Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Microbiologi och Sjukdomslära > Tumörer > Flashcards

Tumörer Flashcards

1
Q

Vad är Neoplasi

A

Neoplasi = tumörtillväxt = Tumör

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är Nytillväxt?

A

Nytillväxt= behöver inte tumörer. uppkomst av en palpabel massa i en vävnad/ett organ som kan utlinjeras/kännas med handen. Kan utgöras av en neoplasi men även av inflammation, främmande kropp etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är Tumor?

A

Tumor (latin) = svullnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är Cancer?

A

Cancer = “gemensam term för elakartade tumörer(malign)”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är en tumör?

A

En tumör består av tillväxt (proliferation) av neoplastiskt förändrade celler (ej normala, till skillnad från hyperplasi).

En tumör börjar ofta med tillväxt av en cell. En tumör cell styrs inte av några centrala system, dom sköter sig själv och växer obryd av omgivningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Exempel på fyra preneoplastisk tillväxt:

A
  • Hypertrofi: cellen blivit störr
  • Hyperplasi: celler blivit fler
  • Metaplasi: ändrar utseende

Alla dessa tre kan vara förstadie till tumör, men går inte att se vilka som kommer/kan utvecklas till tumörer.

  • Dysplasi - när cellen har tappar orienteringen, störd arkitektur, växer lite hur som helst.
    • Är ofta kopplad till förstadie till tumör
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är neoplasi

A

En neoplasi är en onormal vävnadsmassa där tillväxten är ökad gämfört med den normala vävnaden och okordierat med omgivning. Om stimulit som framkallat förändringen upphör forställer celler växa onormalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är Benign tumör?

A

godartad tumör

  • godartad innebär att de inte växer in i omgivande vävnad och inte sprider sig i kroppen
  • Men de kan ändå skapa problem, om den ex. tar plats i hjärnan, blodkärl eller andra delar av kroppen och ger andra symtom.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är Malign tumör?

A

elakartad tumör

  • förmåg att sprida sig i kroppen (ofta via blodkärl, lymfkärl, eller direkt med närliggande organ/vävnader) exempelvis genom metataser.
  • Växer infiltrativt i omgivande vävnad, växer in och förgrenar sig, kan även bryta ner brosk.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Två huvud typer av vävnad?

A

Epitel och mesenchymal.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är Epiteliala vävnader?

A

Täckande vävnad, kan även bilda körtlar(körtelepitel)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är mesenchymal vävnad?

A

Stödjevävnad- bindväv som består av kollagen. Kärl och senor ingår i denna typ av vävnad. De här är extracellulärvävnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad producerar kollagen?

A

Fibroblasterna och fibrocyterna producerar och upprätthåller collagenet så allt hålls ihop. osctycyter producerar ben från collagen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Exempel på epiteliala vävnader:

A
  • Hud, Tarmens slemhinna, Urinvägar, Könsvägar, Luftvägar,
  • Specialiserade körtlar: Spottkörtlar, Svettkörtlar, Juverkörtlar, Analsäckar (hund och katt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Exempel på mesenchymala vävnader:

A
  • Bindväv, Brosk, Ben, Fettväv, Röda och vita blodkroppar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur fungerar termonologin för olika typer av tumörer?

A
  • Var tumören är placerad och lägger till specifika namnet före eller efter.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är kallas benign epiteliala tumörer?

A

Papillom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är kallas malign epiteliala tumörer?

A

Karcinom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är kallas benign tumör fån körtelepitel?

A

Adenom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är kallas malign tumör från körtelepitel?

A

Adenokarcinom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är ändelsen för benign mesenchymal tumör?

A

ändelsen -om

22
Q

Vad är ändelsen för malign mesenchymal tumör?

A

ändelsen -sarkom

23
Q

Nämn tre undantag från dessa benämnings regler:

A
  • Teratom- Ovanlig,
    • Ses i gonaderna.
    • brukar inte vara meligna
  • Lymfom - vanlig
    • Slutar på “-om” men är en malign tumörtyp
    • Utgår från lymfocyter/vita blodkroppar/mesenchymal vävnad
    • Finns inga godartade lymfom, men de är olika grader av agressivitet.
  • Melanom
    • Slutar på “-om” men är en malign tumörtyp
    • Kallas även malign melanom - sol inducerad tumör.
    • godartat: melanocytom.
24
Q

Egenskaper hos en benign tumör?

A
  • Väldifferentierad, dvs liknad den normala vävnaden
  • oftast långsam tillväxthastighet, men om det är en snabbt delade område kan de växa fort också.
  • Avgränsad och inkapslade
  • Växer utåt
  • sprider sig inte i kroppen
25
Q

Egenskaper hos en Malingn tumör

A
  • Lågt differentierad, kan inbland vara så förändrad att man inte kan se vilken vävnad den utgått ifrån - Anaplastisk
  • oftast snabb tillväxthastighet
  • Central nekros är vanligare hos de maligna, eftersom de växer så fort att blodkärlen inte hinner med. Centrala nekroser är ett malignitetstecken.
  • Är inte avgränsad eller inkapslar
  • ofta infiltrativt-växer in i vävnaden
  • sprider sig i kroppen, skicka iväg metastaser via kärl eller invasion direkt i närliggande organ
26
Q

Vad innebär väldefferentierad?

A

Liknar motsvarande normal vävnad - Ofta godartade eller god prognos

27
Q

Vad innebär anaplastisk?

A

Cellernas ursprungsvävnad går ej att utläsa morfologiskt

28
Q

Vad beror tillväxthastigheten på?

A

Beror på:
- Celldelningstid
- Andel tumörceller, dvs hur många celler som kan dela sig
- Överlevnadstid för tumörcellerna - vissa kan vara så transformerade att de saknar andra vitala funktioner så de inte hinner dela sig och de finns då många nekroser.
- Näringsförsörjning(blod) till tumören är viktig. Hur effektiv angiogenes tumören har - hur bra tumören får kroppen att försörja dom, genom att få kärl att växa in i dom.

29
Q

Vad är angiogenes?

A

Angiogenes = nybildandet av kärl

30
Q

Varför är angiogenes viktig för tumörer?

A

Tumörer får näring via blodet, därför behöver tumören få kroppen att ge den näring. Tumören kan locka kärlinväxt (via TAF) så att kärl tar sig till tumören och på så sätt får tumören näring.

  • Otillräcklig blodförsörjning bidrar till uppkomst av nekros i snabbväxande tumörer!

Finns även tumörer som utgår från blodkärl och då behöver dom inte locka till sig blodkärl.

  • Benign – hemangiom
  • Malign – hemangiosarkom
31
Q

Vad innebär infiltrativ/invasiv tumör?

A

tumören växer in i omgivande vävnad

32
Q

Vad måste till för att tumörcellen ska kunna infiltrera omgivande vävnad?

A
  1. Tumörcellen behöver släppa cell-cellkontakter med grannarna - Göra sig fri och oberoende från närliggande celler
  2. Degradation av ECM(extra cellulär matrix-bindväven) - Bryta ner basalmembranet och “Bana väg” för att invadera omgivande vävnad genom
  3. Infästning till ECM - aktivera intergriner på rätt ställe så att cellen kan förflyta sig i vävnaden.
33
Q

-

A
34
Q

olika typer av spridning av

A
  • Hematogen spridning
    • Primär tumör sprider sig via blodkärl till organ såsom lever, mjälte, lunga
  • Lymfogen spridning
    • Primärtumör sprider sig via lymfkärl
    • Metastaser i först i regional lymfknuta och kan ta sig vidare till andra lymfknutar och tillslut kommar de till lungan.
  • Implantation
    • Sprider sig längs peritoneum, pleura, perikard
  • Spridning inom organet
    • En primärtumör ger upphov till flera dottertumörer inom samma organ - kan få ändrad morofologi
35
Q

Varför uppstår tumörer?

A

Genetisk förändring i en enskilld cells gen som är så lindrig så att cellen inte dör. Mutationerna till att den enskilda cellen förvärvar egenskaper som gör att den blir neoplastist.

36
Q

Vad kan vara orsaken till dessa mutationer?

A
  1. Miljön : Kemikalier, Strålning,
  2. Mikroorganismer
  3. Nedärvning: genetiskt
  4. Spontana (otur) - Ju högre ålder, desto fler mutationer!
37
Q

Vilka fundamentala funktioner skiljer en neoplastisk cell från en normal cell?

A
  1. Förlorad kontroll av cellproliferation (celldelning)
  2. Förlorad differentiering
38
Q

Hur kontrollerar kroppen att de inte bildas tumörer?

A

Normal cell har ett bestämmt ända mål som den följer, och har kontrollerad proliferation.

Det finns flera stopp i cellcykeln som hindrar en cell från att “göra fel”, Om cellen är så skadad att den ej kan passera dessa checkpoints stoppas den eller genomgår apoptos

39
Q

Vilka ”egenskaper” behöver cellen för att utvecklas till en tumörcell?

A
  • Normala celler kan bara dela sig x antal gånger. Men en tumörcell kan “återuppliva” sig och dela sig massor av gånger

Cellen behöver förlora kontrollen av cellproliferation: Cellen kan växa ohämmat (Svara på tillväxtstimulerare och bli okänslig för tillväxthämmare/-inhibitorer), slå av cellcykelkontrollen, unviker apotos, har angiogenes och undangår kroppens immunförsav

Förlorad differentiering: Stänga ned gener som karakteriserar vävnaden (ex epitelcell tappar kontakten med andra celler, Körtelepitelceller kan inte svara på hormon), Börja uttrycka gener som normalt sett inte uttrycks i den aktuella vävnaden, Undvika kroppens immunförsvar.

40
Q

Vilka stadier måste en cell genomgå för att bli en tumörcell?

A

mutationen sker stegvis

-Initiering/transformation: Mutationer orsakar irreversibel genetisk skada
- Promotion: Den transformerade cellen börjar proliferera - Man får fler celler, desto fler celler desto större risk att de muterar sig
- Progression: Nya mutationer sker hos dottercellerna från den transformerade cellen, behöver ske fler mutationer för att bli en malignet tumör.

41
Q

Grupper av gener som är mål för mutationer vid uppkomst av tumörsjukdom

A
  1. Tillväxtstimulerare (slås på/uppregleras) och ger ohämmad tillväxt.
    • Om den slås på eller regleras upp pga en mutation blir det ohämmad tillväxt
  2. Tillväxtinhibititorer (slås av/nedregleras) och ger ohämmad tillväxt
  3. Apoptosregulatorer (slås av/nedregleras) för att undgå apoptos
  4. DNA-reparationsproteiner (nedregleras eller defekt funktion): I cellcykelkontrollen kommer de normalt att tvinga cellen att sluta proliferera eller gå in i apoptos om cellen är defekt, defekt funktion eller nedreglering→ växer ohämmat, undgår apoptos
42
Q

Kroppens försvar emot tumörer

A

Tumörceller är kroppsegna celler, men kroppen har förmåga att känna igen och hitta tumörer.

“Tumor antigen” är en antigen substans som produceras i tumörceller och är ett sätt för kroppen att hitta och bekämpa tumörcellerna genom att öka igenkäningsförmågan för tumörer.

43
Q

Tumörens försök att undvika immunsystemet

A
  1. Stänga antigensproduktionen
    • genom att inte utrycka proteinet, eller förändra sina gener så de inte exponerar de icke kroppsegna sekvenserna på ytan och kan på så sätt “gömma sig”
  2. Förändra MHC-gener
    • Cellen kan ej presentera sitt antigen
    • Återigen ett försök av tumörcellen att ”gömma sig”
  3. Producera immun-hämmande substanser för att hämma lyfocyter och macrofager
    • ibland vill dock tumörer ha inflmmation för att få hjälp att bryta er vissa vävnader som bindväv
44
Q

Varför blir man sjuk av tumörer?

A

Kliniska aspekter

  • Lokala effekter: tryck - tumören tar plats
  • Effekter av metastaser
  • Kachexi (utmärgning)
  • Påverkan på blodbilden
  • Hormonella effekter
  • Paraneoplastiskt syndrom: Effekt någon annan stans i kroppen
45
Q

Lokala effekter vid tumörsjukdom

A
  • Platskrävande
    → kan trycka undan andra organ tex bukhåla, brösthåla
    → tryck på känsliga organ tex öga
    → om tumören sitter i tarmen → trång passage
  • Snor åt sig blodtillförsel och nutrienter från andra organ i närheten
  • Kan orsaka smärta och patologiska frakturer
  • Om tumören är mycket blodfylld och sedan spricker→kraftig blödning till bukhåla, hjärtsäck etc → kan dö av hypovolemisk chock
  • Om invasivt växtsätt ka de ge direktövergrepp på organet → direkt vävnadsförlust och eventuellt funktionsnedsättning av organet tex lever, njure
46
Q

Effekter av metastaser:

A

Effekt beror på lokalisation, tex

  • Metastaser till lunga – leder till svårt med utbyte av syre, dyspné
  • Metastaser till hjärnan – neurologiska problem
  • Metastaser till hjärtat (ovanligt men förekommer)→kan ge akut hjärtstillestånd
  • Metastaser i levern kan ge leversvikt
  • Tumörmassa i kärl kan täppa igen blodflödet→infarkt
47
Q

Vad beror kachexi (avmagring) på?

A
  • Illamående, inappetens eller kräkning
  • Kemiska signaler från tumören→nedbrytning av kroppens fett och muskler
    (katabolt stadium)
  • Tumören kräver näring och syre för sin egen tillväxt
    • utsöndrar katabola ämnen som tvingar kroppen att bryta ner muskler så tumörer kan få ämnen.
48
Q

Påverkan på blodbilden

A
  • Tumören kan skicka ut signaler till benmärgen→defekt bildning av röda och vita blodkroppar→infektionskänslighet och anemi(utbyte av syre kan leda till anemi)
  • Benmärgspåverkan och leverpåverkan kan ge ökad blödningstendens
    • Benmärgen – bildar trombocyter/blodplättar
    • Levern – bildar koagulationsfaktorer
  • Kemiska signaler kan samtidigt orsaka feber
  • Om tumören är ulcererad kan den också bli infekterad → förhöjda vita
49
Q

Sker i endorkina organ

A
  • Vissa tumörer producerar hormon, även bening hormonproducerade tumör kan ge problem.
  • Även om tumören i sig inte producerar hormon, men trycker på ett organ som gör det, kan det organ som utsätts för trycket atrofiera eller gå i nekros och leder till hormonell insufficiens (brist)!
50
Q

Paraneoplastiskt syndrom

A
  • “ett syndrom som förekommer sekundärt till/vid sidan av en tumörsjukdom”
  • Innefattar systemiska symptom och problem, som beror på tumören men inte är en direkt effekt av dess faktiska massa, såsom sekretion av hormonlika substanser som normalt sett inte utsöndras av vävnaden.
  • Exempel: PTHrp vid lymfom och analsäckskarcinom som fungerar på samma sätt som hormonet PTH.
    • hormon som utsöndras av tumör likanar ett kroppsligt hormon så kroppen svara på det och genomför en process som inte behövs, ex ändrar kalcium balans trotts att den var bra.
  • Även till synes små tumörer kan orsaka systemiska symptom

Microbiologi och Sjukdomslära (17 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions