Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Microbiologi och Sjukdomslära > Cirkulation > Flashcards

Cirkulation Flashcards

1
Q

Vad är artärer?

A

Artärer för blod från hjärtat. De har tjock kärlvägg och högt tryck.

I artärer tar man pulsen:
- A. femoralis hund/katt
- A. facialis häst

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är Vener?

A

Vener för blod till hjärtat. De har tunnare vägg och lågt tyck. De har även klaffar som förhindrar återflöde av blodet.

  • I vener tar man blodprov
    • v. cephalica (framben)
    • v. saphena (bakben)
    • v. jugularis (hals)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Exempel på sjukdomar i hjärtat som drabbar våra djur

A

I hjärtat finns många sjukdomar som drabbar våra djur:

  • Blåsljud (problem med klaffarna)
  • Problem med myocardiet som gör att retledningssysteet inte fungerar som det ska
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Kan hjärtcellerna alltid dela sig?

A

Nej, Hos vuxna individer kan inte hjärtcellerna dela sig, dvs vi har de celler vi har.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Beskriv cirkulationen

A
  • Cirkulationen får ut syre och näringsämnen till organen och hjälper oss att göra oss av med avfallsprodukter via luftvägarna.
  • Centralt i cirkulationen ligger hjärtat. Från hjärtat går det ut två separata kretslopp:
    • Det lilla kretsloppet- för syrefattigt blod från höger kammare till lungorna
    • Det stora kretsloppet- syrerikt blod kommer från lungorna och går ut genom vänster kammare till kroppen
  • Artärer för syrerikt blod från lungorna och ut i vävnaden (adjö)
  • Vener för syrefattigt blod från vävnaden till lungorna (välkommen)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är kapillärers funktion?

A
  • I kappilär sker utbyte av syre och näringsämnen samt avfallsprodukter mellan blod och vävnad
  • Består bara av endotelceller på ett basalmembran, detta gör att det finns små mellanrum där syre kan lämna kapillärerna ut i vävnaden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Förklara Lymfkärl

A

Lymfkärl: har tunn vägg, lågt tryck samt klaffar.
- Lymfkärl tar också upp mycket vätska och skickar detta till lymfknutorna. Denna vätskan kommer så småningom tillbaka till blodet igen!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hydrostatiska trycket

A

Hydrostatiska trycket: pressar ut vätskan i vävnaden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Osmotiskt tryck

A

Osmotiskt tryck: protein i blodet drar vätskan in igen i kapillärerna för att försöka nå jämvikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Definition av ödem

A

Ansamling av vätska i vävnaden eller kroppshålor (tex brösthåla, bukhåla, hjärtsäck.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad är Lokalt ödem?

A

Ex: svullnad pga vätska i en skadad arm

Exempel på lokalt: Subcutant ödem - hund

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är generellt ödem

A

Ex: vätska i flera vävnader. Vävnaden blir svampig.

exempel på generellt: Ventralt subcutant ödem- tyngdkraften gör att vätskan lägger sig i benen och buken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Två olika typer av ödemvärska

A
  • Exsudat – Inflammatoriskt ödem
    • Innehåller mer proteiner och inflammatoriska celler. Kärlen blir mer genomsläppliga för att vita blodkropppar ska kunna arbeta med inflammationen. Finns olika typer av exsudat
  • Transsudat - icke-inflammatorisk
    • Mindre mängd protein, få inflammatoriska celler. Vätskan innehåller bara några enstaka proteiner och celler, och är framförallt vätska som läcker ut.
  • Gul, lättflytande vätska
  • Kan orsakas av högersidig svikt, kroniska leverproblem, tarm inflamation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Varför är det viktigt att veta skillnad mellan transsudat och exsudat?

A

Viktigt att kunna skillnaden mellan dessa, då det ger en indikation på vad som är orsaken till ödemvätska!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

4 principiella orsaker till ödem

A

Ökad kärlpermeabilitet= kärlen släpper ut för mycket vätska och man får ett exsudat

Ökat hydrostatiskt tryck i kärlet= mer vätska trycks ut, och man får ett transsudat

Minskat kolloidosmotiskt tryck i kärlet= för lite proteiner i blodet och vätskan dras inte tillbaka från vävnaden

Minskat/förhindrat lymfdränage - lymfödem= blockering av lymfflödet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är kärlpermeabilitet

A

kärlpermeabilitet= Reglering av blodkärlens genomsläpplighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad innebär ökad kärlpermeabilitet?

A
  • Inflammatoriskt ödem = exsudat.
  • innehåller mycket celler och proteiner (lokalt ödem)
  • Toxiner ökar kärlpermeabiliteten, exempelvis vid ormbett
  • Immunologiska reaktioner - allergi där histaminer börjar arbeta med antigenet (getingstungen exempelvis)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad orsakar Ökat hydrostatiskt tryck av?

A
  • Sker genom avflödeshinder i en ven, ex. tromb, tumör, ärrvävnad
  • Övervätskning ökar också det hydrstatiska trycket. Viktigt att man inte kör in dropp för snabbt vid PVK!

kan leda till Hjärtsvikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

hur orsakar hjärtsvikt ökat hydrastatiskt tryck?

A

Ackumulation av blod bakom den del av hjärtat som ej fungerar → ökat hydrostatiskt tryck i kärlen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad händer vid västersidig svikt?

A

Vänstersidig svikt = trycket ökar i lungvenen → Lungstas (ökat tryck och vätska i lungan) → Lungödem (allvarligt fall: man drunknar i sin egen kropp)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad händer vid högersidig svikt?

A

Högersidig svikt = ökat tryck i vena cava → Leverstas (ökat tryck i levern, för att levern är närmaste organ på höger sida) – Ascites (vätska i bukhålan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad händer vid Minskat kolloidosmotiskt tryck?

A

Minskat kolloidosmotiskt tryck= vätksan dras inte tillbaka

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad orsakar Minskat kolloidosmotiskt tryck?

A

orsakas av Hypoproteinemi = för lite proteiner i blodet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Orsaker till minskat kolloidosmotiskt tryck?

A
  • proteinförlust av kronisk njursjukdom (glomeruliskada = man kissar proteiner istället för att de återabsorberas), eller kronisk tarmsjukdom (läcker protein via tarmen)
  • Minskad proteinsyntes, dvs det tillverkas för lite protein. Kan orsakar av kronisk leversjukdom kan leda till proteinbrist eftersom mycket protein bildas i levern

Resultatet av detta blir att buken svällen pga ödem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är minskat/ förhindrat lymfdränage?

A

minskat lymfåterflödet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad orsakar mindkat/förhindrat lymfdränage av?

A
  • tumör, ärrvävnad
  • Inflammation i lymfkärlen (lymfangit)
  • För hårt satt bandage (lymfkärlen är tunnväggiga)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad är endotel?

A

Endotel: det lager av celler som täcker blodkärlens insida.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad är Hydrothorax?

A

Hydrothorax: vätska i brösthålan

  • Minskad kolloidosmotiskt tryck/ hypoproteinemi = levern producerar inte protein och kan därmed inte återuppta vätskan från vävnaderna!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är Hydropericard?

A

Hydropericard: vätska i hjärtsäcken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad är Ascites (hydroperitoneum)?

A

Ascites (hydroperitoneum): vätska i bukhålan

  • Den magra hundens buk sväller upp pga att vätskan inte dras tillbaka (minskat kolliodosmotiskt tryck)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad är Hydropericardium?

A

Hydropericardium: vätska i hjärtsäcken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Var kan man få ödem?

A

Man kan få ödem var som helst i kroppen.

33
Q

Ställen det är extra farligt att få ödem och varför

A

Ödem kan vara livshotande, Men leder inte alltid till död

  • Lungödem
    • ödem i lungarna gör att alveoller fylls med vätska död man.
  • Hjärnödem
    • ödem gör att det blir tryck i skallen, kan göra degeneration av hjärnvävnaderna.
  • Ödem i larynx (svalget)
    • kan svullna som gör att man inte kan andas
  • ödem i brösthålan kan vara alvarligt om det blir så att de inte finns plats för lungorna att expandera. Men tar längre tid.
34
Q

Vad är Hyperemi?

A

Ökad mängd syrerikt blod i vävnad

  • Händer vid aktiv dilatation av kärlen (vasodilatation)
  • Exempelvis sker det i samband med inflammation, eftersom mer celler ska dit och hantera inflamationen.
  • får in mer syrerikt blod i vävnaden
35
Q

Vad är Stas (congestion)?

A

Hel eller delvis blodstockning, stillastående eller långsamt blodflöde i ett blodkärl.

  • Ökad mängd syrefattigt blod i vävnad/organ pga minskat avflöde.
    • inte pga det behövs mer blod, utan pga att avflödet inte kan vara fritt.
  • Tex pga hjärtfel, obstruktion/tilltäppning av ven - tumör, felläge mm
36
Q

Vad är ischemi?

A

Nedsatt blodförsörjning till organ/vävnad

37
Q

Vad leder ischemi till?

A
  • leder till syrebrist (hypoxi) i vävnaden
  • vanlig orsak till nekros
38
Q

Vad orsakar ischemi?

A
  • Orsaker: minskad ”cardiac output” pga:
    • Lokal kärlobstruktion (något täcker igen ex. tromb, emboli, inflammation i kärlet)
    • Kompression av kärl (tumör, inflammation)
    • Vasokonstriktion (kärlen drar ihop sig)
    • Kärlskada
    • Förhindrat avflöde - stas. Om avflödet inte fungerar kan de bli otillräcklig införsel av syrerikt blod i hjärtat som då pumpar mindre blod
    • Hjärtat fungerar inte som de ska
39
Q

Vad kan orsaka Blödning?

A

Blödning sker av olika anledningar ex:

  • Trauma: (yttre våld)
  • Vaskulit: inflammation i kärlväggen av ex. bakterier eller virus. kärlen kan då börja läcka och ge små blödningar på många ställen
  • Toxiner
  • Hypoxi (syrebrist) - Om endotelcellerna drabbas av syrebrist dör de
  • Koagulationsrubbningar
    • Tex om man har för lite trombocyter, medicin som påverkar trombocyterna eller liknande
40
Q

Olika typer av blödningar

A

Petechier (små punktformiga blödningar 1-2mm)

Echymoser fokala blödningar, 2-3 cm stora
- Lite större blödingar än petechier, men liknande princip

Hematom – lokalt begränsad blodutgjutning i vävnader
- stor skada

blod i brösthåla/hjärtsäck/bukåla/led
Hemothorax (brösthålan),
hemopericardium (hjärtsäcken, om det blir snabbt blod i hjärtsäcken kan inte hjärtat slappna av, kan inte pumpa ut blod i kroppen och stannar av och stelnar till→död
hemoperitoneum (bukhålan),
hemartros (leder)

Melena – mörkt (svart blod) i avföringen
- svart blod = då kommer det från magsäcken. Saltsyra påverkar blodet så det blir svart
- blod som ser ut som blod kommer mycket längre bak i tarmarna.

Hematemesis – blodig kräkning

41
Q

Exemepl på orsaker för Petechier blödning

A

Vanligt hos hästar som dött av kollik. Tarmen står till→bakterier växer till→ producerar toxiner som går ut i blodet→ får toxinemi→ får små blödningar på olika organ och vävnader.

42
Q

Exemepl på orsaker för hematom blödning

A

Hematom ofta pga kärlskador.

43
Q

Exempel på orsaker för hemopericardium

A

hemopericardium (hjärtsäcken), Kan vara av skador eller tumörer.
- Vanlig orsak är tumör som sätter sig höger förmak,höger hjärtöra

44
Q

Exempel på orsaker för hemoperitoneum

A

hemoperitoneum (bukhålan) - tumörer som sprukit i mjälten

45
Q

Exempel på orsaker för Melena

A

magsår

46
Q

Hur mycket av blodvolymen kan man förlora innan det blir kritiskt?

A

ca 10%

47
Q

Hur vet man vad för typ av vätska det är?

A

Man kan inte se skillnad på blod och vätska på röntgen! Då måste man sticka kanyl för att ta reda på vilken vätska det är

48
Q

Hemostas –”blodstillning”

A

Jämnvikt mellan att blodet ska koagulera vid skada för att förhindra förblödning men samtidigt hålla sig flytande i kärlen

Cirkulationssystemets förmåga att kunna stoppa blödningar

49
Q

Vad är Primär hemostas?

A

Vasokonstriktion = kärlen drar ihop sig
- Det första som händer vid skada på kärl är att det kontraheras och om det är ett liten kärl kanske det räcker
- Det görs för att minska blödningen så mycket som möjlig.

Trombocyter aktiveras, aggregerar och formar en plugg, genom att endotelen kommer i kontakt med blodet.
- Trombocyter bildas i benmärgen
- Men detta är bara en plugg, som måste fästas

50
Q

Vad är Sekundär hemostas

A
  • Koagulering: Det bildas ett nätverk av fibrin (vatten olösligt) där blodkroppar fastnar. Detta behöver sedan lösas upp.
  • Fibrinolys: enzymatiska upplösningen av fibrin
51
Q

Vad är koagulationskaskaden

A

Blottning av kollagenet som ligger under endotelet sätter igång processer som skapar kaskad effekt och leder till bildandet av fibrin. (Fibrinogen blir fibrin med hjälp av trombin.)

52
Q

Var produceras koagulatoinsfaktorerna?

A
  • Koagulationsfaktorerna produceras i levern!
    • har man lever problem kan man få problem med koagulationen
53
Q

Yttliga två viktiga ämnen för att koagulationen ska fungera

A
  • Flera processer behöver Vit K och Kalcium
    • k vit - bra att veta vid råttgift: bota med vitamin K.
    • kalcium - används för att hantera vissa prover på labb som inte ska koagulera.
54
Q

Sammanfatta koaglulationen

A
  • Fibrinogen som finns i blodet (vattenlösligt) omvandlas till Fibrin (vattenolösligt) med hjälp av trombin.
  • För att detta ska ske behövs bl.a koagulationsfaktorer som produceras i levern samt K-vitamin
  • Ett nätverk av fibrin bildas som stabiliserar trombocytpluggen = koagel.
55
Q

Vad består koagel av?

A
  • Koagel består av: fibrinnätverk, trombocyter, röda och vita blodkroppar
56
Q

Några exempel på sådant man kollar efter i en hemostasutredning:

A

Ta reda på vad det är som inte fungerar.

  • Trombocyterna. kollas genom att se blödningstid, trombocytfunktion och antal
  • Koagulationsfaktorerna t.ex protrombinkomplexet
    • P-PK (råttgiftsförgiftning- dikumarol)
    • K- vitamin brist
    • Leversjukdom
    • Genetiska sjukdomar (blödarsjuka tex)
  • Fibrinolytiska systemet (P-fibrinogen)
57
Q

Vad är en tromb?

A

tromb= Patologisk koagelbildning i kärl

  • Tromb består av koagulerat blod med trombocyter, fibrin och blodkroppar (röda och vita)
  • Tromben sitter fast i kärlväggen.
58
Q

Tre saker som kar trigga igång en tromb bildning

A
  1. Förändrign i kälväggen, endotelskada - Vanligast
  2. Blodet börjar virvla, eller bli stilla stående
  3. Förändringen av sammansättningen av blodet - ovanligt

Alla tre kan ske samtidigt, eller att virvling/stillastående av blodet leder till skada i kärlväggen.

59
Q

Vad ska man tänka på när man sticker?

A

Tänk på att tormb kan skapas av stick och likande, om man tar mycket prover i samma ven osv.

60
Q

Vad kan hända med en tromb?

A

Det kan hända olika saker beroednde på hur stora dom är

Upplösning av fibrinnätvärket= fibrinolys
- vid små tromber

Organisation - ärrbildning, från kälväggen börjar det växa in bindväv i tromben medan annat kommer och löser upp tromben. Kvar blir ärr av bindväv.
- lite större tromber

Rekanalisering - Det växer en kanal igenom så att blodet kan ta sig igenom.
- Vuxit in bindväv och bildats ett extra, smalare kärl igenom tromben. Är sämre blodkärl men blodet kan ta sig igenom

Trombembolism
- lossar en bit från tromben och åker iväg med blodet som kan fastna i kärlsystemet längre fram, täppa till och orsaka probelm. (infarkt ex)

61
Q

Vad är Emboiler?

A

Tilltäppning av artärer pga främmande material

62
Q

fem saker som kan skapa emboiler

A
  • Trombemboli: Lossnar en bit av en tromb som fastnar längre fram
  • Tumörceller: kan bilda sådant som täpper till, tumör cellerna tar sig ut till andra kärl för att föra sig vidare och täpper till genom att bilda tumöremboiler.
  • Fettembolier: inte så mycket hos djur. Om fett från benmärgen kommer ut ut blodet kan de täppa till.
  • Parasiter
  • Bakterier
63
Q

Vad är DIC?

A

DIC=Utbredd koagolation i massa kärl samtidigt.

Disseminerade intravaskulär koagulation

64
Q

När sker oftast DIC?

A

Händer oftast när man är i chock. Ger dålig prognos när man fått DIC.

  • Ses tex vid chock, svåra infektioner, toxinemi mm
65
Q

Vad händer vid DIC?

A
  • Utbredda tromber i små kärl, arterioler och kapillärer. Små blödningar i hela kroppen.
  • Endotelskada trombocytaggregering
  • Intravaskulär aktivering av koagulationsprocessen
  • Koagulationsfaktorerna tar slut förbruknings- koagulopati utbredda små blödningar (petechier)
    • alla koagulationsfaktorer används, så öevern hinner inte producera, så man får blödnignar istället.
66
Q

Vad är infarkt?

A

Infarkt – Lokal nekros (vävnadsdöd = irreversibel skada) till följd av upphörd blodtillförsel/syrebrist

ischemi till ett område som göra att man får hypoxi som leder till nekros= infarkt

67
Q

Orsaker till infarkt

A
  • trombos
  • emboli
  • kompression av kärl
  • tumör inflammation
  • vaskulit
68
Q

Vad händer med njuren vid stop i kärlet?

A
  • Njurarna har bara ett kärl, så blir de stopp i det kärlet så kommer området som inte får syre dö- därför är de så blekt på akuta stadiet.
    • Leder till massiv vävnadsdöd, avläkning leder till att man får bindvävsärr (som man kan se på kronisk infarkt)
69
Q

Nämn ett organ som är mer resilient mot infarkt

A

Lunga

  • Ser olika ut beroende på vilket organ som påverkas- lungan får tex mer syresatt blod från olika ställen i kroppen och alltså mer resilient mot infarkter
70
Q

Vad är chock?

A
  • Cirkulatorisk kollaps som leder till syrebrist = inte tillräkligt blod och syre till organen.
71
Q

Vad händer vid chock?

A
  • Cirkulationen fungerar inte av olika orsaker, cirkulatorisk kollaps som leder till syrebrist= det kommer inte tillräkligt blod och syre till organen, vävnaden får syrebrist och kan gå in i nekros om det inte åtgärdas.
  • sviktande organfunktioner på grund av syrebrist orsakat av akut cirkulatorisk svikt. om alla celler i ett organ går i nekros så kan de inte fungera och man dör.
    • Hypotension= lågt blodtryck som inte kan försörja kroppens vävnader med syre
72
Q

Tre huvud typer av chock

A

Hypovolemisk chock -Blodvolym

Kardiogen chock – Hjärtminutvolym

Dilatation av kärlbädden - Perifert kärlmotstånd

73
Q

Vad är Hypovolemisk chock och vad orsaka det?

A

(Blodvolym)

  • Massiva blödningar. Man har för lite blodvolym så det finns inte tillräckligt med blod som kan cirkulera.
  • Dehydrering. Att tappa jättemycket vätska gör också att blodvolymen minskar.
74
Q

Vad kan ge Kardiogen chock?

A

(Hjärtminutvolym)

  • Hjärtfel tex infarkt, rytmstörning
  • hjärtat pumpar inte som det ska och blodet når inte ut som det ska
75
Q

Dilatation av kärlbädden

A

(Perifert kärlmotstånd)

  • alla käl i blodet dillaterar så blodet får för stort system och kan inte fylla ut det så det blir lite stilla stående → blodtrycket sjunker
  • Blodtrycket sjunker och man får syrebrist i vävnaden → vävnads skada →organen dör om det inte behandlas.
  • Septisk chock – svåra infektioner av ex bakterier, toxiner i blodet. Kan ske samtidigt som DIC
  • Anafylaktisk chock – kraftig allergisk reaktion
  • Neurogen chock – tex. trauma mot nervsystemet. Kraftiga slag mot CNS, så man får en reflexmässig dilation av kärlen
76
Q

Vad händer vid chock?

A

kroppen försöker kompensera - Kompensatoriska mekanismer.

  • Hjärtat slår snabbare (tachycardi)
    • förhöjd puls när man påbörjar/påväg in i chock
  • Blodet omfördelas så vitala delar prioriteras tex hjärna och hjärta. Hud, muskler och bukorgan får mindre blod och perifera kroppsdelar blir kalla
  • Andningsfrekvensen ökar - Försök att få mer syre i blodet
  • Urinproduktionen minskar för att minska vätskeförlust
77
Q

Hur fungerar Hypovolemisk chock

A

blödning→ minskad blod volym → blodtrycksfall

  • kompenserar → blodtrycket stabiliseras→ blodvolymen återställs
  • otillräcklig kompensation → Hypoxi, Ödem, Kärlskador, Acidor, DIC, fibrinolys, ökad blödningstendens, Vävnadsskador i vitala organ → DÖD
78
Q

Kliniska tecken på chock

A
  • Bleka slemhinnor/ tandkött pga blodet stys bort
  • Förlängd kapillär återfyllnadstid. (tryck på tandköttet så blir det först vit och sen ser man hur snabbt färgen kommer tillbaka. Tar de lång tid är de en indikation på chock)
  • Svag hastig puls (tachycardi)
  • Snabb ytlig och oregelbunden andning
  • Kalla öron och tassar
  • Muskelsvaghet
  • Minskad urinproduktion
  • Svaghet, kollaps, medvetslöshet
79
Q

Hur ska man behandla chock?

A

Ta reda på vad som har utlöst choken.

  • Återställa blodvolymen – vätska/blod iv
  • Åtgärda det som orsakat chocken – stoppa blödning, behandla allergisk reaktion etc.

Microbiologi och Sjukdomslära (17 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions