Cirkulation Flashcards
Vad är artärer?
Artärer för blod från hjärtat. De har tjock kärlvägg och högt tryck.
I artärer tar man pulsen:
- A. femoralis hund/katt
- A. facialis häst
Vad är Vener?
Vener för blod till hjärtat. De har tunnare vägg och lågt tyck. De har även klaffar som förhindrar återflöde av blodet.
- I vener tar man blodprov
- v. cephalica (framben)
- v. saphena (bakben)
- v. jugularis (hals)
Exempel på sjukdomar i hjärtat som drabbar våra djur
I hjärtat finns många sjukdomar som drabbar våra djur:
- Blåsljud (problem med klaffarna)
- Problem med myocardiet som gör att retledningssysteet inte fungerar som det ska
Kan hjärtcellerna alltid dela sig?
Nej, Hos vuxna individer kan inte hjärtcellerna dela sig, dvs vi har de celler vi har.
Beskriv cirkulationen
- Cirkulationen får ut syre och näringsämnen till organen och hjälper oss att göra oss av med avfallsprodukter via luftvägarna.
- Centralt i cirkulationen ligger hjärtat. Från hjärtat går det ut två separata kretslopp:
- Det lilla kretsloppet- för syrefattigt blod från höger kammare till lungorna
- Det stora kretsloppet- syrerikt blod kommer från lungorna och går ut genom vänster kammare till kroppen
- Artärer för syrerikt blod från lungorna och ut i vävnaden (adjö)
- Vener för syrefattigt blod från vävnaden till lungorna (välkommen)
Vad är kapillärers funktion?
- I kappilär sker utbyte av syre och näringsämnen samt avfallsprodukter mellan blod och vävnad
- Består bara av endotelceller på ett basalmembran, detta gör att det finns små mellanrum där syre kan lämna kapillärerna ut i vävnaden
Förklara Lymfkärl
Lymfkärl: har tunn vägg, lågt tryck samt klaffar.
- Lymfkärl tar också upp mycket vätska och skickar detta till lymfknutorna. Denna vätskan kommer så småningom tillbaka till blodet igen!
Hydrostatiska trycket
Hydrostatiska trycket: pressar ut vätskan i vävnaden
Osmotiskt tryck
Osmotiskt tryck: protein i blodet drar vätskan in igen i kapillärerna för att försöka nå jämvikt
Definition av ödem
Ansamling av vätska i vävnaden eller kroppshålor (tex brösthåla, bukhåla, hjärtsäck.)
vad är Lokalt ödem?
Ex: svullnad pga vätska i en skadad arm
Exempel på lokalt: Subcutant ödem - hund
Vad är generellt ödem
Ex: vätska i flera vävnader. Vävnaden blir svampig.
exempel på generellt: Ventralt subcutant ödem- tyngdkraften gör att vätskan lägger sig i benen och buken
Två olika typer av ödemvärska
- Exsudat – Inflammatoriskt ödem
- Innehåller mer proteiner och inflammatoriska celler. Kärlen blir mer genomsläppliga för att vita blodkropppar ska kunna arbeta med inflammationen. Finns olika typer av exsudat
- Transsudat - icke-inflammatorisk
- Mindre mängd protein, få inflammatoriska celler. Vätskan innehåller bara några enstaka proteiner och celler, och är framförallt vätska som läcker ut.
- Gul, lättflytande vätska
- Kan orsakas av högersidig svikt, kroniska leverproblem, tarm inflamation
Varför är det viktigt att veta skillnad mellan transsudat och exsudat?
Viktigt att kunna skillnaden mellan dessa, då det ger en indikation på vad som är orsaken till ödemvätska!
4 principiella orsaker till ödem
Ökad kärlpermeabilitet= kärlen släpper ut för mycket vätska och man får ett exsudat
Ökat hydrostatiskt tryck i kärlet= mer vätska trycks ut, och man får ett transsudat
Minskat kolloidosmotiskt tryck i kärlet= för lite proteiner i blodet och vätskan dras inte tillbaka från vävnaden
Minskat/förhindrat lymfdränage - lymfödem= blockering av lymfflödet
Vad är kärlpermeabilitet
kärlpermeabilitet= Reglering av blodkärlens genomsläpplighet
Vad innebär ökad kärlpermeabilitet?
- Inflammatoriskt ödem = exsudat.
- innehåller mycket celler och proteiner (lokalt ödem)
- Toxiner ökar kärlpermeabiliteten, exempelvis vid ormbett
- Immunologiska reaktioner - allergi där histaminer börjar arbeta med antigenet (getingstungen exempelvis)
Vad orsakar Ökat hydrostatiskt tryck av?
- Sker genom avflödeshinder i en ven, ex. tromb, tumör, ärrvävnad
- Övervätskning ökar också det hydrstatiska trycket. Viktigt att man inte kör in dropp för snabbt vid PVK!
kan leda till Hjärtsvikt
hur orsakar hjärtsvikt ökat hydrastatiskt tryck?
Ackumulation av blod bakom den del av hjärtat som ej fungerar → ökat hydrostatiskt tryck i kärlen
Vad händer vid västersidig svikt?
Vänstersidig svikt = trycket ökar i lungvenen → Lungstas (ökat tryck och vätska i lungan) → Lungödem (allvarligt fall: man drunknar i sin egen kropp)
Vad händer vid högersidig svikt?
Högersidig svikt = ökat tryck i vena cava → Leverstas (ökat tryck i levern, för att levern är närmaste organ på höger sida) – Ascites (vätska i bukhålan)
Vad händer vid Minskat kolloidosmotiskt tryck?
Minskat kolloidosmotiskt tryck= vätksan dras inte tillbaka
Vad orsakar Minskat kolloidosmotiskt tryck?
orsakas av Hypoproteinemi = för lite proteiner i blodet
Orsaker till minskat kolloidosmotiskt tryck?
- proteinförlust av kronisk njursjukdom (glomeruliskada = man kissar proteiner istället för att de återabsorberas), eller kronisk tarmsjukdom (läcker protein via tarmen)
- Minskad proteinsyntes, dvs det tillverkas för lite protein. Kan orsakar av kronisk leversjukdom kan leda till proteinbrist eftersom mycket protein bildas i levern
Resultatet av detta blir att buken svällen pga ödem
Vad är minskat/ förhindrat lymfdränage?
minskat lymfåterflödet
Vad orsakar mindkat/förhindrat lymfdränage av?
- tumör, ärrvävnad
- Inflammation i lymfkärlen (lymfangit)
- För hårt satt bandage (lymfkärlen är tunnväggiga)
Vad är endotel?
Endotel: det lager av celler som täcker blodkärlens insida.
Vad är Hydrothorax?
Hydrothorax: vätska i brösthålan
- Minskad kolloidosmotiskt tryck/ hypoproteinemi = levern producerar inte protein och kan därmed inte återuppta vätskan från vävnaderna!
Vad är Hydropericard?
Hydropericard: vätska i hjärtsäcken
Vad är Ascites (hydroperitoneum)?
Ascites (hydroperitoneum): vätska i bukhålan
- Den magra hundens buk sväller upp pga att vätskan inte dras tillbaka (minskat kolliodosmotiskt tryck)
Vad är Hydropericardium?
Hydropericardium: vätska i hjärtsäcken
Var kan man få ödem?
Man kan få ödem var som helst i kroppen.
Ställen det är extra farligt att få ödem och varför
Ödem kan vara livshotande, Men leder inte alltid till död
- Lungödem
- ödem i lungarna gör att alveoller fylls med vätska död man.
- Hjärnödem
- ödem gör att det blir tryck i skallen, kan göra degeneration av hjärnvävnaderna.
- Ödem i larynx (svalget)
- kan svullna som gör att man inte kan andas
- ödem i brösthålan kan vara alvarligt om det blir så att de inte finns plats för lungorna att expandera. Men tar längre tid.
Vad är Hyperemi?
Ökad mängd syrerikt blod i vävnad
- Händer vid aktiv dilatation av kärlen (vasodilatation)
- Exempelvis sker det i samband med inflammation, eftersom mer celler ska dit och hantera inflamationen.
- får in mer syrerikt blod i vävnaden
Vad är Stas (congestion)?
Hel eller delvis blodstockning, stillastående eller långsamt blodflöde i ett blodkärl.
- Ökad mängd syrefattigt blod i vävnad/organ pga minskat avflöde.
- inte pga det behövs mer blod, utan pga att avflödet inte kan vara fritt.
- Tex pga hjärtfel, obstruktion/tilltäppning av ven - tumör, felläge mm
Vad är ischemi?
Nedsatt blodförsörjning till organ/vävnad
Vad leder ischemi till?
- leder till syrebrist (hypoxi) i vävnaden
- vanlig orsak till nekros
Vad orsakar ischemi?
- Orsaker: minskad ”cardiac output” pga:
- Lokal kärlobstruktion (något täcker igen ex. tromb, emboli, inflammation i kärlet)
- Kompression av kärl (tumör, inflammation)
- Vasokonstriktion (kärlen drar ihop sig)
- Kärlskada
- Förhindrat avflöde - stas. Om avflödet inte fungerar kan de bli otillräcklig införsel av syrerikt blod i hjärtat som då pumpar mindre blod
- Hjärtat fungerar inte som de ska
Vad kan orsaka Blödning?
Blödning sker av olika anledningar ex:
- Trauma: (yttre våld)
- Vaskulit: inflammation i kärlväggen av ex. bakterier eller virus. kärlen kan då börja läcka och ge små blödningar på många ställen
- Toxiner
- Hypoxi (syrebrist) - Om endotelcellerna drabbas av syrebrist dör de
- Koagulationsrubbningar
- Tex om man har för lite trombocyter, medicin som påverkar trombocyterna eller liknande
Olika typer av blödningar
Petechier (små punktformiga blödningar 1-2mm)
Echymoser fokala blödningar, 2-3 cm stora
- Lite större blödingar än petechier, men liknande princip
Hematom – lokalt begränsad blodutgjutning i vävnader
- stor skada
blod i brösthåla/hjärtsäck/bukåla/led
Hemothorax (brösthålan),
hemopericardium (hjärtsäcken, om det blir snabbt blod i hjärtsäcken kan inte hjärtat slappna av, kan inte pumpa ut blod i kroppen och stannar av och stelnar till→död
hemoperitoneum (bukhålan),
hemartros (leder)
Melena – mörkt (svart blod) i avföringen
- svart blod = då kommer det från magsäcken. Saltsyra påverkar blodet så det blir svart
- blod som ser ut som blod kommer mycket längre bak i tarmarna.
Hematemesis – blodig kräkning
Exemepl på orsaker för Petechier blödning
Vanligt hos hästar som dött av kollik. Tarmen står till→bakterier växer till→ producerar toxiner som går ut i blodet→ får toxinemi→ får små blödningar på olika organ och vävnader.
Exemepl på orsaker för hematom blödning
Hematom ofta pga kärlskador.
Exempel på orsaker för hemopericardium
hemopericardium (hjärtsäcken), Kan vara av skador eller tumörer.
- Vanlig orsak är tumör som sätter sig höger förmak,höger hjärtöra
Exempel på orsaker för hemoperitoneum
hemoperitoneum (bukhålan) - tumörer som sprukit i mjälten
Exempel på orsaker för Melena
magsår
Hur mycket av blodvolymen kan man förlora innan det blir kritiskt?
ca 10%
Hur vet man vad för typ av vätska det är?
Man kan inte se skillnad på blod och vätska på röntgen! Då måste man sticka kanyl för att ta reda på vilken vätska det är
Hemostas –”blodstillning”
Jämnvikt mellan att blodet ska koagulera vid skada för att förhindra förblödning men samtidigt hålla sig flytande i kärlen
Cirkulationssystemets förmåga att kunna stoppa blödningar
Vad är Primär hemostas?
Vasokonstriktion = kärlen drar ihop sig
- Det första som händer vid skada på kärl är att det kontraheras och om det är ett liten kärl kanske det räcker
- Det görs för att minska blödningen så mycket som möjlig.
Trombocyter aktiveras, aggregerar och formar en plugg, genom att endotelen kommer i kontakt med blodet.
- Trombocyter bildas i benmärgen
- Men detta är bara en plugg, som måste fästas
Vad är Sekundär hemostas
- Koagulering: Det bildas ett nätverk av fibrin (vatten olösligt) där blodkroppar fastnar. Detta behöver sedan lösas upp.
- Fibrinolys: enzymatiska upplösningen av fibrin
Vad är koagulationskaskaden
Blottning av kollagenet som ligger under endotelet sätter igång processer som skapar kaskad effekt och leder till bildandet av fibrin. (Fibrinogen blir fibrin med hjälp av trombin.)
Var produceras koagulatoinsfaktorerna?
- Koagulationsfaktorerna produceras i levern!
- har man lever problem kan man få problem med koagulationen
Yttliga två viktiga ämnen för att koagulationen ska fungera
- Flera processer behöver Vit K och Kalcium
- k vit - bra att veta vid råttgift: bota med vitamin K.
- kalcium - används för att hantera vissa prover på labb som inte ska koagulera.
Sammanfatta koaglulationen
- Fibrinogen som finns i blodet (vattenlösligt) omvandlas till Fibrin (vattenolösligt) med hjälp av trombin.
- För att detta ska ske behövs bl.a koagulationsfaktorer som produceras i levern samt K-vitamin
- Ett nätverk av fibrin bildas som stabiliserar trombocytpluggen = koagel.
Vad består koagel av?
- Koagel består av: fibrinnätverk, trombocyter, röda och vita blodkroppar
Några exempel på sådant man kollar efter i en hemostasutredning:
Ta reda på vad det är som inte fungerar.
- Trombocyterna. kollas genom att se blödningstid, trombocytfunktion och antal
- Koagulationsfaktorerna t.ex protrombinkomplexet
- P-PK (råttgiftsförgiftning- dikumarol)
- K- vitamin brist
- Leversjukdom
- Genetiska sjukdomar (blödarsjuka tex)
- Fibrinolytiska systemet (P-fibrinogen)
Vad är en tromb?
tromb= Patologisk koagelbildning i kärl
- Tromb består av koagulerat blod med trombocyter, fibrin och blodkroppar (röda och vita)
- Tromben sitter fast i kärlväggen.
Tre saker som kar trigga igång en tromb bildning
- Förändrign i kälväggen, endotelskada - Vanligast
- Blodet börjar virvla, eller bli stilla stående
- Förändringen av sammansättningen av blodet - ovanligt
Alla tre kan ske samtidigt, eller att virvling/stillastående av blodet leder till skada i kärlväggen.
Vad ska man tänka på när man sticker?
Tänk på att tormb kan skapas av stick och likande, om man tar mycket prover i samma ven osv.
Vad kan hända med en tromb?
Det kan hända olika saker beroednde på hur stora dom är
Upplösning av fibrinnätvärket= fibrinolys
- vid små tromber
Organisation - ärrbildning, från kälväggen börjar det växa in bindväv i tromben medan annat kommer och löser upp tromben. Kvar blir ärr av bindväv.
- lite större tromber
Rekanalisering - Det växer en kanal igenom så att blodet kan ta sig igenom.
- Vuxit in bindväv och bildats ett extra, smalare kärl igenom tromben. Är sämre blodkärl men blodet kan ta sig igenom
Trombembolism
- lossar en bit från tromben och åker iväg med blodet som kan fastna i kärlsystemet längre fram, täppa till och orsaka probelm. (infarkt ex)
Vad är Emboiler?
Tilltäppning av artärer pga främmande material
fem saker som kan skapa emboiler
- Trombemboli: Lossnar en bit av en tromb som fastnar längre fram
- Tumörceller: kan bilda sådant som täpper till, tumör cellerna tar sig ut till andra kärl för att föra sig vidare och täpper till genom att bilda tumöremboiler.
- Fettembolier: inte så mycket hos djur. Om fett från benmärgen kommer ut ut blodet kan de täppa till.
- Parasiter
- Bakterier
Vad är DIC?
DIC=Utbredd koagolation i massa kärl samtidigt.
Disseminerade intravaskulär koagulation
När sker oftast DIC?
Händer oftast när man är i chock. Ger dålig prognos när man fått DIC.
- Ses tex vid chock, svåra infektioner, toxinemi mm
Vad händer vid DIC?
- Utbredda tromber i små kärl, arterioler och kapillärer. Små blödningar i hela kroppen.
- Endotelskada trombocytaggregering
- Intravaskulär aktivering av koagulationsprocessen
- Koagulationsfaktorerna tar slut förbruknings- koagulopati utbredda små blödningar (petechier)
- alla koagulationsfaktorer används, så öevern hinner inte producera, så man får blödnignar istället.
Vad är infarkt?
Infarkt – Lokal nekros (vävnadsdöd = irreversibel skada) till följd av upphörd blodtillförsel/syrebrist
ischemi till ett område som göra att man får hypoxi som leder till nekros= infarkt
Orsaker till infarkt
- trombos
- emboli
- kompression av kärl
- tumör inflammation
- vaskulit
Vad händer med njuren vid stop i kärlet?
- Njurarna har bara ett kärl, så blir de stopp i det kärlet så kommer området som inte får syre dö- därför är de så blekt på akuta stadiet.
- Leder till massiv vävnadsdöd, avläkning leder till att man får bindvävsärr (som man kan se på kronisk infarkt)
Nämn ett organ som är mer resilient mot infarkt
Lunga
- Ser olika ut beroende på vilket organ som påverkas- lungan får tex mer syresatt blod från olika ställen i kroppen och alltså mer resilient mot infarkter
Vad är chock?
- Cirkulatorisk kollaps som leder till syrebrist = inte tillräkligt blod och syre till organen.
Vad händer vid chock?
- Cirkulationen fungerar inte av olika orsaker, cirkulatorisk kollaps som leder till syrebrist= det kommer inte tillräkligt blod och syre till organen, vävnaden får syrebrist och kan gå in i nekros om det inte åtgärdas.
- sviktande organfunktioner på grund av syrebrist orsakat av akut cirkulatorisk svikt. om alla celler i ett organ går i nekros så kan de inte fungera och man dör.
- Hypotension= lågt blodtryck som inte kan försörja kroppens vävnader med syre
Tre huvud typer av chock
Hypovolemisk chock -Blodvolym
Kardiogen chock – Hjärtminutvolym
Dilatation av kärlbädden - Perifert kärlmotstånd
Vad är Hypovolemisk chock och vad orsaka det?
(Blodvolym)
- Massiva blödningar. Man har för lite blodvolym så det finns inte tillräckligt med blod som kan cirkulera.
- Dehydrering. Att tappa jättemycket vätska gör också att blodvolymen minskar.
Vad kan ge Kardiogen chock?
(Hjärtminutvolym)
- Hjärtfel tex infarkt, rytmstörning
- hjärtat pumpar inte som det ska och blodet når inte ut som det ska
Dilatation av kärlbädden
(Perifert kärlmotstånd)
- alla käl i blodet dillaterar så blodet får för stort system och kan inte fylla ut det så det blir lite stilla stående → blodtrycket sjunker
- Blodtrycket sjunker och man får syrebrist i vävnaden → vävnads skada →organen dör om det inte behandlas.
- Septisk chock – svåra infektioner av ex bakterier, toxiner i blodet. Kan ske samtidigt som DIC
- Anafylaktisk chock – kraftig allergisk reaktion
- Neurogen chock – tex. trauma mot nervsystemet. Kraftiga slag mot CNS, så man får en reflexmässig dilation av kärlen
Vad händer vid chock?
kroppen försöker kompensera - Kompensatoriska mekanismer.
- Hjärtat slår snabbare (tachycardi)
- förhöjd puls när man påbörjar/påväg in i chock
- Blodet omfördelas så vitala delar prioriteras tex hjärna och hjärta. Hud, muskler och bukorgan får mindre blod och perifera kroppsdelar blir kalla
- Andningsfrekvensen ökar - Försök att få mer syre i blodet
- Urinproduktionen minskar för att minska vätskeförlust
Hur fungerar Hypovolemisk chock
blödning→ minskad blod volym → blodtrycksfall
- kompenserar → blodtrycket stabiliseras→ blodvolymen återställs
- otillräcklig kompensation → Hypoxi, Ödem, Kärlskador, Acidor, DIC, fibrinolys, ökad blödningstendens, Vävnadsskador i vitala organ → DÖD
Kliniska tecken på chock
- Bleka slemhinnor/ tandkött pga blodet stys bort
- Förlängd kapillär återfyllnadstid. (tryck på tandköttet så blir det först vit och sen ser man hur snabbt färgen kommer tillbaka. Tar de lång tid är de en indikation på chock)
- Svag hastig puls (tachycardi)
- Snabb ytlig och oregelbunden andning
- Kalla öron och tassar
- Muskelsvaghet
- Minskad urinproduktion
- Svaghet, kollaps, medvetslöshet
Hur ska man behandla chock?
Ta reda på vad som har utlöst choken.
- Återställa blodvolymen – vätska/blod iv
- Åtgärda det som orsakat chocken – stoppa blödning, behandla allergisk reaktion etc.
