Viktiga begrepp Flashcards
1
Q
Aberrant
A
Avviker från det normala. Med “aberrant immunfenotyp” menas att cellerna uttrycker markörer som skiljer sig från det normala uttrycket.
2
Q
Abscess
A
Ansamling av pus, varböld.
3
Q
Adaptation
A
Reversibel anpassning, kan vara fysiologisk eller patologisk.
4
Q
Adenocarcinom
A
En malign tumör som utgår ifrån körtelvävnad.
5
Q
Agenesi
A
Avsaknad av anlag.
6
Q
Akantolys
A
Förlust av förbindelsen mellan keratinocyter pga förlorad desmosom-funktion.
7
Q
Akantos
A
Förtjockning av epidermis alla cellförande lager: stratum basalae, stratum spinosum och stratum granulosum.
8
Q
Akut leukemi
A
Malign tumör utgående från omogna celler (blastceller) i de olika poeserna i benmärgen, och spridning till blod, med blastceller i blod (>20%) och/eller benmärg (>20%).
Bilden: Akut lymfatisk leukemi.
9
Q
Amyloid
A
Aggregat av proteiner med felaktig veckning.
Bild: Lunga med amyloid.
10
Q
Amyloidos
A
Sjukdomar som orsakas av inlagring av amyloid.
11
Q
Anaplasi
A
Utebliven differentiering.
12
Q
Anemi
A
De röda blodkropparna är för få, för små och/eller innehåller för lite hemoglobin. Hb-värdet är sänkt från patientens normala nivå (Hb <120 g/L för kvinnor, <130 för män).
13
Q
Aneurysm
A
Utvidgning av kärl (oftast artärer) eller kavitära organ (tex. atrial septal aneurysm).
14
Q
Angiogenes
A
Kärlnybildning, kan vara fysiologisk (sårläkning, utveckling) eller patologisk (neoplasier).
15
Q
Aplasi
A
Avsaknad av vävnad, ex. aplastisk anemi som innebär avsaknad av blodbildande märg.
Bild: Aplasia cutis congenita.
16
Q
Apoptos
A
Programmerad celldöd, kan vara fysiologisk eller patologisk.
17
Q
Arterioskleros
A
Förhärdning av artärer genom hyalininlagring (arterioskleros), skleros av media (Mockenberg) eller ateromatösa plack (ateroskleros).
18
Q
Ateromatos plack/aterom
A
Ansamling av fett, inflammatoriska celler och fibros under intima vid ateroskleros.
19
Q
Atrofi
A
Tillbakagång, förtvining, minskning av cellers storlek.
20
Q
Atypi
A
Morfologi på cellnivå som avviker från det normala, kan ses både vid reaktiva och neoplastiska tillstånd.
21
Q
Autolys
A
Enzymatisk nedbrytning av celler och vävnad vid frisläpp av enzymer, t.ex. efter celldöd eller vid bakteriedödning.
22
Q
Basofil
A
Färgas blått i eosin-hematoxylin färgning.
23
Q
Basofili
A
Ökat antal av basofila granulocyter i blodet.
24
Q
Blastcell
A
Den morfologiska beskrivningen av en “omogen cell”, dvs en ej differentierad cell.
25
Cancer
Malign neoplasi.
26
Cancer in situ
Förstadium till spridd cancer, oftast synonymt med höggradig dysplasi. Tillämpas för de flesta carcinom och för några enstaka icke epiteliala neoplasier som t.ex. melanom.
27
Carcinogenes
Stegvis process som leder till utveckling av cancer.
28
Carcinom
Cancer utgången från epitel.
29
CD
Cluster of differentiation; markörer som återfinns på hematopoetiska celler och kan användas för att förstå var i differentieringen en cell befinner sig. Exempelvis uttrycker normala B-celler CD19, normala T-celler CD3 och stamceller CD34.
30
Chondrom
Godartad tumör utgående från broskvävnad.
31
Chondrosarkom
Malign tumör utgående från broskvävnad.
32
Cysta
Vätskefylld blåsa.
33
Cytokin
Signalmolekyl
34
Dedifferentiering
Tillbakabildning; differentieringsprocessen går baklänges.
35
Degeneration
Funktionsnedsättning/nedbrytning av celler och vävnad, eller ersättning med en mindre specialiserad vävnad (t.ex. myxoid degeneration).
36
Differentiering
Utveckling till en mer specialiserad cell/vävnad.
37
Dysplasi
Förändring i vävnadsarkitektur, störning i utmognad/differentiering av en vävnad. Vanligtvis vid neoplasi (då associerad med atypi) men kan även ses utan neoplasi och utan atypi (t.ex. medfödd dysplastisk njure).
38
Ektasi
Utvidgning av ihåliga organ (ex. blodkärl, bronk).
39
Ektopi
Vävnad som finns på annat ställe än den är avsedd att finnas på, ex. ektopisk graviditet.
40
Emboli
Blodpropp eller del av blodpropp som lossnar och förflyttar sig (tromboemboli, fettemboli, luftemboli).
41
Eosinofil
Färgas rosa i eosin-hematoxylin färgning.
42
Eosinofili
Ökat antal eosinofila granulocyter i blodet.
43
Epitelioidcell
Epitelcellsliknande (suffixet -oid = liknande), utgörs av aktiverade makrofager, har stor, granulär cytoplasma och stora kärnor.
44
Epitelioidcellsgranulom / granulom
Organiserad vävnadsreaktion (rundad form, tättpackade celler) bestående av inflammatoriska celler och aktiverade, epitelioida makrofager, med eller utan jättecellsmakrofager, nekros eller fibros.
45
Erytem
Röd hud.
46
Erytro(cyto)poes
Processen där erytrocyter bildas i benmärgen.
47
Etiologi
Sjukdomsorsak.
48
Exudat
Patologiskt extravaskulär vätska med högt proteininnehåll, uppkommen genom kärl- eller vävnadsskador.
49
Fagocytos
Processen där en cell "slukar" solitt material från sin yttre miljö, "cellätande".
50
Fibrin
Trådliknande protein som bildas genom polymerisering av det globulära proteinet fibrinogen, viktigt i hemostas.
51
Fibrom
Godartad tumör som bildas av bindvävnad.
52
Fibros
Bindvävsreaktion med patologisk inlagring av kollagen.
53
Fibrosarkom
Elakartad tumör som utgår från fibroblaster.
54
Flegmone
Diffust avgränsad infektion i hud eller solida organ (ex. flegmonös appendicit).
55
Flödecytometri
Metod att utföra immunfenotypning av enskilda celler i suspension.
56
Gangrän
Makroskopisk vävnadsdöd.
57
Gliom
Tumör utgående från gliaceller.
58
Glios
Proliferation av gliaceller.
59
Granulationsvävnad
Kontrollerad nybildning av vävnad som uppstår vid sårläkning, uppbyggd av inflammatoriska celler, kärl och ECM.
60
Granulo(cyto)poes
Processen där granulocyter bildas i benmärgen.
61
Granulocytopeni
Lågt antal granulocyter i blod, under normalvärdet.
62
Granulocytos
Ökat antal granulocyter i blod, resulterar i högt LPK-värde.
63
Hamartom
Godartad tumör som består av väldifferentierade celltyper normalt förekommande i samma organ (oftast utan atypi).
64
Hematopoes
Samlingsnamn för blodbildning omfattande myelopoes (granulopoes + monocytopoes), erytropoes, trombo(cyto)poes och lymfopoes.
65
Hematopoetisk stamcell (HSC)
Multipotent cell som kan ge upphov till samtliga poeser.
*Obs: I begreppslistan står det totipotent, men det är fel.*
66
Hereditär
Ärftlig.
67
Hyalin
Amorft eosinofilt material i eosin-hematoxylin färgning, oftast extracellulärt belägen.
68
Hyalinos
Hyalindeposition i vävnad.
69
Hyperkeratos
Förtjockning av hornlagret (stratum corneum).
70
Hyperplasi
Ökat antal celler i en vävnad, oförändrad cellmorfologi.
71
Hypertrofi
Ökad volym av celler i en vävnad, oförändrat antal celler.
72
Hypoplasi
Minskat antal celler i en vävnad.
73
Immunfenotyp
Vilka olika immunhistokemiska markörer (proteiner, lektiner, andra immunogena molekyler) en cell uttrycker, studerad med hjälp av specifika antikroppar och fluorokromer. Markören kan vara i form av ytbundna CD-antigen, intracytoplasmatiska eller nukleära antigener. Immunfenotypen kan bestämmas med antingen flödescytometrisk analys av celler i suspension (vätskefas), immunfluorescens eller med immunhistokemiska färgningar av vävnadssnitt.
74
Immunfluorescens
Metod att utföra immunfenotypning i vävnadssnitt/cellutstryk av olika markörer med hjälp av fluorescensmikroskopi.
75
Immunhistokemi
Metod att utföra immunfenotypning i vävnadssnitt/cellutstryk av olika markörer med hjälp av ljusmikroskopi.
76
Infarkt
Irreversibel vävnadsskada till följd av ischemi i vävnaden.
77
Infiltration
Spridning (inflammatorisk, neoplastisk).
78
Inflammation
Kroppens svar på skadliga faktorer, kan vara akut, kronisk eller granulomatös.
79
Inklusion
Intracellulär ansamling av material utan membranomslutning (t.ex. glykogen, lipofuscin, virus).
80
Inlagring
Processen att lagra intracellulärt material (fett, proteiner, glykogen, pigment, kalk).
81
Invasiv växt
Infiltrerande växt.
82
Involution
Tillbakabildning av vävnad.
83
Ischemi
Syrebrist i vävnad.
84
Jättecell
Abnormalt stor cell, oftast med flera kärnor, ex. flerkärniga makrofager eller osteoklaster.
85
Karyolys
Upplösning av cellkärnan.
86
Karyorrhexis
Fragmentering av cellkärnan hos en döende cell (nekros eller apoptos).
87
Kemotaxi
Celler förflyttar sig till följd av gradient av kemiska ämnen.
88
Koagel
Levrat blod.
89
Kronisk lymfatisk leukemi
Malignitet utgående från mogna B-celler som är ett leukemiserat lymfom.
90
Kronisk myeloisk leukemi
Myeloproliferativ neoplasm där myeloiska celler med bibehållen differentieringsförmåga svämmar ut i blodet.
91
Leukemi
Malign tumör utgående från celler i de olika poeserna i benmärgen.
92
Leukemisering
Spridning till blod och benmärg.
93
Leukocyter
Samlingsnamn för blodets samtliga vita celler ("vita blodkroppar"): Granulocyter, lymfocyter, monocyter, men kan även vara andra celler som t.ex. blastceller och plasmaceller.
94
Leukocytos
Ökat antal leukocyter i blod, resulterande i högt LPK-värde.
95
Leukopeni
Lågt antal leukocyter i blod, under normalvärdet.
96
Lipom
Godartad tumör som utgår från fettvävnad.
97
Liposarkom
Elakartad tumör som utgår från fettvävnad.
98
LPK
Leukocyters partikelkoncentration, det totala antalet leukocyter i blodet.
99
Lymfocytopeni
Lågt antal lymfocyter i blod, under normalvärdet.
100
Lymfocytos
Ökat antal lymfocyter i blod, resulterar i högt LPK-värde.
101
Malignt lymfom
Elakartad tumör utgången från genetiskt förändrade lymfocyter.
102
Melanom
Elakartad tumör som utgår från melanocyter.
103
Mesoteliom
Malign tumör som utgår från mesotelceller.
104
Metaplasi
Adaptiv förändring från en väldifferentierad celltyp till en annan väldifferentierad celltyp.
105
Metastas/metastasering
Spridning av maligna celler på avstånd från primärtumören (icke kontinuerligt).
106
Monomorf
Av liknande utseende.
107
Myelodysplasi
Dysplasi hos benmärgens celler. Benmärgscellerna uppvisar avvikande form, storlek och utseende.
108
Myelom
Malign neoplasi utgången från plasmaceller.
109
Myelopoes
Samlingsnamn för granulopoes och monocytopoes.
110
Myeloproliferation
Ökad proliferation av myeloiska celler.
111
Myom
Godartad tumör som utgår från muskelvävnad.
112
Nekros
Oprogrammerad, patologisk celldöd/vävnadsdöd. Kan vara koagulationsnekros, fettnekros, kollikvationsnekros, ostig nekros, fibrinoid nekros.
113
Neoplasi
Okontrollerad nybildning av vävnad/celler, kan vara benign eller malign.
114
Neutrofili
Ökat antal neutrofila granulocyter i blodet.
115
Nevus
"Födelsemärke", både kongenitala och förvärvade. Kan bestå av ansamling av melanocyter i huden eller växt av hudadnexae.
116
Ödem
Interstitiell vätskeansamling, kan vara pittingödem, lungödem, cerebralödem etc.
117
Onkogen
Proto-onkogen som, efter mutation, leder till malign transformation.
118
Onkoprotein
Det protein som bildas av onkogen.
119
PAD
Patologisk anatomisk diagnos.
120
Pancytopeni
Samtidig anemi, trombocytopeni och leukopeni.
121
Pannus
En form av granulationsvävnad bestående av inflammatoriska celler (makrofager, lymfocyter), fibroblaster och hypertrofisk synovium.
*Enligt Medibas: kärlrik bindväv som växer som en matta under epitelet på hornhinnan eller i ledhinnan i en led (förtjockad ledhinna).*
122
Papillom
Godartad tillväxt av epitelial vävnad, ofta uppskjutande.
123
Parakeratos
Kvarvarande kärnrester i hornlagret, typiskt fynd vid psoriasis.
124
Patogenes
Sjukdomsutveckling, dvs vilka mekanismer som ger upphov till en viss sjukdom.
125
Pleomorfism
Variation i storlek och form.
126
Polycytemi
Ökad andel erytrocyter resulterande i förhöjt Hb-värde.
127
Polymorfism
Mångformighet, det finns olika normalt förekommande varianter t.ex. genpolymorfism.
128
Polyp
Godartad utväxt från slemhinna (kan vara inflammatorisk, neoplastisk etc).
129
Progenitorcell
En sorts stamcell som redan har börjat differentiera, dvs CMP (common myeloid progenitor) som ska bli myeloiska celler och CLP (common lymphoid progenitor) som ska bli lymfatiska celler.
130
Proliferation
Ökning av celler genom celldelning.
131
Proteinkonformation
Det tredimensionella arrangemanget av ett protein, kan förändras till följd av t.ex. fosforylering eller kontakt med andra felveckade proteiner.
132
Proto-onkogen
Gener med normal funktion i cellväxt/differentiering/apoptos som, efter mutation, blir onkogener och leder till malignisering, ex. RAS, MYC, WNT.
133
Purulent
Varbildande.
134
Pus
Var.
135
Pyknos
Irreversibel kondensering och förminskning av cellkärna, föregående apoptos eller nekros.
136
Regeneration
Återbildning.
137
Regress
Tillbakabildning.
138
Rejektion
Immunologisk avstötningsreaktion mot ett allograft. Kan vara hyperakut, akut, kronisk, GVHD.
139
Sarkom
Malign tumör utgången från muskelceller; rhabdo = skelettmuskel, leiomyo = glatt muskel.
*Obs: Tumörer i skelettet är också sarkom (osteosarkom). Sarkom är ett gemensamt namn för tumörer i kroppens stödjevävnader.*
140
Seminom
Elakartad tumör som utgår från testikelns germinala celler och ger upphov till monomorfa tumörceller.
141
Skleros
Degenerativ process där normal vävnad ersätts av mindre specialiserad bindväv, oftast kollagenrik; t.ex. glomeruloskleros.
142
Spongios
Intercellulärt ödem, används framför allt för att beskriva intercellulärt ödem i epidermis och är ett karakteristiskt fynd vid eksem.
143
Stenos
Förträngning av lumen.
144
Suppressorgen
Gen vars funktion normalt förhindrar cancerutveckling, ex. Rb, TP53.
145
Teratom
Tumör som utgår från germinalceller (testikel eller ovarie) och ger upphov till flera olika sorters vävnad.
146
TNM-systemet
Standardiserat system för stadieindelning av cancer, som kartlägger utbredningen av cancer lokalt (T för **t**umor), i lymfkörtlar (N för lymph **n**odes) och på avstånd (M för **m**etastasis).
147
Translokation
Gener eller delar av kromosomer byter plats, kan leda till nya s.k. fusionsgener.
148
Transudat
Patologiskt extravaskulär vätska med lågt proteininnehåll, uppkommen genom ultrafiltration av blod/lymfa.
149
Tromb/trombos
Den finala produkten av koagulationsprocessen, bestående av fibrin och blodceller, på platsen till kärlskada.
150
Trombocytopeni
Lågt antal trombocyter i blod, under normalvärdet.
151
Trombocytos / trombocytemi
Ökat antal trombocyter i blod resulterande i högt TPK-värde.
152
Tumörgradering
Histologisk bedömning av tumörens aggressivitet, baserad på tumörcellernas differentieringsgrad.
153
Tumörinitiering
Tidiga händelser som leder till tumörbildning.
154
Vaskulit
Inflammation i blodkärl.
155
Virchows triad
De tre faktorer som leder till trombbildning (endotelskada, blodstas, hyperkoagulabilitet), beskrivna av Rudolf Virchow 1856 i Tyskland.
