Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Microbiologi och Sjukdomslära > Patologi > Flashcards

Patologi Flashcards

1
Q

Vad är patologi och de tre delar de byggs på?

A

Vad är Patologi?
man bygger ihop symptomen, hur det ser och och hur sjukdomen utvecklats.

Läran om sjukdomar med inriktning på
- Etiologi
- vad är orsaken till sjukdomen?
- ex, Mikroorganism, virus, bakterie, fysiska orsaker, vred osv osv
- Cellerns reaktionsmöster ser olika ut beroende på etiologi dom utsätts för.
- Morfologi
- hur något ser ut
- Olika nivåer, makro- och mikro, samt ultrastrukturell
- Patogenes
- Utveckligen av sjukdomen
- vad som händer efter att man blivit utsatt för etiologin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är allmän patologi?

A

Grundläggande följder/mekanismer hos celler och vävnader som svar på sjukdomsalstrande etiologiska agens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Varför har man patologi?

A
  • Diagnos
    • Fastställande av dödsorsak
    • ställa och/eller konfermera diagnoser
    • hittar ngt genetiskt?
  • Sjukdomskontroll/statistik
    • framför allt inom djurproduktion
    • men även sällskapsdjur, börjar en sjukdom bli vanligare exempelvis?
    • vilda djur, ser vilka sjukdomar som finns?
  • Utbildning
  • Forskning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur genomförs patologi?

A
  • Obduktion
  • Kirurgiska biopsier
    • hud biopsi: kan ge oss en rikting, hitta parsiter eller liknande.
    • inga biopsier från hjärnan
  • Cytologi
    • tittar på väskor och aspiaras
    • bukhåla, leder, knölar, blod, blodutstryck
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är Obduktion och vad kan man ta prover för genom det?

A
  • Direkt undersökning som kräver färskt eller fryst material,
    • föredrar färskt, fryser man något kan de bli lite sämre morfologi pga kristaller som spränger celler. Men bättre att frysa än att de skulle exempelvis ruttna
  • Provtagning
    • vävnadsprover för histologisk undersökning
    • mikrobiologi: virus, bakterier, parasiter
    • prover för förgiftning
    • prover för överskott/underskott på något ämne
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Varför är remissen viktig?

A

vägledning i rimissen kan ge ex. vägledning var fokus ska ligga. Bra remiss ger ett mer korrekt svar!

Framför allt vetrinärens ansvar, men dss bör hålla koll på att remisserna kommer med!

Det är genom remiss de olika professionerna komucicerar med varandra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad ska finnas med i remissen?

A

Signalement
- vad är det för djurart, ras, kön, ålder
- identifierings möjlighet kan ibland vara relevand (ex chip elle rliknande)

Anamnes: Sjukdoms historia

  • Djurägarens berättelse
  • hur länge har sjukdomen pågått, hur mycket utvecklats
  • hur har djuret levt?

Kliniska data av vikt
- vad har dom hittat vid klinisk undersökning som är relevant för fallet

Frågeställning (ev.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är Evisceration?

A

organ plockas ut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Stegen i en obduktion

A
  1. Visuell besiktning av kroppen intakt
  2. Avhudning (inte på gris eftersom dom har väldigt lite hår)
  3. Evisceration(organ plockas ut) följt av organundersökning
    • organ plockas ut och undersöks var för sig
  4. Provtagning
  5. Utökade undersökningar
    • Beslut om mer undersökningar, ytterligare prover? Röntgen?

I Sverige jobbar vi ofta med djuret i ryggläge, små djur på ett bord stora i en ställning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Jobbar man sterilt med obduktion?

A

Jobbar inte sterilt när man obducerar, men ofta hygientänk

  • viktigt att tänka på när man tar prov, främst bakterie prover. Kan de finnas andra bakterier när man tar provet? Ta prover tidigt innan man får kontamination.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad får man för material med biopsi?

A
  • Färskt material som (oftast) fixeras omedelbart, dvs direkt när kirurgen plockat ut det. Gör att cellerna bevaras
  • Begränsat material: man får en begränsad del som kirurgen har valt ut.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad får man för material med biopsi?

A
  • Färskt material som (oftast) fixeras omedelbart, dvs direkt när kirurgen plockat ut det. Gör att cellerna bevaras
  • Begränsat material: man får en begränsad del som kirurgen har valt ut.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är viktigt att tänka på med biopsi provtagning?

A
  • Noggrann provtagning (representativa prov)

När man tar biopsi är det viktigt att man prickar rätt, om man kommer i ett magsår ex så är det bara dött epitel.

Det bästa är att komma i kanten av ett sår så att man får båda, men om man bara träffar slemhinnan så kommer de ändå visa tecken på inflammation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad ska man fixera biopsin med?

A

biopsin ska fixeras i formalin.

  • 10% neutral buffrad formalin (samma som 4% formaldehyd) tex Histofix.
  • Minst 2-3 ggr preparatets volym, helst 6-10 ggr
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad ska man tänka på med fixering av biopsi?

A
  • Använd rymliga kärl: forcera aldrig ner preparat i kärl då det kan göra att provet ändrar form.
  • Skydda preparatet mot frost vintertid
  • Formalin är giftigt! Hantera det i väl ventilerade utrymmen och locken ska alltid vara förslutet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur ska man göra med stora prover?

A
  • Tumörer: skicka hela exciderade området om möjligt.
  • Markera vilken som är vad om man skickar flera
  • Stora strukturer: Gör längsgående insnitt i stora preparat för bättre fixering eller skär ut representativa partier (kapsel och omgivande vävnad viktigt) Bifoga makrobeskrivning.
  • Ju tunnar prov, ju fortare går fixeringen. Men stora bitar är bättre för undersökningen, men om de inte hinner fixeras kan de ske förändringar i cellerna. Avägning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Exempel på olika biopsier?

A
  • Mag- tarmbiopsier; låt klibba fast vid styvt filterpapper – märkning kan göras direkt på pappret
    • tas oftast med endoskopi
  • Hudbipsier – skicka preparat från olika lokalisationer i olika märkta rör!
    • klåda eller annan typ av hudförändring, försök ta från olika delar.
  • Hjärta – vid frågeställning om hjärtfel skicka in hjärtat helt med öppnade hålrum.
    • inte vanligt, då är det kadaveröppningar som gjorts på klinik.
  • Hjärna – skickas hel eller delad i medianplanet så att formelin kan komma in i ventriklarna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

kan man skada vävnaden vid delning av preparat?

A

risk att man förstör men med ett “claent” inskärning är det så små vävnadsskador. skär inte pricis vid där det är mest förändrats. vitigast att man inte klämmer och krossar vävnaden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur fungerar det från fixering till att man kan analysera?

A
  • Fixering i formalin (1-3 dygn)
    • Diffunderar ca 1 mm/h i rumstemperatur
    • Man kan snabba på denna processen genom att lägga burken i värmeskåp
  • Urvattning/inbäddning (12 tim)
    • vattnet avlägsna, bäddas i perafin
  • Snittning följt av färgning
    • snittas i 4mm skivor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är en kort besrkivning av histologi?

A

histologi: färgar in med kemiska pretarat så man kan skilja på olika vävnader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

vad är immunhistokemi och när kan man använda det?

A

steget efter histologi
använder ett specifikt protein som man inkuberar preparatet med. Antikropparna har detektor som har en färgsignal. Så man kan se vart dessa antikroppar och proteiner finns.
- används främst inom forskning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är steget efter immunhistokemi ?

A

Elektronmikroskopi

  • behövs väldigt färskt material!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vidare analyser man kan göra

A
  • Virologi
  • Parasitologi
  • Bakteriologi
  • Radiologi
  • Klinisk kemi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

för- och nackdelar med Cytologi

A
  • Snabbt och oftast enkelt
  • Litet ingrepp i patienten

Men…

  • Endast celler inte arkitektur
  • Ibland svårt att få tillräcklig mängd - svårtolkat.
24
Q

Vad är endogena etiologi respektive exogena etiologi?

A
25
Q

Hur kan man se om det är en inre skada?

A

hur ser kanten ut? akut trauma borde ge blödingar i kanten.

26
Q

tre vanlig orsaker till sjukdom

A
  • BAKTERIER
  • VIRUS
  • PARASITER
27
Q

Några andra etiologier

A
  • Trauma
  • Strålning (joniserande(radioaktiv)/UV(skadar cellerna, membranen eller dnat som förändras eller skadas))
  • Värme/kyla - extren etiologi
  • Förgiftning/toxiner
  • Nutritionella (över/under utfodrning eller fel balans i utfodring)
28
Q

Vad är Congenitala defekter?

A

medfödda
- behöver inte vara ärftligt, kan vara ex. skada på fostret, anatomisk defekt, hjärtfel.

29
Q

Vad är ärftliga defekter?

A

förändring i arvsmassan
- bär med sig anlag som inte visar sig förens senare, förändringarna bidas med tiden

30
Q

Vad är Mutationer?

A

Mutationer (förvärvade) uppstår konstant i våra celler. De flesta repereras eller sorteras bort och dör. men i värsta fall kan de bli tumörer. Blivit fel i den cellens dna, och delningen går fel till, men det förs inte över till nästa generation.
Kan ske när som helst under livstiden.

  • Om det inte drabbar könscellerna är det inte ärftigt.
31
Q

Vad kan stress i cellen leda till?

A
  • I cellen gäller oftast homeostas, en sorts balans
  • Cellen kan dock stressas av olika saker vilket resulterar i att cellen inte kan upprätthålla sin normala funktion, och cellen skadas
32
Q

Vad är cellens respons på skada?

A
  • En del celler kan anpassa sig för att hantera problemet- adaption.
    - Om den inte klarar av att adaptera sig så blir cellen skadad av syrebrist
  • Det kan också vara så att den försöker anpassa sig men inte klarar av det och då bildas också cellskada.
  • Försvinner/ dämpas stressen kan cellen reparera sig själv och återgå till normalfunktion när stressen inte finns längre- reversibel skada
    - Om den stressas flera gånger kanske den dock adapterar på vissa sätt
  • Om det sker en kraftigare förändring eller hög skada så kan de ske en irreversibel skada. Cellen kommer då att dö via Necros eller Adaptos.
33
Q

Vad är necrosis och adaptos?

A

necrosis: okontrollerat, cellen går sönder.

adaptos: mer kontrollerad celldöd

34
Q

hur ser en skadad cell ut?

A

När cellen blir stressad sväller den och får konstig form, ER sväller, ribosomerna sväller. Cellen läcker vätska och/eller elektrolyter in eller ut.

35
Q

Vad är irreversibel cellskada?

A

Om cellen klarar av att hantera stressen sväller de ner och återgår men klarar cellen inte av de så dör den, den kan spricker.

  • Cellkärnan börjar skrumpna ihop och börjar gå sönder
  • Cellen går in i mikros
  • Till slut spricker cellen, sakerna i cellen väller ut och detta skapar inflammation
36
Q

Exempel på orsaker till celldöd:

A
  • Syrebrist (hypoxi)
  • Fysikalisk stress (trauma, värme, kyla, strålning)
  • Toxiska ämnen, mediciner (dosberoende)
  • Infektiösa orsaker
37
Q

Vad är fria radikaler?

A

fria radikaler: molekyler med laddning som tenderar att reagera med andra molekyler

38
Q

På vilka nivåer får vi förändringar?

A

ATP-förlust
- Man kan tappa funktionen att skapa ATP, vilket påverkar hela cellen
- Detta kan leda till ett flertal andra skador

Membranskada
- skada på yttre plasma membranet som gör att ämnen läcker ut.

Kalcium-jon läckage
- Skadligt stimuli kan det skapa fria radikaler som är väldigt bra på att reagera med andra strukturer, kan skada dessa.
- Ofta ett läckage av kalciumjoner från cellen, detta orsakar reaktioner som inte är önskvärda
- Protein och DNA i cellen börjar brytas ner och cellens funktioner börjar påverkas

39
Q

Hur ser det ut när celler varit med syrebrist en kort tid?

A

Cellgränserna blir mindre tydliga, Mikrovili har försvunnit/lösts upp. Se bild i anteckningar.

40
Q

Hur ser det ut när celler gått i koagulationsnekros?

A
  • Vissa har nekrotiska kärnor
  • Vissa saknar kärnor helt
  • Man kan skönja strukturer men inga tydliga organeller och gränser.
41
Q

Kärnföränrding, nekros. Förklara pyknos, karyorrhexis, karyolys.

A
  • Pyknos: liten kondenserad kärna
  • Karyorrhexis: börjat lösas upp
  • Karyolys: löst upp helt. Cellen spricker, släpper ut organeller och cellkärnan disgerineras till små bitar.
42
Q

Två viktiga nekrostyper:

A

Koagulationsnekros: Sker i de flesta celler eftersom de innehåller mycket protein. Vanligaste typen av nekros. Vid denna typ av nekros koagulerar proteinerna i cytoplasmat. Detaljerna i cellerna suddas ut, medan cellgränserna ofta kan iakttagas. Efter hand försvinner även de. Koagulationsnekros förorsakas av syrebrist.

Förvätskningsnekros: Där det finns mer fett, händer inom CNS

43
Q

Andra typer av nekros typer, makroskopiskt:

A

Kasseös nekros: Variant av koagulationsnekros

Fettnekros: Nekros av fettceller
- Kalcium (positiv jon) läcker ut reglerar fetsyrorna och bildar tvålliknande struktur

Gangrän: Variant av koagulationsnekros
- Sker vid extrem syrebrist
- bakterin växer ofta in och skapar vävnads sönderfall

44
Q

Vad är Kollikvationsnekros?

A

Resultatet blir ett hålrum eftersom de finns så lite proteiner i cellen så att det inte blir en koagulation.
När allt blir upplöst. Ett hålrum i cellen eftersom ingenting koagulerar och kan hålla ihop cellen

Cellerna har lyserats och nekrosen har förvandlats till en vätskefas. Oftast i hjärna eller ryggmärg. Detta eftersom de innehåller mycket lipider och lytiska enzym som ger en vätskefas när cellerna går i nekros.

45
Q

Vad är adaptos kortfattat?

A

adoptos=programerad celldöd. Ger inte upphov till någon kraftig inflamation

46
Q

Hur fungerar adaptos?

A

Cellen ”stänger ner” sig själv på ett mer ordnat sätt och ger inte uphov till inflamation eftersom det är kontrollerat

Kan vara fysiologisk eller patologisk

  • Fysiologiska: när vissa organ ska tillbakabildas i fosterstadie exemepelvis stänger de av sig och dör.
  • Patologiska apoptoser Pga ex. syrebrist eller lagringssjukdomar, Virusinfekterade celler kan stänga av sig för att skydda kroppen eller Skyddsmekanism för att inte utveckla tumörer
47
Q

Två sätt som Adoptos kan induceras på och hur fungerar de?

A

inrevägen: startas upp genom avsaknad av tillväxtfaktorer eller hormoner, får inte den extrena stimuli den behöver, och stänger då av.

Kan också startas av andra skadliga tillstånd som skadar DNA. ccellen känner att DNAt är skadat och stänger av, å att ex tumörer inte bidas. Kaskader bildas som tuggar DNA och cytoskelettet. Packas ihop i apopotiska kroppor som tas om hand av makrofager.

yttre vägen:
Receptor som binder in till cellen som säger att cellen ska dö. Stänger av celler som har virus, gör fel saker osv. DNAt tuggas sönder och resterna skickas iväg i apopotiska kroppar för att fagocyteras.

48
Q

Vad är Hypertrofi?

A

Hypertrofi= större celler

Ökad storlek på cellerna, Ingen förändring av antalet celler = organförstoring

49
Q

Var sker hypertrofi framförallt?

A

Gäller framför allt stabila och permanenta celler (muskelvävnad), även hjärtmuskler

50
Q

Vad är Hyperplasi?

A

Hyperplasi=fler celler

Samma cellstorlek, Ökat antal celler = organförstoring

51
Q

Hur ser man om det är hypertrofi eller hyperplasi?

A

Det är svårt att veta om det är hypertrofi eller hyperplasi, man måste ner på mikroskopnivå för att se vad som händer

52
Q

Vad är metaplasi?

A

En differentierad celltyp ersätts av en annan

53
Q

Vad kan inducera metaplasi?

A
  • Pga av någon form av kronisk retning
  • Pga Vissa bristsjukdomar (vit A)
  • Pga Förgiftningar
54
Q

Vad är atrofi?

A

Organ och/eller celler krymper

55
Q

Vad kan orsaka atrofi?

A

otillräcklig syretillfösel

pga aktiviteten minskar och cellerna ersätts med bindväv

muskelatrof= tappat muskelatur

56
Q

Vad är aplasi/hypoplasi?

A

organ saknas

57
Q

Andra cellsvar på subletal stress

A

Upplagring intracellulärt

  • Steatos (lipidos)
    • ex fettlever, onormal eller förändrad metabolism så fettet inte kan skickas vidare och akumelleras då i cytoplasman och fyller ut cellens cytoplasma med små fett droppar. Påverkar funktionen i organet när cellerna är.
  • Proteiner: ofta associerat till mutation eller förändring i proteinets dna sekvens (fel struktur av aminosyrastängarna)
  • Glycogen: glycogen ansamlas i cytoplasman på cellen
  • Pigment: cellerna kan ta upp material i form av fagocytos och ämen kan ansammlas i cellen.
    • ex, avgaser, rök, tatuerings pigment - ingen direkt skada

Microbiologi och Sjukdomslära (17 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions