. Tittar på hur dom ser ut, och delar in dom i familjer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vilka virus får ingå i samma familj?

A

i en familj så är virus ganska lika, ungefär lika stora, samma typ av arvsassa, arvsmassan av generna är uppbyggda på liknande sätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Hur delas familjer in?

A

Delar in i virus i olika familjer, och familjerna delas de in i en ordning.

De familjer som ingår i en ordning har i stora drag liknande egenskaper, men i familjerna är de väldigt liknande egenskaper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Ändelser på ordning samt familj

A
  • virales: ording
  • viridae: familj
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad är Baltimoremetoden?

A

Metod för klassificering utifrån genom typer och hur dess mRNA bildas = Baltimoremetoden
- delas in i 7 olika delar utifrån mRNA
mRNA → DNA
- steget behövs inte om dnat kan användas direkt som mrna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Förklara serotyper och hur de bestäms

A
  • Virus delas in serotyper, använder neutraliserande antikroppar
  • Man isolerar viruset vid utbrott, gör neutralisationstester och då ser man vilka antikroppar som neutraliserar viruset och vilken serotyp det är
    • Virus delas in serotyper, man tar virus och genererar antikroppar mot viruset. Antikropparna blandade man sedan med virus och såg hur dom binds till viruset. De virus som samma antikropparna binds till ingår i samma serotyp.
    • Antikropparna kommer inte binda och kunna infektera celler från virus med annan serotyp.
  • neutraliserar eller inte? = är den i den seotypen eller inte.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Hur kan man använda serotyper för vaccin?

A
  • vaccin! måste veta vilket virus som cirkulerar innan man vacinerar. Man måste vaccinera med rätt serotyp för att ge skydd.
  • olika mängd serotyper att ta hänsyn till beroende på virus. Ju fler serotyper= ju svårare att vaccinera mot. Fler leder till större risk att det kommer fram serotyper som man inte räknat med helt plötsligt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Hur förökar sig virus?

A

Virus infektionscykel
- Virus förökar sig inte genom tillväxt och delning
- Virus kan inte tillväxa i livsmedel utan kräver en värd för att föröka sig
- Virus förökning är ungefär som ett löpande band, virusen ser till att komponera de olika komponenterna som finns i virus, sen sätts de ihop och lämnar “fabriken”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

7 steg för virusförsökning

A
  1. Viruset måste binda till cellen. Hakar tag med cell receptorn
    1. Tar sig in i cellen och “klär av sig” proteinskalet
    2. Arvsmassan tar sig ut och ett antal gener börjar produceras. Det är här de skiljer sig åt mellan olika virustyper
    3. Arvsmassan kopieras
    4. Sena expressionen, de delar som bygger upp själva viruspartikeln produceras
    5. Delarna monteras ihop och tar sig ut

Detaljerna skiljer sig, men detta är en typexempel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Hur fungerar fastsättning/Attachment till cell-receptor och upptag i cellen?

A
  • Nära kopplade händelser
  • Binder snabbt ovh viruset tas omedelbart in via vesiklar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Hur använder virus receptorer?

A

Receptorer: molekyler som sitter på cellerna och har viktiga funktioner för cellerna. Virus kan använda dom genom att binda sig till dem och tar sig in i cellerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vad betyder det att viruset kan binda till receptorn?

A
  • Ett givet virus kan bara binda till celler som har de receptorer som behövs
    • Finns inte receptorerna är cellen inte mottaglig mot viruset
    • Stora konsekvenser utifrån populationen, vissa är resistenta mot vissa virus eftersom deras celler inte har receptorerna (bla)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Kan virus binda till fler receptorer?

A

Ja,
Eftersom celler är väldigt specifika har de olika receptorer → virus utvecklats till att infektera specifika typer av celler. (ofta övre luft vägar). Men vissa virus binder till flera olika typer av receptorer, vilket gör att de har en bredare repetuar av celler de kan infektera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

virus tar sig in i cellen genom två principer, vilka?

A

Direkt fusion
- Ett virus med lipidhölje, binder till cellens lipidmembran. lipodmembran och cellen cellmembran sammansmälter och arvsmassan kan ta sig in i cellen.

Receptormedierad endocytos-olika varianter
- Kan ske på olika sätt, finns olika varianter för dom att ta sig in på detta sätt
- Chlatrinberoende: Viruset tas in i en vesickel, viruset tar sig ur vesikeln och arvsmassan frisätts
- Caviolinberoende: Ett annan typ av upptag genom vesicklar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

virus tar sig in i cellen genom två principer, vilka?

A

Direkt fusion
- Ett virus med lipidhölje, binder till cellens lipidmembran. lipodmembran och cellen cellmembran sammansmälter och arvsmassan kan ta sig in i cellen.

Receptormedierad endocytos-olika varianter
- Kan ske på olika sätt, finns olika varianter för dom att ta sig in på detta sätt
- Chlatrinberoende: Viruset tas in i en vesickel, viruset tar sig ur vesikeln och arvsmassan frisätts
- Caviolinberoende: Ett annan typ av upptag genom vesicklar

Oberoende av Chlatrin och Caviolin
- När vesicklarna väl har bildas måste viruset ta sig ur dessa. Vesicklarna transporteras med olika transportsystem, en bit eller ända in i cellkärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vilka virus åker oftare in till cellkärnan?

A

DNA- virus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Hur går det till när viruset tar sig till cellkärnan?

A

Den transporteras på transportvägar en bit eller ända in i cellkärnan

  • Vissa virus måste in i cellkärnan, oftast DNA virus
  • Cellkärnan har ganska små porer och släpper inte in vad som helst så speciella egenskaper krävs för att ta sig in.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Fyra olika sätt för arvsmassan att ta sig in i cellkärnan:

A
  1. Arvsmassa är segmenterad och avlång så de kan ta sig in genom porerna
    1. Viruset binder till poren och sprutar in arvsmassan
    2. Viruset binder till poren men går sedan sönder och arvsmassan kan ta sig in
    3. Små DNA-virus kan öppna egna porer och ta sig in på det sättet
50
Q

Vad ut märker ett positivt RNA-virus?

A

De positiva kan använda sin arvsmassa direkt som ett mRNA, ribosomerna i cellen tror att deras arvsmassa är ett vanligt mRNA

51
Q

Förklara processen för positivt RNA-virus

A
  • Lite olika komplext beroende på virus
  • Hela arvsmassan translateras till polyprotein, Blir ett polyprotein med svans och allt. Polyproteinet processas och klipps upp till flera olika proteiner
  • Dessa proteinerna har olika funktioner, ena ändan är strukturell och andra är RNA-polymeras som kopierar upp virusets arvsmassa. - Först måste den göra en negativ kopia för att göra en mall för att göra positiva RNA- molekyler som packas in i viruset
52
Q

Vad utmärker ett negativt RNA-virus?

A

Arvsmassan kan inte fungera som ett mRNA. När viruset kommer ut känner inte ribosomerna igen det som mRNA, så viruset måste göra mRNA av sin arvsmassa, med enzymer den släppat med sig.

53
Q

negativt RNA-virus

A
  • RNA- polymeraset finns redan i viruspartikeln
  • Viruspartikeln gör mRNA utifrån arvsmassan och gör olika strukturella proteiner
  • Mallen blir positiv men används bara som mall för att göra nya negativa enkelsträngade RNA som packas in i viruspartikeln
  • Inget polyprotein skapas, individuella mRNA görs. Ett mRNA per gen
54
Q

Vad är den stora skillnaden mellan positiv och negativ RNA-virus?

A

De som skiljer positiva och negativa är att arvsmassan i sig inte kan fungera som mRNA i den negativa, men kan det i den positiva.

55
Q

Hur fungerar dubbelsträngat DNA

A
  • Dessa måste vandra in i kärnan, men när dom är inne i kärnan ser cellen det som vilken DNA-molekyl som helst och transkriberar dessa precis som vanligt
  • mRNA bildas och de kan ta sig ut och translateras i ribosomerna
  • DNA-virus delas ibland in i tidiga och sena faser
    • Vissa gener, vissa proteiner produceras först och andra senare, ex. strukturella proteiner
56
Q

Hur fungerar retrovirus?

A
  • positiva mRNA i sina genom, men dom gör om det till dubbelstängat dna som sedan tar sig in i cellkärnan, intergeras i cellens egna arvsmassa. provirus. Går inte att ta bort det utan att döda den infekterade cellen.
  • omvänd transkriptas: omvänd transkriptsion - Proteinsyntes: DNA- virusarna delar man ibland i tidiga och sena (protein) faser, beroende på funktion
  • gammal typ av virus, stora delar av vår arvsmassa består av gamla retrovirus.
57
Q

hur sker Evolution av virus ?

A

Evolution av virus sker under kopieringen av arvsmassan

  • Snabb evulution av virus! Förändrar sig snabbt och mycket därför har dom ofta övertaget över oss samt gör att vaccin och liknande kan bli sämre effektivt osv.
  • De flesta virus, speciellt RNA virus muterar ofta!
  • Beror på slarv vid kopiering av arvmassan, enzymerna kan sätta in punktmutationer, deletioner och insertioner
    - Insertioner: mutation som innebär att baspar lagts till i DNA-sekvensen. punktmutation: viruset råkar sätta fel basparning

reassortment: två olika virus i cell, och deras RNA blandas och det uppstår nytt virus.

Rekombination: två olika virus infekterar en cell och RNA-polymeraset hoppar mellan deras RNA och nya virus varianter uppstår.

58
Q

Insertioner
- försklara punktmutation

A

RNA beroende RNA polymeras tillåter felinkorporering-mutationer uppstår.

  • Vid syntesen krävs basparning, Om den råkar baspara fel så blir det en punktmutation
  • De DNA-polymeraser som kopierar DNA backar inte tillbaka för att rätta till der.
    • Mutationerna tillåts och vid varje ny syntes så blir det kanske en mer variant
    • Vissa mutationer funkar inte bra medans andra funkar bättre och smittar lättare exempelvis
    • Dessa “bra” mutationer blir då kvar
59
Q

Förklara Reassortment

A

Reassortment-blandning av gensegment via saminfektion - helt nya virus uppkommer

  • Om en cell infekterar av två olika virus och segmenten är funktionellt utbytbara, att det ena gör ungefär samma saker men är lite annorlunda
    • Ex. en annan serotyp
    • Då kan det komma ut ett virus med helt andra egenskaper
  • Vaccin funkar inte, immunitet fungerar inte osv.

reassortment: två olika virus i cell, och deras RNA blandas och det uppstår nytt virus.

60
Q

Förklara Rekombination

A

Delar av två liknande RNA molekyler bryts och delas under replikationen

Två icke segmenterade RNA virus infekterar samma cell och under själva kopieringen så hoppar RNA polymeraset från den ena till den andra

Egenskperna har då förändrats

Rekombination: två olika virus infekterar en cell och RNA-polymeraset hoppar mellan deras RNA och nya virus varianter uppstår.

61
Q

Stegen av assembly-ihopsättning av komponenterna

A
  • De olika komponenterna som ska sättas ihop har produceras i “virusfabriken”
  • De olik akomponenterna sätts ihop till de olika delarana i viruset, i olika produktionsled.
  • När alla komponenter gjorts packas viruset med arvsmassan.
  • Komponenterna monteras ihop.
  • Sedan åler den ut ur cellen, många virus måste mogna för att bli infektiösa.

Arvsmassan måste komma in, annars är det bara en tom virus partikel som är värdelös

62
Q

Hur fungerar uppbyggnad av protin skalet?

A
  1. protin yttre skalet sätts ihop, men det är väldigt starkt tryck så bollen skulle kollapsa utan innehåll, därför finns det ett stöd inne i bollen under uppbyggnads fasen.
  2. Arvsmassan packas in och stödet bryts ner. När arvsmassan packats in fungerar det som tryck utåt så att inte bollen kollapsar.
63
Q

Hur fungerar packnings signaler?

A
  • Om det inte kommer in virusarvsmassa får vi en tom viruspartikel som är helt värdelös
  • För att virus ska känna igen sin egna arvsmassa använder som packnings signaler.
  • Vissa signaler talar om att det är deras eget och inte värdcellens, så att de inte tar fel
  • Sålänge proteinskalet har supporten finns det öppning i viruspartikeln
  • Arvsmassan finns ute, produceras och känns igen av virusproteiner och det vevas in i viruset.
  • När viruset är fullt bryts supporten
  • När viruset känner att den har ett fullt genom stängs öppningen och viruset är nu fullpackat med sin egen arvsmassa och ingenting annat.
  • Ibland blir det fel, och då blir de virus som inte är funktionabla
64
Q

Vad är två sätt av frigörning från cellen?

A
  • När det har byggts ett nytt virus måste det ta sig ut ur cellen.
  • Det kan göra detta genom:
    • Frigörning av virus genom avknoppning (budding) eller cell-lys.
65
Q

Förklara avknoppning och cell-lys

A

avknoppning
- Viruset packas in i en vesickel som släpps från cellmembranet genom att det knoppas av
- Avknoppningen kan bara ske under en viss tid
- Virus kommer ut och kan infektera nästa cell.

Cell-lys
- hela cellen lyserar-sprängs
- Cellen är full av virus, och viruset bildar “death protin” som bildar kanaler i cellmembranet vilket då öppnar upp för vätska. Det blir ett osatiskt övertryck och cellen sprängs.
- Virus kommer ut och kan infektera nästa cell.

66
Q

Två sätt virus sprider sig i kroppen?

A

Virus sprids i kroppen: lokalt eller systemiskt. Detta påverkar hur sjuka vi blir.

67
Q

Hur virus sprids mellan individer?

A

Viruset behöver sprida sig till andra individer, här är det viktigt att känna till hur mycket/långt viruset kan spridas.

68
Q

Vad är R0?

A

R0= reproduktions talet, ett mått på hur smittsamt viruset är.

  • siffran menar hur många individer som en infekterad smittar.
  • miljön spelar också en väldigt stor roll, R0 smittsamheten varier beroende på situation
  • vad man vill när man har en smitta som sprider sig är att man vill få ner Rvärdert så lågt som möjlig. När det är mindre än två kommer smittan tillslut förvinna.
69
Q

ett exempel på ett väldigt smittsamt virus

A

valpsjuka ingår i measles= är väldigt smittsamt

70
Q

Hur smittar virus partiklar?

A

Virus smittar genom virus partiklarna antingen horisontellt eller vertikalt.

Horisontellt: vanligare, delas in i indirekt och direkt
- Indirekt:
- kan ha större spridning
- vektorer
- luftburna vatten droppar (aerosol)
- vatten, mat/föda (vanigt), transporter/redskap, veterinärer/dss som hanterar djur
- Direkt:
- Nära fysisk kontakt, sexuell, slickande, bitande.
- R0 är ofta lågt

Vertikalt: från mamma till foster/nyfödd
- Mamman kan klara sig bra, men fostret kan ta mycket skada.
- När i dräktigheten det sker kan påverka hur mycket och hur fostet påverkades.

71
Q

Smitta via vattendroppar

A

Droppsmitta: Vissa virus sprids via dropp smitta, främst hosta och nysingar då de genererar större vattendroppen. De kan inte ta sig så långt (några meter)

aerosol: är mindra vetten droppen, genom vanlig utandning, de kan sprida sig längre.

  • aerosol= risk att de sprider sig längre
72
Q

Via en vektor

A

Behöver djuret vara nödvändigt för viruset för att smittas via en vektor?

Djuret behöver inte vara nödvändiga för virusets överlevnad, men de kan ändå bli väldigt sjuka om de blir infekterade.

73
Q

exempel på virus med vertikal överföring

A
  • kattpest: kattungar kan föddas med outvecklad lillhjärna som gör att de inte kan gå ordentligt.
  • hundens herpes: om det smittar valparna kan de dö ganska snabbt efter födseln.
  • herpes virus typ 1, abort virus: om de infekterar hästar under dräktigheten kan abortera men kan också göra att fölet föddas vädligt “klena”.
74
Q

Förklara vad virus har att göra med kräkningar?

A

virus har utvecklats så de kan påverka oss på olika sätt, utöver att de kan producera sig själva kan de inducera saker som gör att de lättare sprids till andra individer. ex magsjuka - diarre/kräkning virus

när viruset är i mag och tarm kanalen ger viruset signal till hjärnan som ger en kräk reflex → kräks upp massor med virusar som kan smitta andra individer.

75
Q

Virus som påverkar hjärnan?

A

Vissa virus (ex rabies), kan påverka djurens beteende, antingen genom att de blir agressiva och ökar risken för att de biter och sprider virus på det sättet, eller att djuret blir mer aktivt och ökar risken/chansen att sprida viruset.

76
Q

Vilka är de stabilast viruset? med eller utan lipidhölje?

A

Virus med lipidhölje är instabila medan tighta proteinskal är väldigt resistenta

77
Q

Vad är mest stabil, mediärt stabil och instabila virus strukturer?

A

Dom som är mest stabila i naturen: små icke höljebärande individerna, ex parvovirus (ex kattpest)

mediärt stabila: lite större icke höljbärande

Instabila: dom med hölje

  • det finns undantag.
78
Q

Vad innebär det att stabiliteten för virus i miljön?

A

hur stabila de är i miljön, om de dör såfort de kommer ut i miljön finns det risk att de inte kan spridas vidare till andra individer.

Vilken miljö påverkar hur stabila de är. I vissa miljöer kan även virus med lipidhölje vara stabila. Virus kan vara väldigt stabila i vissa miljöer/material.

79
Q

Tre faktorer som påverkar virusstabilitet i naturen?

A

Två faktorer som påverkat stabiliteten, strukturen och miljön den befinner sig i. Öven vilken typ av material viruset befinner sig vid, de kan binda starkt till vissa ytor, bevaras i andra.

80
Q

Virus överlevnad i vatten

A

Temperaturen är det som påverkar virusets överlevnad i vatten.

kallt vatten= virus kan leva länge

varmt vatten= inaktiverar virus

81
Q

Olika sätt att inaktivera virus

A
  • värme (50-70grader) inaktiverar virus och de dör ganska snabbt. Olika virus är olika kännsliga för värme förändrnignar.
    • små virus är mest stabila= minst kännsliga.
    • kan vara svårt med höga temperaturer i vissa miljör, då har man kollat på olika komposteringars möjligheter
  • Höja och sänka pH
  • Ultra violet ljus - chopar upp arvmassan
  • högtrycksbehandla: tryck kokning ex.
82
Q

Kemiska metoder för virusinaktivering

A
  • Ammoniak: används inte så jätte mycket
  • detregenter: tvål, diskmedel. ffa dom med lipid hölje som inaktiveras av detergenter.
  • organiska lösningsmedel: aceton, etanol, hand sprit ex.
  • aldehyder: t.ex. formaldehyd, alkylerar amino- och sulfhydrylgrupper på protein och kväve på purinbaser i DNA/RNA
  • klorin är ett vanligt som man kan använda för att desinfectera effekt.
83
Q

Vad används virkon S för?

A

Virkon S är ett ämne som ofta används i labb, stallar, kliniker, desinfektion och olika miljöer. Det är i vattenlösning helt riskfritt att använda för djur och människor

84
Q

Hur odlas och studeras virus?

A

Virus måste ha levande celle för att sruderas. Förökar dessa i djurceller i ”cell-kulturer” eller Odling av virus på befruktade hönsägg

85
Q

Vad är Cellkulturer?

A
  • Levande celler i en typ av plastflaska som man kan odla virus i
  • Praktiskt, billigt och lätt att skala upp
  • Använder olika typer av cellkulturer, primära, cellinjer etc. från olika djurslag och organ
  • ”Cytopatisk Effekt” (CPE): Olika förändringar observeras typiska förändringar
86
Q

Varför blir vi sjuka när vi blir smittade av virus?

A
  • Virus skadar celler och gör oss sjuka
  • De använder våra celler för att försöka sig.
  • immunreaktioner
    Leder till död/destruktion/dysfunktion av celler och organ
87
Q

vad är direkt virus påverkan?

A

Direkt viruspåverkan= cellen gör inte det den är till. De vanliga funktionerna som virus inte är intresserade av stängs av och gör istället endast virus.

88
Q

Vad är Indrirekt viruspåverkan?

A

Indrirekt viruspåverkan: Immunreaktioner. Immunförsvaret är meningen att de ska försvara oss mot virus, neutralisera och förstöra dom. Under processen kan immunförsvaret döda cellerna som viruset befinner sig i.

89
Q

Varför orsakar vissa virus allvarlig sjukdom medan andra inte?

A
  • Virala faktorer: olika virulens, Vissa varianter ger väldigt svår sjukdom och andra inte
  • Värdfaktorer
  • Kombination av båda
  • Saminfektioner
    • mer mottagliga om vi varit smittade med något annat innan, eller mindre mottagliga pga tidigare smitta av ett snällt virus.
  • Slumpmässiga faktorer
90
Q

Två sätt som virus kan spridas

A

Vissa virus kan endast sprida sig lokalt. = lågpatogen

Det finns virus som kan sprida sig via blodet. Om de kan sprida sig via cirkulationen kan de sprida sig i hela kroppen och olika organ, och kan ge svårare sjukdom. = hög patogen

91
Q

Vad är viremi?

A

virus i blodet

92
Q

Vad är Basolateral?

A

Basolateral: Celler sitter väldigt hårt packade och har en yta utåt. Då behöver virus kunna infektera cellen utifrån och ta sig ut på andra sigan för att nå blodet.

  • kommer in från ett håll, försökar sig, tar sig ut på andra sidan och kan då sprida sig till andra organ
93
Q

Var tar de virus som inte ska till blodet vägen?

A

Dom som inte når blodet tar sig ut på samma sida som dom kom in.

94
Q

Varför blir inte alla sjuka?

A

Virus behöver receptorer för att kunna fästa och ta sig in. receptorerna är olika för olika individer.

95
Q

Immunpatologi-immunsvaret och sjukdom

A

immunförsvaret är inbladnat i varför vi blir sjuka. Virus har olika celler som är inblandade i sjukdomsprocessen. T-celler eller B-celler.

96
Q

Vad är naturliga immunförsar?

A

produktion av intraferon

97
Q

Vad är påverkan av och fördröjning av det naturliga immunsvaret

A

Virus infekterar celler och immunförsvaret känner igen virus komponenter och procuderar då interferon. Interferonet binder till cellen och till celler brevid. Vi får ett interfron svar, infektionen kommer vara begränsad och ett fåtal celler blir infekterat och de brevid kommer vara skyddande.

Virus har förmågan att stoppa det här, virus som är bra på att stänga av produktion av intraferon leder till stor infektion och spridning.

98
Q

Vad är Överreaktion-cytokinstormen?

A

Av stängning av intraferon produktionen gör att det tar längre tid för immunförsvet att gå ingång. Tillslut komer immunförsvaret få övertaget över avstängningen och gå igång, men då har det redan blivit en enrom infektion. Detta leder till att immunförvaret får en stor reaktion, en över reaktion, och de blir inte rätt balans. Leder till cytokinstorm som ger en massiv förstörelse av organ och kan leda till död.

99
Q

Hur kan Antikroppar bidra till ökad sjuklighet?

A

Det finns antikroppar som gör att man ökar och förvärrar sjukdomsbilden.

Viruset leder till till sjukdom med första infektion (när man blir smittad) men skapar ändå antikroppar. I vissa fall neutraliserar inte antikropparna, utan hjälper virus ta sig in via antikropparna vilket leder till en massiv infektion i immuceller och får mycket större sjukdom andra gången man blir smittad.

100
Q

Vad är allmän Immunosuppression?

A

allmän Immunosuppression: gör att man blir mottaglig för andra infektioner.

101
Q

Vad innebär Immunosuppression?

A
  • nedsättnign av immunsystemet pga respons på virus infektioner.
  • Mechanisms
    • Virus kan ta över immunceller
    • Virus kan skapa störning inom immunsystemet(cytokin signaleringen)
102
Q

Exempel på ett virus som kan leda till sekundär infektion

A

En virus infektion kan leda till sekundära infektionen. ex valpsjuuka kan göra att man får en kraftig immunosuppression som gör att andra baktariella sjukdomar får fäste.

103
Q

Vad innebär Persistenta infektioner?

A

Det finns olika typer. Många virus lever kvar i kroppen i olika former även när man blivit frisk och kan ge sjukdom längre fram i livet i värsta fall. Kan smitta även om man inte är sjuk, kan smitta både före och efter inom en viss tid.

104
Q

Förklara akuta infektioner

A

akuta: sjukdom uppstår intensivt, sedan försvinner det

105
Q

Förklara Latent infektion

A

Latent infektion: Viruset kommer och går, man kan få virus peakar utan att man är sjuk men ändå smitta.

106
Q

Förklara kronisk (persistent)

A

kronisk (persistent): Börjar som akut, men virus nivåerna går aldrig helt ner till noll. Det finns smittsamma peioder, eller hela tiden, utan att ge sjukdomstecken: kallas också klassiska resistenta infektionen.

107
Q

Förklara långsamma progressiva virus infektioner

A

långsamma progressiva virus infektioner: Börjar långsamt för att sedan öka, och flera år senare så orsakar det symptom och sjukdom.

108
Q

Exempel på en acute, occasionally cronic infektion

A

valpsjuka exempel på acute, occasionally cronic. börjar som akut, sen lever kvar utan sjukdom, sen kan ge svår sjukdom och kan leda till död. om djuret lever med det itlls de blir gammla bli hunden sjuk när den är äldre och leder itll död.

109
Q

Vad är viktigt vid detektering av virus?

A

Man måste specialdesigna diagnostiken så man får rätt diagnos eftersom det finns så många virus.

  • rätt prov
  • rätt meotd
  • specificitet
  • känslighet
110
Q

Två metoder för att detekter virus

A

Direkta diagnostiska metoder

  • letar efter virus
  • Viruspartiklar visuellt
  • visar pågående, aktiv infektion.

Indirekta diagnostiska metoder

  • tittar på immunförsvar hos värden
  • anti-kroppar
  • kan visa om man har haft infektion

Alla metoder baseras på dessa principer (det finns många metoder)

111
Q

Vilka är de vanligast principera för att detektera virus?

A

PCR och ELISA är dom vanligaste

112
Q

Hur fungerar PCR test?

A

mångfaldigande av nukleinsyra.

Vid varje cykel fördubblas antalet av de DNA-molekyler som primrarna kan baspara till.

Utgår ifrån virusets arvsmassa, finns primers för specifika viruset som binder till virusets arvsmassa. dubblar virusets nyklinsyra, så man dubblar mängden arvmassa viruset har, gör det flera gånger(ca40), och får så stora mängder så man tillslut kan se det.

  • Visualiseras med elektrofores eller i realtid genom fluorescerande molekyler
113
Q

Vad är realtids-PCR

A
  • tittar inte på slut produkten, utan på det som händer under tidern. baseras på floureserande ämnen.
114
Q

Vinster med realtids- PCR?

A

Det finns stora diagnostiska vinster med realtids-PCR jämfört med konventionell PCR.

Oftast betydligt känsligare än “klassisk PCR”

En stor fördel är att kontamineringsrisken minskar drastiskt då amplifierat material inte tas upp ur röret och ut på lab-bänken och laboratoriet.

Ytterliggare en aspekt är att tidsåtgång och arbetsmoment minskar genom att detektionssteget är inbyggt i PCR maskinen och analyssteg som elektrofores eller blottning inte är nödvändiga.

115
Q

Det finns olika typer av (Antigen) ELISA, förklara ELISA och indirekt ELISA

A

ELISA: Tittar efter virus specifika antikroppar genom infärgning som kommer färga antigenen om de färster till antikroppen.

Vid indirekt ELISA täcks en platta med antigen som binds till plattan. (och metoden detekterar närvaro av virusspecifika antikroppar i provserum.)

Provet droppas på plattan, och antikroppar i provet binder till antigenet på plattan.

Efter inkubationen tvättas återigen obundna komponenter bort.

Därefter tillsätts en lösning av en antikropp med ett färg substrat som binder specifikt till antikroppen i provet.

Man kan då se omd et finns antikroppar i provet.

116
Q

Hur fungerar Snabbtester baserat på virus eller antikroppar?

A

Provet diffunderar mot skärmen, om de finns antikroppar i viruset kommer det binda och fasta på en platta medans viruset fortsätter och fästa på de olika linjerna där de finns antikroppar som fångar upp dom.

117
Q

Var kan man få zoonoser?

A

Globalt sett finns massor. En del kan komma till Sverige, man kan få på resor, eller smittas på kliniken

118
Q

Tre Virala zoonoser i Sverige

A
  • Fästingburen encefalit, TBE (Flavivirus)
  • Ockelbosjukan (Togavirus)
  • Sorkfeber (Hantavirus)
119
Q

Exempel på några zoonotiska virus och virus med zoonotisk potential finns och sprids via vektorer

A
  • Arbovirus
    • West Nile feber
    • Dengue
    • Chikungunya
    • Zika
    • Gula febern
    • etc
120
Q

En viktig sjukdom för folk som jobbar med djur

A

Rabies (lyssavirus)

  • Sprids via kontakt
121
Q

Smittöverföring av rabies

A

99% av alla rabies sprids via hundbett

  1. Hunden blir biten av ett rabies smittat djur
  2. Rabies virus kommer in i hunden via infekterat saliv. Viss replikering i myocyter(muskelceller).
  3. Virus ”inkuberas” i hundens kropp i ungefär 3-12 veckor. Hunden visar inga sjukdomstecken under denna tid.
  4. Virus sprids via perifera nerver till ryggmärg och hjärna (limbiska systemet)
  5. När virus når hjärnan förökas virus snabbt, hunden börjar visa sjukdoms symtom och virus förs till olika inre organ f.f.a. spottkörtlarna
  6. Det infekterade djuret dör vanligen inom 7 dagar efter symtom

Någonstans påverkar även viruset hjärnan så att de blir agressiva och attackerar andra hundar (Men hunden behöver inte vara agressiv för att ha rabies.)

122
Q

Vad ska man göra om man blir biten?

A
  • När symptom startat finns det ingen återvända

Vaccin finns och kan användas förebyggande och post -infektion

Om man blivit biten: gör rent såret noga, börja omedelbart vaccinera sig och stoppar infektionen. Även om man är vaccinerad sen tidigare.

Microbiologi och Sjukdomslära (17 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions