Sårläkning Flashcards
Hur fungerar läkningen?
- Förlorade celler ersätts av ny vävnad genom regenaration eller organisation.
- Det behöver inte vara sama typ av vävnad som utsprungsvävnaden, detta beror på cellernas regenerativa förmåga och skadans storlek
Läkning består av två övergripande processer, vilka?
Regeneration och organisation
När används regenaration respektive organisation?
regeneration: förlorade celler ersätts med samma vävnad/celler som man förlorat. Detta gör på små områden med nekros genom att celltyper i området delar sig och ersätter förlorad vävnad. kallas också proliferationsfas.
organisation: ärrbildning. Detta sker vid större nekros, och cellerna inte kan dela sig normalt och bildar därför granulationsvävnad som blir ärrbildning.
Ofta är det en kombination av både regeneration och organisation i läkningen. Båda processerna vara verksamma samtidigt i olika cellpopulationer, oftast dominerar dock en av dem.
Vilka olika indelnigar finns av celler beroede på deras regerativa förmåga?
- Labila celler - bra på att dela sig
- Celler som normalt undergår kontinuerlig mitos för att ersätta cellförluster i vävnaden
- Exempel: Epitelceller i tarm, leukocyter, epidermis
- Stabila celler - kan dela sig
- Långlivade celler som normalt inte har något större omsättning av celler i vävnaden. Men de kan dela sig och ersätta skador i viss mån och kan snabbt mobiliseras för att ersätta skadade celler.
- Ex: Epitelceller i lever, njure och lunga
- Permanenta celler - delar sig inte
- ”Ingen” eller väldigt begränsad kapacitet att bilda nya celler
- Ex: Neuroner i hjärna eller ryggmärg, hjärtmuskelceller
- Stamceller - kan dela sig och bli många av olika cell typerStamceller finns i labila och stabila populationer och kan differentiera till flera olika celltyper.
Vad blir resultatet av skada på labilvävnad i ett organ?
labilvävnad - fullständig regenteration
Vad blir resultatet av skada på stabil vävnad i ett organ?
- en bit dör i skadan, den försöker kompesera det genom att växa till men blir annorlunda än innan. Regeneration
Vad blir resultatet av skada på permanent vävnad i ett organ?
- permanent- bindvävsägg som ersätter skadan. Organisation
Vad blir resultatet av kronisk inflammation i vävnad i ett organ?
- diffus fibros. Orgaisation
Hur fungerar regeneration?
- Börjar efter inflammationen är avslutad
- Sker i vävnad med celler som har kapacitet att dela sig
- Återskapar den förlorade vävnaden med samma typ av celler
Hur fungerar organisation?
- Ärrbildning- fibrovaskulär bindväv som ersätter förlorad vävnad. Består av fibroblaster som bindar kollagen, samt innehåller kärl.
- Sker i cellpopulationer som inte kan nybildas
- Vid omfattande skador
Vilka tre faser består organisation av vävnaden av?
- Inflammationsfas - akut inflammation, när den börjar klinga av går vi in i Granulationsfas
- Granulationsfas - bildas granulationsvävnad, luker bindväv. Går sedan över i mognadsfas
- Mognadsfas - bindväven blir tightare och starkare
Vad sker i fas 1, inflammationsfasen?
“rivningsfas”
Uppstädning sker med hjälp av:
- Neutrofiler som reagerar på den akuta inflammation och fagocyterar och hjälper till att städa upp död vävnad.
- Makrofager är viktiga i uppstädning, att ta bort inflammatoriska exudat och döda neurofiler
Vad sker i fas 2, granulationsfasen?
- Nu bildas en granulationsvävnad. Omogen luker bindväv. Den bildas snabbt som ramverk för senare reparationer.
- I organet i stort, kan det samtidigt sker regenerationen.
Vad är granulationsvävnad?
Granulationsvävnad består av bindväv.
Fibroblaster som migrerar, eller redan finnas på plats, bildar bildväv.
Det är en omogen bindväv som bildas, luker med tunna trådar av kollagen. Det bildas även kärl i vävnaden (angiogenes)
Vad sker i fas 2, mognadsfasen?
Nu bildas Ärrbildning – fibröst ärr/bindvävsärr
- Mogen bindväv som är kollagenrik och stark
- Myofibroblaster kontraherar och vävnaden kan dras ihop lite, kan göra att ärrvävnaden buktar ut eller in.
Vad är angiogenes?
Nybildande av kärl
Vad kan hända med vävnaden vid ärrbildning?
Vävnaden kan tappa funktion av special celler som inte återskapar, som man hade haft annars. ex hårfolliklar.
Vad innehär ytlig hudskada?
Epitelskada
Beskriv processen vid ytligt sår som involverar överhuden (epidermis)
- Serumutträde - exsudat: Akut inflammation och får exudat som torkar in och bildar skorpa
- Skorpa som fungerar som skydd.
- Består av: Torkat serumprotein (t.ex. fibrin) och eventuellt döda/döende vita blodkroppar
- Proliferation av epitelceller vid sårkanten
- Består av labil cellpopulation och delningen börjar vid sårkanten. Tillslut bildas det ett kontinuerligt lager av celler
- Skorpan ramlar av
Resultatet = Regenererad epidermis med minimal granulationsvävnad och ärrbildning
Beskriv två huvudprinciper för läkning av djupare sår:
- Primär sårläkning- den bästa
-ex. operations sår, Man sluter ett sterilt sår ganska fort. Kan läka med så litet ärrbildning som möjligt - Sekundär sårläkning
- större sår som tar längre tid att de slutas, Det kan vara smuts i såret, “fula” kanter osv. Dessa sårer får mer ärrbildning.
Olika egenskaper hos såret avgör vilken typ av sårläkningsprocess man kan förvänta sig.
Vilka sår läker med primär sårläkning?
- Sår som sluts inom 12-24 timmar
- Sårkanterna: Jämna, Rena, kanterna nära varandra.
- Typexemplet: kirurgiskt snitt
Besktiv processen för primär sårläkning av ett djupare sår:
- Initialt -Djupare sår leder till att vi får blödning vilket leder till blodkoagel som ger en geleaktig plugg av fibrin
- Inflammationsfas- kardinationsfaserna
- Granulationsfasen sker efter 5-7 dagar och ger granulationsvävnad
- Regeneration: Epidermis regenererar på samma sätt som vid en ytlig sårskada när basalmembranet är återskapat
- Mognadsfasen sker efter 2-3 veckor och ger ett moget bindväv
Förutsättningar för sekundär sårläkning:
- Större vävnadsförlust
- Såret sluts inte direkt
- Sårkanter är ojämna eller separerade
- triggar akut inflammation så vi har inflammatorisk exsudat och nekrotiskt debri
- Ev kontamination av ex. Bakterier, smut osc
Vad leder till upphöjning/nedsänkning av vävnaden?
Större vävnadsförlust → mer bindväv krävs. Sårkontraktion (kroppens försök att minska glappet)→ upphöjning/nedsänkning
Vad leder förutsättningarna för sekundär såläkning till?
- Inflammationsfasen blir längre, tar längre tid innan såret kan börja läka
- Det måste bildas mycket granulationsvävnad för att täcka såret
- Epitelet försöker dela sig, men är det väldigt långt mellan kanterna kommer det ta lång tid innan de täcker
Beskriv läkningen av Lever, njurar/lunga och hjärta:
Lever
- Goda möjligheter till regeneration om det behövs någon gång.
- stabil cellgrupp
- Omfattande eller kronisk skada → Regeneration och fibros
Njurar och lunga
- stabil cellpopulation
- Viss regenerativ förmåga om skadan inte är för omfattande.
- Vanligen en blandning av läkning genom fibros och inkomplett regeneration.
Hjärta
- permanent cellpopulation
- Hjärtmuskelceller kan hypertrofera (bli större) men inte ersätta döda celler
- Ärrbildning → Minskad kontraktionsförmåga
Kan nervceller regenerera?
- Perifera: Viss återbildning av nerver
- Centrala: Mycket begränsad möjlighet till regeneration
Hur styr kroppen läkningen?
- Tillväxtfaktorer
- proteiner som fungerar som signalering om celldelning, tillväxt, differentiering
- bildas av inflammatoriska celler
- Lokala faktorer
- Faktorer från skadad vävnad som påverkar så celler kan vandra in och börja reparera
- Graden av blodförsörjning, syre brist kommer ge signal om att vi behöver mer syre där och det bli ett kärlbindning.
Varför behövs nya kärl i läkande sår?
För att:
- Syresätta vävnaden
- Celler ska kunna frakta bort koldioxid och andra restprodukter
- Dränage av vätskeöverskott
- Fungera som väg för celler inkl. stamceller till såret, lättare och snabbare transportera in för celler som behövs för läkningen till de området.
Hur sker angiogenes?
Angiogenes= nybildadet av kärl
- Från ett befintligt kärl: känner av syre brist, växer ut små nya kärl ut i vävnaden. En del av de nya kärlen återbildas och de som blir kvar blir ett moget nät av kärl in i vävnaden.
- Från stamceller: Stamceller vandrar ut från benmärgen och in i vävnaden via blodet. Här bygger de en liten kärlö som växer ihop med ett befintligt kärl.
Hur styr syre nivåerna när tillväxten av kärlen?
Låg syre nivå kommer göra att de bildas tillväxt faktorer som gör att endotel cellerna börjar växa in och dela på sig. De kommer växa tills de möts och bildar ett nytt blodkärl. Då kommer syre halten i vävnaden att öka igen och vi kommer inte bilda tillväxtfaktorerna som bildas pgs lågt syre.
Vad kan försämra, förhindra eller ändra läkningsprocessen?
Omfattande skada
- Förlust av vävnadens normala arkitektur, kommer vara svårare för kroppen att återskapa.
- För stora cellförluster, eller celler som ej kan ersättas → Läkning genom ärrbildning
Kontamination
- sekundär läkning - behöver gå igenom inflammationsfasen innan grandulationsfasen.
- Längre inflammationsfas → fördröjd läkning
Dålig blodförsörjning
- Blodflödet transportera syre och näring och borttransport av restprodukter
- sämre transport= sämre läkning
Systemiska hormonrubbningar
- Förändrar metabolism och cellaktivitet
Malnutrition
- läknings processer som behöver protein och energi
Rörelse
- rörelse i såret, drag, slitningar, dålig immobilisering
Självskada
- djuret blir irriterade på att såret kliar och känns konstigt → kontamination och skada genom ex. slickar, biter → fortsätt igång sättning av inflamationprocessen.
Ålder
- äldre individer läker ofta sämre pga: Sämre blodcirkulation, Varierande nutrition, Försämrad regeneration
Nedsatt immunfunktion
- immunsystemet stur inflammationsfasen, blir kanske mindre effektiv
- Lättare för bakterier att överleva och inflammationsfasen blir längre → sårläkningsprocessen tar längre tid.
Kemoterapi
- Slår på aktivt delande celler, även de som ska läka såret.
Denervation – förlust av nerver
- Ändrade rörelsemönster som kan leda till mer rörelser i såret
- Minskat blodflöde lokalt
- Smärta → Ökad risk för självskada
Vad är svallkött?
Sker av överdriven läkning.
- Regeneration av epitelet är långsammare än den djupare läkningen.
- Granulationsvävnaden fortsätter att bildas då inget epitel sätter stopp och det blir en stor klump.
- Kan skäras bort men nybildas om man inte har ett täckande epidermis, så man behöver hjälpa till så att överhuden hinner täcka det.
