Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

POI vt2019 > Patologi > Flashcards

Patologi Flashcards

1
Q

Vad betyder etiologi?

A

Läran om orsakssamband eller kausalitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är patogenes?

A

Sjukdomsutveckling: Sekvens av händelser som ger upphov till dysfunktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Fem generella sjukdomsmekanismer?

A
  • Degeneration/inlagring
  • Nekros/infarkt
  • Inflammation/infektion
  • Tumörer
  • Genetiska förändringar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka cellulära adaptationsmekanismer finns?

A
  • Atrofi
  • Involution (tillbakabildning)
  • Hypertrofi
  • Hyperplasi
  • Metaplasi
  • Intracellulärt lagrande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Nämn några orsaker till cellskada.

A
  • Hypoxi
  • Näringsbrist
  • Fysiska skador
  • Kemiska ämnen
  • Mikroorganismer
  • Immunsystemet
  • Genetiska defekter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är det för skillnad på atrofi och involution?

A

Atrofi ger minskad storlek och funktion av en cell, men även minskat antal celler. Atrofi är patologiskt.

Involution är tillbakabildande; ett minskat antal celler pga minskat fysiologiskt behov. Ex. thymus, myometriet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka strukturer i cellen påverkas mest av skadliga ämnen?

A

Strukturer med membran.

Ex. mitokondrier, DNA i kärnan, ER, Golgi, cellmembranet, cytoskelettet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad händer om en cell utsätts för hypoxi?

A
  • Glykolysen ökar
  • Oxidativ fosforylering i mitokondrierna minskar -> mindre ATP
  • Na+/K+-ATPase stängs av delvis pga brist på ATP -> högre Na+-nivåer intracellulärt -> cellhydrox (cellulärt ödem)
  • Ca2+ kan läcka in, vilket leder till uppreglering av lipaser, proteaser och andra nedbrytande enzym
  • Enzymerna tuggar sönder cellen
  • Irreversibel cellskada
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad mäter man för att analysera cellskada på levern?

A

ALT/ALAT - alanintransaminas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad mäter man för att analysera cellskada på hjärtat?

A
  • AST/ASAT (aspartattransaminas)
  • Kreatinkinas
  • LDH-1 (laktatdehydrogenas)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad mäter man för att analysera cellskada på pancreas?

A

Amylas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad händer om pH i cellen sjunker pga anaerob metabolism?

A

Kromatinet i kärnan klumpas ihop.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad händer om ribosomer lossnar från ER pga ATP-brist pga reversibel cellskada?

A

Proteinsyntesen sjunker, cellen lagrar in fett.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Nämn tre viktiga skyddsmekanismer vid mild cellskada.

A
  • Chaperoner
    • heat shock proteins, t.ex. HSP 70
    • skyddar protein
  • Ubiquitinering
    • skadade proteiner skickas till proteasom för nedbrytning
  • Autofagi
    • fagocyterar egna strukturer, de bryts ner i lysosomer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka skador kan fria radikaler ge, och vilka skyddsmekanismer har vi mot dem?

A

Skador:

  • Membranskador (oxidation av lipider)
  • Oxidativ förändring av proteiner
  • DNA-skador
  • Mitokondrieskador

Skyddsmekanismer:

  • Antioxidanter (ex. vitamin E, protein med -SH)
  • SOD, superoxiddismutas
    • O2• → H2O2
  • Katalas
    • H2O2 → H2O + O2
  • Glutation - glutationreduktas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är skillnaden på autolys och heterolys när man pratar om nekros?

A

Autolys: Enzymer från egna lysosomer.

Heterolys: Enzymer från leukocyter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är en “vit infarkt”?

A

Ischemisk nekros, koagulationsnekros.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är en “röd infarkt”?

A

Hemorragisk nekros. Ses oftast i tarm och lunga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Sex olika typer av nekros. Vilka?

A
  • Koagulationsnekros
    • typisk vid ischemisk skada
    • protein denatureras och fälls ut, cellkärnan löses upp men cellkonturen finns kvar
  • Kollikvationsnekros (vätskande nekros)
    • cellen upplöses, hålrum skapas i vävnaden
    • abscess, varansamling
  • Ostig nekros (kaseös nekros)
    • ostig massa av döda celler, ses vid TBC
  • Hemorragisk nekros
    • död vävnad med ansamling av erytrocyter
  • Fettvävsnekros
    • cellskada ger utsläpp av lipaser som bryter ner fett
    • precipitat: triglycerider -> fria fettsyror + Ca2+ -> “tvål”
    • vanligtvis i pancreas
  • Fibrinoid nekros
    • inlagring av protein i skadad kärlvägg
    • ses vid inflammationer, högt blodtryck
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

På vilket sätt är alkohol skadligt?

A
  • Acetaldehyd är en metabolit
    • ger flushing, takykardi, hyperventilering
  • Fria radikaler (ROS)
    • cellmembranskador, DNA-skador
  • NAD+ minskar
    • omvandlas till NADH i alkoholmetabolismen
    • brist på NAD+ hämmar både citronsyracykeln och ß-oxidationen
    • ger fettinlagring
  • Endotoxiner släpps ut
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

På vilket sätt leder global uppvärmning till sjukdom?

A
  • Ökar luftföroreningar
    • respiratoriska sjukdomar
    • kardiovaskulära sjukdomar
  • Ökar översvämningar
    • vattenföroreningar
    • vattenburna smittsjukdomar
  • Ökar skördeförluster
    • näringssjukdomar
  • Ändrar mikroorganismers och djurs utbredning
    • smittsjukdomar
  • Ökar sociala ojämlikheter och migration
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är skillnaden på primär och sekundär undernäring?

A

Primär beror på ofullständig kost; för lite eller felaktig.

Sekundär beror på malabsorption, ökade förluster eller behov.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Definiera allvarlig akut undernäring.

A

Vikt/längd < 3 SD från normal.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är marasm?

A

Svår näringsbrist pga svält. Förlust av muskelmassa och fett, anemi, immunbrist.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är kwashiorkor?

A

Allvarlig proteinbrist. Förlust av protein från viscera, hypoalbuminemi, ödem, hepatomegali (fettinlagring), immunbrist.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad är kakexi?

A

Svår form av sekundär undernäring, ofta vid avancerad cancer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

På vilket sätt kan obesitas leda till cancer?

A
  • IGF-1 ökar; mitogen som aktiverar RAS- och PI3K/AKT-signalvägar.
  • Östrogen ökar, ger risk för bröst- och gynekologisk cancer.
  • Adiponectin minskar. Adiponectin hämmar celldelning.
  • Proinflammation (ökade IL-1, TNF, trombos), viktig i carcinogenes.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

För- och nackdelar med klinisk cytologi?

A

Fördelar:

  • minimalt invasiv
  • snabb
  • bra cellmorfologi

Nackdelar:

  • lite material
  • representativitet
  • vävnadsarkitektur
  • kontamination
  • når ej överallt
  • endast vägledande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vilka metoder finns för cytologisk provtagning?

A
  • Exfoliation
    • sputum, pleuravätska, urin, vaginalsekret
  • Abrasion
    • borstning av ytcellslagret; cervix, ÖNH, magsäck
  • Lavage
    • bronkoalveolärt lavage (BAL), blåssköljvätska, peritoneal lavage
  • Finnålspunktion
    • alla knölar
  • Imprint
    • från corebiopsier tagna från bröstförändringar: Med minimalt tryck på coren formeras ett lager av celler på objektglaset.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

För- och nackdelar med pre-operativ (diagnostisk) biopsi?

A

Fördelar:

  • Sparsamt invasiv
  • Bra cell- och vävnadsmorfologi
  • PAD kan leda till vårdbeslut

Nackdelar:

  • Invasiv
  • Radikalitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad är curettage?

A

Skrapning.

En teknik för borttagande av vävnad ur någon kroppshålighet, för att rensa eller för att erhålla material för vävnadsdiagnostik. Ingreppet utförs med ett särskilt, skedformat instrument (kyrett).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Med vilka metoder kan man ta en biopsi?

A
  • Shave-biopsi
  • Curettage
  • Mellannålsbiopsi
  • Grovnålsbiopsi
  • Stans-biopsi
  • Öppen biopsi
  • Endoskopisk excision
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad heter den kanske allra vanligaste infärgningen av histologiska preparat, typiskt rosa-lila?

A

Hematoxylin-eosin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Hur ser den typiska arbetsgången ut efter att ett vävnadsprov har tagits?

A
  • Makroskopisk undersökning
  • Vävnadsklossar (vatten byts mot etanol, vävnaden bäddas sedan in i paraffin)
  • Snittning
  • Rutinfärgning
  • Glasutlämning
    • PAD
  • Analys
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad står KVAST för?

A

Kvalitet och standardisering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vilka analysmetoder använder man inom hematopatologi?

A
  • Flödescytometri
    • undersöka celler i vätska mha laserljus
  • Avancerad flödescytometri
    • tillsats av antikroppar - immunfenotypning
  • Enzymcytokemi
  • Immunhistokemi
  • Molekylärpatologi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad är molekylärpatologi?

A

Flödet av genetisk information från DNA via RNA till proteinsyntes, samt hur dessa processer regleras.

Man jobbar t.ex. med sekvensering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad står FFPE för inom vävnadsberedning?

A

Formalin-fixed Paraffin Embedded.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

I vilken histokemisk färgning färgas cellkärnor bruna, bindväv röd och muskler gula?

A

Weigert - Van Gieson

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Vad kan man se med den immunhistokemiska markören CD3E?

A

Förekomsten av T-celler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vad heter den markör som används för att färga in astrocyter?

A

GFAP.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

CK20 är en diagnostisk markör för…?

A

Koloncancer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vad heter den markör som visar proliferation?

A

Ki-67

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Vad färgar vimentin in?

A

Mesenkymala celler; stroma.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Varför är det viktigt att bedöma ifall bröstcancer beror på HER2-genen eller inte? Vilken markör använder man?

A

Man märker in preparatet med ERBB2 som är en markör för HER2, viktigt för att veta om man ska behandla med herceptin eller inte.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Hur kan man amplifiera immunohistokemiska signaler?

A

Genom att använda flera antikroppar.

Först har man en primär antikropp som binder till det intressanta ämnet, sen har man sekundära antikroppar som binder till antikroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vad är fördelen med immunofluorescens jämfört med vanlig immunohistokemi?

A

Man kan använda flera antikroppar med olika färger på en och samma gång och på så sätt få mer info ur samma bild.

Morfologin blir å andra sidan svårare att se.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

På vilket sätt är immunohistokemi viktigt inom cancerdiagnostik?

A

Genom att se vilka antikroppar som ger utslag kan man avgöra varifrån cancern härstammar och behandla den korrekt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Vilka patologiska analysverktyg har vi?

A
  • Anatomisk patologi
    • makroskopiska markörer
  • Histopatologi
    • mikroskopiska markörer
  • Immunohistokemi
    • proteinmarkörer
  • Molekylärpatologi
    • DNA/RNA-avvikelser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Vilka förändringar sker i det vaskulära flödet vid akut inflammation?

A

Först en mycket snabb och övergående lokal vasokonstriktion (inte alltid).

Därefter vasodilatation och ökad kärlpermeabilitet vilket leder till extravasalt läckage. Arterioler och prekapillära sfinktrar ger ökad perfusion av kapillärbädden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Vilka är de tre typerna av förändring av permeabilitet som vi ser vid inflammation?

A
  • Omedelbar, transient ökning <30 min.
  • Omedelbar, långvarig ökning (skada på endotel, nekros) 30 min - 5 h - dagar.
  • Sen, förlängd ökning, topp vid 3-5 h.
    • ex. solbränna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Varför blir det ökad permeabilitet i blodkärlen vid inflammation?

A

Prekapillära sfinktrar öppnar upp och ger ett ökat flöde -> ökat hydrostatiskt tryck. Det ökade trycket i kombination med proinflammatoriska signaler gör så endotelets tight junctions släpper lite.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Vad är Lewis Triple Response?

A
  • Lokal rodnad
    • vasodilaterande mediatorer
  • Ödem
    • extravasalt läckage
  • Diffus rödflammighet
    • neuronal reflex

Vid akut inflammation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Vad innehåller inflammatoriskt exudat?

A
  • vätska
  • salter
  • plasmaproteiner
  • immunoglobuliner
  • fibrin
  • trombocyter
  • neutrofiler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Fem olika inflammationstyper?

A
  • Serös
    • vätskande, ofta ickebakteriell, organiseras sällan
    • ex. brännblåsa
  • Fibrinös
    • exudat innehåller fibrinogen, kan organiseras, lokaliserad i kroppens hålrum
    • ex. perikardit, pleurit, pneumoni
  • Purulent/suppurativ
    • pyogena bakterier
    • ex. appendicit
  • Hemorrhagisk
    • blod i fibrinöst/suppurativt exudat
    • ex. hemorrhagisk perikardit
  • Ulcererande
    • lokal inflammation med nekros i slemhinna
    • ex. magsår
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Vilka immunceller aktiveras vid inflammation?

A

Akut:

  • Neutrofiler (1 - 24 h, längre vid bakteriell inf.)
  • Trombocyter
  • Mastceller

Kronisk:

  • Monocyter (24 - 48 h)
  • T-celler
  • Plasmaceller (ffa vid virusinfektion)
  • Eosinofiler
  • Fibroblaster
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Vilka är startsignalerna för akut inflammation?

A
  • Histamin och PAF från mastceller
  • Substans P från sensoriska nervceller
  • Heat-shock proteiner från skadade celler
  • Endotoxin från bakterier
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Var finns mastceller?

A

I all vaskulariserad vävnad, även hjärnan. Ofta lokaliserade kring blodkärl, nerver och ytliga epitel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Vad aktiverar mastcellen?

A
  • IgE
  • IgG
  • Cytokiner
  • Kemokiner
  • Neuropeptider
  • Trauma
  • Patogener
  • etc
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Vad utsöndrar mastcellen?

A

Granula-mediatorer

  • Histamin
  • Proteaser
  • Proteoglykaner
  • TNF-alfa

Lipidmetaboliter

  • Leukotriener
  • Prostaglandiner
  • Cytokiner
  • Kemokiner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Hur går den akuta inflammationsreaktionen till när mastcellen har degranulerats?

A

Histamin påverkar prekapillära sfinktrar och glatt muskulatur.

Endotelcellerna aktiveras av TNF-alfa, IL-1, PAF och kemokiner som inducerar selektiner, ICAM och V-CAM.

Tight junctions släpper, endotel kontraheras. Mastcellen släpper ut IL-8 som är en kemotaktisk faktor och lockar till sig neutrofiler.

Neutrofilerna binder till adhesionsmolekyler på endotelcellerna och migrerar genom endotelet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Vad är det som bestämmer vilka inflammatoriska celler som ska rekryteras?

A

Vilka adhesionsmolekyler som uttrycks på endotelcellerna, och vilka kemotaktiska faktorer som uttrycks i området.

S.k. “area code” av selektin - integrin - kemokin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Vilka leukocyter dominerar vid akut inflammation, och varför?

A

Neutrofiler.

60% av alla leukocyter som cirkulerar i blodet är neutrofiler, vi har dessutom en benmärgsreservoar av neutrofiler som kan mobiliseras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Vad krävs för att inflammatoriska celler ska utföra specifika funktioner?

A

De måste aktiveras. Detta sker av

  • mediatorer från andra inflammatoriska celler
  • infektioner: virus, bakterier, parasiter
  • stress/farosignaler.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Vad är alarminer?

A

Signaler för stress/fara.

Kroppsegna substanser som snabbt frisätts från skadade/döende celler och aktiverade immunceller.

Ex heat shock-proteiner, IL-33, extracellulärt ATP.

Kan aktivera inflammasomen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Vad är en inflammasom?

A

Ett intracellulärt proteinkomplex som kan aktiveras av proinflammatoriska signaler*, och i sin tur aktiverar IL-1.

* både kroppsegna som urinsyrakristaller, extracellulärt ATP, förhöjd glukos men även ex. kiseldamm, asbest, UVB.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Vilka är de systemiska effekterna av inflammation?

A
  • Feber pga IL-1, IL-6 och TNF-alfa
  • Neuronal inflammatorisk feedback
  • Induktion av akutfasproteiner från levern
  • Ökning av leukocyter i blod och lymfkörtlar, mobiliseras från bl.a. benmärgen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Vad inducerar och motverkar feber?

A
  • *IL-1**, IL-6 och TNF-alfa inducerar feber via hypotalamus.
  • *PGE2** påverkar vasomotorcenter och ger vasokonstriktion som ger minskad värmeförlust, dvs högre kroppstemperatur.

Negativ feedback via ACTH från hypofysen motverkar feber.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Ge exempel på neuroendokrin inhibition av inflammation?

A

Nervsystemet påverkas av inflammation och ger signaler om ökad utsöndring av glukokortikoider.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Hur påverkar feber inflammationsprocessen?

A
  • Ökad rekrytering av lymfocyter via ICAM-1 och CCL-21 på HEV
  • Ökade mängder av cirkuerande neutrofiler
  • Förhöjda nivåer av TNF-alfa, IL-1 och IL-6
  • Minskad tillväxt av vissa bakterier och virus
  • Ökad överlevnad i djurmodeller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Vad har akutfasproteinerna för funktion?

A
  • Skydd mot invaderande mikroorganismer
  • Begränsa vävnadsskador
  • Koagulationsfaktorer
  • Antiinflammatorisk feedback
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Ge exempel på akutfasproteiner.

A
  • CRP (C-reaktivt protein)
  • SAA (serum amyloid A)
  • C3 (komplementsystemet)
  • Fibrinogen
  • alfa1-antitrypsin
  • alfa2-makroglobulin
  • LBP (bakteriellt lipopolysackarid-bindande protein)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Ge exempel på mediatorer vid akut inflammation som ger vasodilatation?

A
  • Histamin
  • PGE2
  • PAF
  • Bradykinin
  • NO
  • Prostacyklin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Ge exempel på mediatorer vid akut inflammation som ger vaskulär permeabilitet?

A
  • Histamin
  • PAF
  • VEGF
  • C3a
  • C5a
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Ge exempel på mediatorer vid akut inflammation som ger neutrofil adhesion.

A
  • IL-1
  • TNF-alfa
  • PAF
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Ge exempel på mediatorer vid akut inflammation som ger neutrofil kemotaxi.

A
  • IL-8
  • C5a
  • LTB4
  • Fibronektinfragment
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Ge exempel på mediatorer vid akut inflammation som ger feber.

A
  • IL-1
  • TNF-alfa
  • Prostaglandiner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Ge exempel på mediatorer vid akut inflammation som ger utsöndring av akutfasproteiner.

A
  • IL-1
  • IL-6
  • TNF-alfa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

Ge exempel på mediatorer vid akut inflammation som ger smärta.

A
  • Bradykinin
  • Prostaglandiner
  • Mekaniskt vävnadstryck pga ödem
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

Ge exempel på mediatorer vid akut inflammation som ger vävnadsnekros.

A
  • Lysosomala proteaser och lipaser
  • Fria radikaler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

Vad orsakar en kronisk inflammation?

A

Antingen en akut inflammation som inte läker, eller återkommande akuta inflammationer.

Kan även initieras direkt genom intracellulära mikroorganismer (ex. TBC), främmande kroppar (ex. asbest) eller autoimmuna reaktioner (ex. RA).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

Vilka faktorer påverkar övergången från akut till kronisk inflammation?

A
  • Duration
  • Lokalisation
  • Typ av inflammatorisk agens
  • Individens blodstatus och immunkompetens
  • Förekomst av defekter i leukocytfunktion, ex. ärftliga mutationer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

Vad särskiljer kronisk inflammation från akut?

A
  • Mer heterogen, utvecklas olika beroende på orsak
  • Går ofta i skov
  • Mer komplex, inflammation och läkning samtidigt
  • Ökad immunologisk specificitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

Vilka är de huvudsakliga celltyperna involverade i kronisk inflammation?

A
  • Monocyter
  • T-lymfocyter (i viss mån även plasmaceller)
  • Fibroblaster
  • Makrofager
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

Vilken typ av makrofag utvecklas monocyten till om den aktiveras av TH1-celler, NK-celler och APC?

Vilka signalmolekyler är inblandade?

A

En klassisk aktiverad makrofag som äter mikrober.

IFN-gamma och TNF.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
86
Q

Vilken typ av makrofag utvecklas monocyten till om den aktiveras av TH2-celler och granulocyter?

Vilka signalmolekyler är inblandade?

A

Sårläkande makrofag.

IL-4.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
87
Q

Vilken typ av makrofag utvecklas monocyten till om den aktiveras av en regulatorisk T-cell eller t.ex. immunkomplex, prostaglandiner, glukokortikoider mm?

Vilka signalmolekyler är inblandade?

A

Regulatorisk makrofag med antiinflammatorisk aktivitet.

IL-10.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
88
Q

Förutom olika celler och sånt finns det två tydliga histologiska kännetecken för kronisk inflammation jämfört med akut. Vilka?

A
  • Fibros
  • Angiogenes

Även vävnadsdestruktion, men det kan man se lite nu och då.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
89
Q

Hur går den kroniska inflammationsprocessen till?

A
  • Infektion av gramnegativa bakterier som utsöndrar LPS
  • LPS binds av LBP som binder till CD14 på monocyten -> makrofag
  • Den nu aktiverade makrofagen utsöndrar bl.a. IL-12 som aktiverar T-lymfocyter.
  • T-lymfocyterna utsöndrar IFN-gamma som aktiverar monocyter och rekryterar fler samt GM-CSF som stimulerar monocytdifferentiering.
  • Makrofagerna utsöndrar IL-1, IL-6 och TNF-alfa som stimulerar akutfasproteiner
  • Makrofagerna utsöndrar även PDGF, FGF och TNF-alfa som stimulerar fibroblaster
  • T-lymfocyterna utsöndrar IL-10 och TGF-beta som fungerar som negativ feedback på makrofagerna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
90
Q

Vad kan man se histologiskt vid kronisk granulomatös inflammation?

A
  • Ansamling av modifierade monocyter
  • Epiteloida celler (sekretoriska monocyter)
  • Flerkärniga jätteceller
  • Förekomst av främmande kropp
  • T-cellsmedierad immunreaktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
91
Q

Man kan se foam cells i arterosklerotiskt plack. Vad är det?

A

Makrofager med lipiddroppar i sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
92
Q

Man kan säga att den kroniska inflammationen har tre faser. Vilka, och vad händer då?

A

Initiering

  • Produktion av inflammatoriska mediatorer
  • Infiltration av inflammatoriska celler
  • Eliminering av patogen/trigger
  • Vävnadsskada kan orsakas

Upplösning

  • Nedgång av inflammatoriska mediatorer
  • Eliminering av inflammatoriska celler (apoptos)
  • Induktion av modulerande mediatorer
  • Fagocytos av döda celler/patogen

Återställande

  • Etablering av adaptiv immunitet
  • Läkningsprocesser
  • Inflöde av residenta makrofager
  • Inflöde av minnes-B- och T-celler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
93
Q

Om en kronisk inflammation inte läker ut via upplösning/återställande, vad händer då?

A

Man får en kvarstående inflammation.

  • Persisterande inflammationstrigger
  • Fortsatt produktion av inflammatoriska mediatorer
  • Adaptiv immunitet kan inte etableras
  • Läkningsprocesser är otillräckliga
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
94
Q

Vad är labila, stabila resp. permanenta celler?

A

Labila celler: Ständigt prolifererande, ex. ytligt epitel, lymfoid vävnad.

Stabila celler: Vilande men kan induceras att proliferera, ex. lever, njure, pankreas.

Permanenta celler: Har irreversibelt lämnat cellcykeln, ex. nervceller i CNS, skelettmuskel, myokardiet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
95
Q

Vilka lokala faktorer påverkar sårläkningen?

A
  • Förekomst av infektioner
  • Vaskularisering
  • Förekomst av främmande kropp
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
96
Q

Vilka systemiska faktorer påverkar sårläkningen?

A
  • Ålder
  • Näringsstatus (speciellt protein och vitamin C)
  • Blodstatus och immunkompetens
  • Leversvikt (ger lägre halter av koagulationsfaktorer)
  • Diabetes
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
97
Q

Beskriv primär sårläkning utan infektion.

A

0 - 24 timmar:

  • Blodkoagulation
  • Skyddande sårskorpa
  • Trombocyter
  • Neutrofiler

1 - 3 dagar

  • Monocyter ersätter neutrofiler
  • Epitelceller prolifererar
  • Fibroblaster migrerar in
  • Kollagenfibriller i sårkant

3 - 7 dagar

  • Granulationsvävnad
  • Angiogenes
  • Ödem
  • Överbryggande kollagenfibriller
  • Myofibroblaster (sårkontraktion)

7 dagar - 2 veckor

  • Kollagen (ECM) ackumulation
  • Fibroblastproliferation
  • Minskad vaskularisering
  • Minskat ödem
  • Differentiering av keratinocyter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
98
Q

Varför blir det angiogenes vid kronisk inflammation?

A

Det sker en enzymatisk nedbrytning av basalmembranet. Endotelceller kan då migrera mot angiogent stimuli, proliferera, differentiera och så bilda kapillärer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
99
Q

Vad är granulationsvävnad?

A

Väl vaskulariserad sårvävnad med makrofager, fibroblastproliferation och pågående angiogenes.

Histologiskt ses myofibroblaster (spindelliknande), tät ECM med kollagenfibriller, kapillärer och ödem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
100
Q

Vilka fyra tillväxtfaktorer är viktiga vid sårläkning?

A
  • PDGF - migration och proliferation av fibroblaster och endotel, stimulerar kollagensyntes
  • FGF - proliferation av fibroblaster, migration, proliferation, differentiering av endotel, induktion av proteaser från fibroblaster och endotel
  • TGF-ß - kemotaktiskt för monocyter, inducerar kollagen, fibronektin från fibroblaster, stimulerar migration av fibroblaster
  • VEGF stimulerar angiogenes, inducerar endotelcellsproliferation och migration, ökar vaskulär permeabilitet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
101
Q

Vad är sekundär sårläkning?

A

Sker vid vävnadsförlust och/eller infektion.

  • Mer intensiv inflammation
  • Större mängd granulationsvävnad (normal arkitektur saknas!)
  • Sårkontraktion viktig (myofibroblaster)
  • Leder oftast till ärrbildning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
102
Q

Vad betyder functio laesa?

A

Nedsatt funktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
103
Q

Vad är pyogena bakterier?

A

Bakterier som orsakar akut purulent inflammation.

Ex. Streptococcus, staphylococcus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
104
Q

Vad kallas impetigo med ett svenskt namn?Vad orsakas det av?

A

Impetigo = svinkoppor.

Orsakas av streptococker eller staphylococker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
105
Q

Vad är follikulit?

A

Hårsäcksinflammation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
106
Q

Vad är furunkel? Karbunkel?

A

Furunkel är en infektion i hårfollikel, dermis och subcutis.

Karbunkel är samma sak men då är det flera hårfolliklar som är angripna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
107
Q

Vad kan man se histologiskt vid gangränös appendicit?

A

Nekros i tarmväggen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
108
Q

Beskriv en subfrenisk abscess och vad som orsakar det.

A

Avgränsad varansamling under diafragma.

Orsakas vanligen av perforation av ulcus i ventrikel/duodenum, akut cholecystit, perforation av appendix.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
109
Q

Vad kan man se vid akut pyelonefrit? Varför får man det?

A

Makroskopiskt ses små gulvita abscesser på bjurarna, oftast på den subkapsulära ytan. I medulla ses gulvita stråk.

Mikroskopiskt ses bakteriekolonier, neutrofiler och abscesser.

Vid kronisk pyelonefrit ses lymfocyter och fibros.

Pyelonefrit fås antingen från en hematogen infektion eller en urocystit som går upp i njuren.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
110
Q

Mastit är…?

A

Mjölkstockning.

Orsakas av att man får in bakterier i öppna bröstkörtelgångar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
111
Q

Vilka mikroskopiska fynd görs vid bronkopneumoni?

A

Fokala härdar med suppurativ inflammation av bronker och omgivande alveolärt parenkym.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
112
Q

Vilka fyra stadier har lobär pneumoni?

A
  1. Congestion
  2. Red hepatization (RBC, neutrofiler och fibrin i alveolerna som ser ut mer som levervävnad än lunga)
  3. Gray hepatization (RBC har brutits ner, fibrinöst var finns kvar)
  4. Resolution
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
113
Q

Vad är “opportunistiska pneumonier”?

A

Infektioner som påverkar immunosupprimerade patienter, t.ex. vid aids, cancer, transplantation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
114
Q

Vad är en iatrogen sjukdom?

A

Sjukdom orsakad av läkares åtgärder.

Varje negativt tillstånd hos en patient till följd av behandling av läkare, kirurg eller annan sjukvårdspersonal, särskilt infektioner som patienten fått i samband med behandling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
115
Q

Vad är patogenesen för lungabscess?

A
  • Aspiration
  • Pneumoni
  • Septiska embolier
  • Tumörer
  • Direkt infektion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
116
Q

Vad är empyem?

A

Varansamling instängd i en kroppskavitet, t.ex. pleurahålan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
117
Q

Vilka histologiska fynd ses vid RA?

A

Pannusbildning, angiogenes, infiltration av lymfocyter, makrofager och mastceller i ledhinna och ledhåla.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
118
Q

Vad är en granulomatös inflammation?

A

En variant av kronisk inflammation, där de inflammatoriska cellerna bildar rundade strukturer av specialiserade makrofager, ibland även jätteceller, samt lymfocyter.

Nekros kan förekomma.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
119
Q

Vad är sarkoidos?

A

En icke-nekrotisk granulomatös sjukdom av okänd etiologi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
120
Q

Vilka histologiska fynd ses vid Crohns sjukdom?

A
  • kronisk inflammation över alla tarmvägglager
  • icke-nekrotiserande granulom
  • fistlar
  • tydliga gränser mellan friska och sjuka regioner

Kan drabba hela mag-tarmkanalen men vanligtvis terminala ileum och colorectum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
121
Q

Vilka histologiska fynd ses vid ulcerös colit?

A
  • inflammatoriskt cellinfiltrat i slemhinnan
  • krypta-abscesser (leukocyter i Lieberkühnska kryptor)
  • ulcerationer
  • körteldysplasi (precancerös) kan förekomma
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
122
Q

Hur stor är en erytrocyt?

A

7 µm i diameter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
123
Q

Vilka frågeställningar vill man besvara i en tumör-PAD?

A
  • cancer?
  • tumörtyp?
  • primärtumör, metastas, recidiv?
  • grad/stadie?
  • specifika tumöregenskaper?
124
Q

Vad utöver tumörer kan föranleda en PAD?

A
  • inflammation
  • rejektion
  • degeneration
  • missbildningar
  • definierade sjukdomar - medfödda/förvärvade
  • specifika frågeställningar, ex. vasektomi
125
Q

Vad är “the golden standard” för att fastställa om en förändring är cancer?

A
  • I vävnadsprov (histologi)
  • I cellprov (cytologi)
126
Q

Morfologisk diagnostik. Hur går det till?

A

Histologisk undersökning med hjälp av histokemiska färgningar, både vanliga t.ex. hematoxylin-eosin och specialfärgningar för att påvisa pigment, svamp osv.

Obs: Immunohistokemi hör inte hit!

127
Q

Molekylär patologi. Fyra metoder som används?

A
  • Immunohistokemi
    • för påvisande av specifika proteiner
  • FISH
    • för påvisande av genamplifiering, deletion, translokation
  • PCR/sequencing
    • för analys av mutationer
  • Flödescytometri
    • för analys av ytproteiner, cellcykelfas, DNA-ploidi
128
Q

Vad är tumörklassificering?

A

Tumörtyp, malignitetsgrad och tumörstadium ger tillsammans en klassificering av cancern som ger grund för diagnos, prognos och behandling.

129
Q

Vi har seborroisk keratos (basalcellspapillom) och aktinisk keratos. Vad är det för skillnad på dem?

A

Seborroisk keratos är benign, blir såna där bruna skorpor som man kan pilla bort.

Aktinisk keratos är ett potentiellt förstadium till skivepitelcancer; cancer in situ. Grav dysplasi, ser ut som rödaktiga fläckar med ljus skorpa i mitten.

130
Q

Vilka metoder kan vi använda för att analysera tumörvävnad?

A
  • Mikroskopisk morfologi (klassisk patologi)
  • Immunhistokemi ger oss proteinuttrycksmönster
  • Genexpression (mRNA)
  • Genotyp (mutationer)
131
Q

Vad menas med tumörtyp?

A

Tumörens anatomiska ursprung (ex. bröst, pancreas, hud) och fenotypiska uttryck (ex. epitelial, mesenkymal, hematopoietisk, CNS, övrigt som melanom, teratom etc)

132
Q

Ge exempel på två typer av epiteliala tumörer.

A
  • Adenocarcinom
  • Skivepitelcancer
133
Q

Ge fyra exempel på icke-epiteliala maligna tumörer.

A
  • Osteosarkom
  • Malignt lymfom
  • Malignt gliom
  • Malignt teratom
134
Q

Vad är staging/stadieindelning för tumörer?

A

Ett mått på tumörens storlek och hur mycket den hunnit sprida sig. Görs med TNM-systemet, där man tittar på primärtumörens storlek och invasionsdjup, samt tumörspridning till lymfkörtlar och andra organ.

135
Q

Vad är TNM-klassificering?

A

Stadieindelning av tumörer.

Tumor - primärtumören (T1-T4)

Node - metastas i regionala lymfkörtlar (N0 / N1-N2)

Metastasis - metastas i andra organ (M0 / M1)

Man kan alltså få ett resultat som är t.ex. T3N1M0.

136
Q

Vad betyder T0 och Tis?

A

T0 = ingen cancer

Tis = cancer in situ

137
Q

Urinblåsecancer har ett speciellt stadium som kallas Ta, vad är det?

A

Ta = papillärt växande cancer.

138
Q

Vad är stadie T1 och T2-T4 för urinblåsecancer?

A

T1 = ytligt invasiv cancer

T2 - T4 = djupt invasiv cancer

139
Q

Prostatacancer har en egen typ av stadieindelning. Berätta mer!

A

T1 är inte någon tumör ännu, men atypiska celler kan hittas. Delas in i T1a, T1b och T1c beroende på hur stor del av vävnaden som har atypi.

T2 är tumör; T2a, T2b och T2c beroende på hur stor.

T3 går utanför prostata.

T4 involverar inte bara prostata och sädesblåsan utan även andra strukturer.

140
Q

Hur stadieindelas bröstcancer?

A

T1 = tumör <2 cm

T2 = tumör >2 cm

T3 = tumör i bröstkorgsvägg/hud

141
Q

Kolorektalcancer. Är prognosen kopplad till stadiet?

A

Ja! Stark koppling.

T1-2N0M0 har 95% överlevnad efter 5 år, men TxNxM1 har bara 5%.

142
Q

Vad är tumörgrad?

A

Ett mått på morfologiska egenskaper som är kopplade till hur aggressivt tumören tillväxer. Man tittar bl.a. på cellatypi, differentieringsgrad och proliferationsgrad.

143
Q

Hur ser kopplingen ut mellan differentiering och malignitet?

A

Hög differentiering = låg malignitet

Låg differentiering = hög malignitet

144
Q

Vad tittar man på när man graderar prostatacancer?

A

Växtmönster, tumörarkitektur.

145
Q

Utifrån vad graderas bröstcancer?

A

Elston-Ellis:

  • körtelbildning
  • cellatypi
  • mitoser
146
Q

Vad är intressant för gradering av hjärntumörer (gliom)?

A
  • cellatypi
  • nekroser
  • kärlmönster
  • mitoser

Kan ha låg till höggradig malignitet, grad 1-4.

147
Q

Ett födelsemärke kan undersökas histologiskt och märks då med Ki67. Varför?

A

Ki67 är en proliferationsmarkör, och om det ger utslag kan det särskilja mellan melanom och nevus.

148
Q

Vad är målet med The Human Protein Atlas?

A

Att tillverka antikroppar mot de proteiner som kodas av människans alla gener och att använda dessa antikroppar till att analysera proteinuttrycket i människans normala celler och vävnader samt i cancer.

149
Q

Varför är det intressant att veta om en brösttumör beror på HER-2 eller inte?

A

För att veta om det är någon idé att behandla med Herceptin.

150
Q

Vad är immune checkpoint inhibitors?

A

Viktig behandling mot cancer. Man inhiberar inhiberingen av T-celler så de håller sig aktiva längre. Cancerceller brukar annars försöka stänga av T-cellsvaret för att inte bli dödade.

151
Q

Om ett gliom visar sig uttrycka MGMT, vad betyder det?

A

MGMT är en markör som förutsäger om tumören svarar på Temozolomide, som är förstahandsbehandlingen för alla maligna gliom.

En sorts alkylerande cytostatika, adderar metylgrupper till DNA, skadar DNA på så sätt ->celldöd.

152
Q

Vilka olika typer av cancerbiomarkörer använder man?

A
  • Diagnostiska
  • Prognostiska
  • Prediktiva (svar på behandling)
153
Q

Hur många personer diagnostiseras med cancer varje dag globalt?

A

39 000

(175 st i Sverige)

154
Q

Vilken är den vanligaste cancerformen i Sverige?

Vilken cancerform är det vanligast att man dör av?

A

Prostatacancer

Lungcancer

155
Q

Vad är åldersstandardisering?

A

Man viktar incidens mot åldersfördelning för jämförbarhet över tid.

156
Q

Vilka vävnader drabbas av cancer?

A

Vävnader som utsätts för omgivningsfaktorer och könshormoner.

157
Q

På vilket sätt bidrar övervikt till cancer?

A

Det påverkar hormonsystemen, vilket bidrar till celltillväxt, överlevnad och kronisk inflammation.

158
Q

Vilka typer av strålning kan ge cancer?

A

UV-strålning (UVA och UVB)

Joniserande strålning (radon)

159
Q

Ge tre exempel på infektioner som kan leda till cancer.

A
  • HPV-virus - livmoderhalscancer
  • Helicobacter - magsäckscancer
  • Hepatit B och C - levercancer
160
Q

Cancersyndrom kan bero på kända mutationer som kan vara autosomalt dominanta eller recessiva. Vad innebär det, och exempel?

A

Autosomalt dominant: En muterad allel ger ökad risk.

  • Retinoblastom (RB)
  • Li-Fraumeni (p53)
  • Neurofibromatos (NF-1)
  • BRCA-1/2-beroende bröst- och ovariecancer

Autosomalt recessiv: Båda allelerna måste vara muterade för ökad risk.

  • Xeroderma pigmentosum (nucleotide excision repair enzymes)
  • Ataxia telangiectasia (ATM)
161
Q

Hur startar cancer?

A

Av DNA-skada, antingen direct-acting (förändrar baser i DNA) eller indirect-acting (ämne som modifieras av cellulära enzymer).

Tumörinitiering = första mutationen

Tumörprogression = ackumulering av mutationer genom klonal evolution

162
Q

Vad är multi-hit modellen?

A

> 4 mutationer krävs för att det ska bli tumörprogression. Varje ny mutation ger överlevnadsfördel.

163
Q

Vad är karyotyp?

A

Kromosomuppsättning.

164
Q

Vad är aneuploidi?

A

Avvikelse i antalet kromosomer.

165
Q

Vad är gemensamt för cancerceller?

A

De bär på många mutationer och har ofta abnorm karyotyp.

  • punktmutationer
  • amplifieringar
  • deletioner
  • translokationer
  • felaktigt antal kromosomer (aneuploidi)
166
Q

Ge fyra exempel på olika typer av muterade gener vid cancer.

A
  • Proto-onkgen -> onkgen
  • Tumörsuppressorgen
    • begränsar normalt celltillväxt och överlevnad
  • Övervakningsgen
    • övervakar normalt genomets integritet och lagar DNA)
  • MicroRNA (miR) -> onkomir
    • reglerar klyvning och translationshämning av mRNA, involverade i proliferation, cellcykelkontroll mm.
167
Q

Ge exempel på en proto-onkgen.

A

MYC, RAS, EGFR, PDGFR.

En proto-onkgen är en normal cellulär gen vars produkt stimulerar celldelning och överlevnad.

168
Q

Vad är en onkgen?

A

En onkgen är en muterad eller överuttryckt proto-onkgen som producerar onkoprotein. Kan även vara en viral onkgen (t.ex. HPV).

169
Q

På vilket sätt kan man validera att en onkgen är en onkgen?

A

Den ska ge upphov till transformation av odlade celler:

  • ändrad morfologi
  • förlorad kontaktinhibering
  • förmåga att växa utan kontakt med underlaget
  • minskat behov av mitogena faktorer
  • kan bilda tumörer i möss
170
Q

MicroRNA kan vara onkgen eller tumörsuppressorgen (TSG).

Utveckla!

A

tsmiRNA

  • TSG
  • Proto-onkgen är mål
  • Nedregleras i cancer
  • Mutation/hypermetylering ger underuttryck av miR och överuttryck av proto-onkgen.

oncomiRNA

  • Proto-onkgen
  • TSG är mål
  • Uppregleras i cancer
  • Mutation/hypermetylering ger överuttryck av miR och underuttryck av TSG.
171
Q

Cancer är en monoklonal sjukdom, vilket kan ses bl.a. genom att alla tumörceller har samma mutation. Hur kommer det sig att många tumörer ändå är heterogena?

A
  • Klonal evolution, genetiskt/epigenetiskt driven
  • Mikromiljö-driven heterogenitet
  • Cancerstamcells-modellen
  • All of the above
172
Q

Vilka är sex viktiga hallmarks of cancer?

A
  • Ständig tillväxtstimulering
  • Förlorad tillväxthämning
  • Invasion och metastasering
  • Oändlig replikation
  • Blodkärlsnybildning
  • Upphävd celldöd
173
Q

Vad är senescens?

A

Irreversibel G0-arrest, kan uppstå i normala celler som svar på starka tillväxtstimulerande signaler.

174
Q

Vilken är den mest muterade proto-onkgenen?

175
Q

Vad har RB för roll i cellcykeln, och vad händer om vi inte har något RB?

A

RB hämmar övergången från G1 till S genom att binda till E2F så det inte kan ge transkription av S-fasgener.

Cyclin G1/CDK-komplex fosforylerar RB så det släpper från E2F och då kan cellen gå in i S-fasen.

P16 hämmar cyclin/CDK-komplexets fosforylering av RB, och ger därför ökad tillväxthämning.

Förlust av RB orsakar förlorad tillväxthämning och förlust av cellcykelkontroll.

176
Q

Vad är p53?

A

Guardian of the genome!

p53 är en transkriptionsfaktor som kontrollerar cellcykeln och bara tillåter celldelning och överlevnad om alla vitala funktioner är intakta. Om något är fel skickas cellen i apoptos.

  • Hämmar cellproliferation
  • Inducerar apoptos eller senescens
  • Hämmar angiogenes
  • Inducerar DNA-reparation
177
Q

Vilken är den mest muterade genen i cancer?

A

p53. Mutationer av p53 återfinns i 50% av alla undersökta tumörer.

Dominant-negativ mutation (haplo-insufficient) ⇒ dominant mutation i ena allelen orsakar cancer. Vanligast.

Inaktivering av wt p53 (null-mutation) ⇒ total förlust av p53-mutation. Inaktivering av båda allelerna krävs för cancerutveckling.

178
Q

Vad regleras av och reglerar p53?

A

MDM2, en proto-onkgen och ett p53-specifikt ubiquitin E3-ligas som orsakar nedbrytning av p53 (negativ feedback).

Mutation i p53 ger ett muterat p53-protein som inte kan inducera MDM2 ⇒ ansamling av p53-protein i tumörer.

179
Q

Vad orsakar

  • ökad celldelning
  • minskad celldöd
  • oändlig replikation

i cancer?

A

Ökad celldelning:

  • RAS-mutation
  • RB-deletion

Minskad celldöd:

  • p53-mutation

Oändlig replikation:

  • hTERT-mutation ⇒ uppreglering av telomeras så telomererna inte förkortas vid replikation
180
Q

På vilket sätt är tumörkärl abnormala, och vad spelar det för roll?

A

De är läckande, dilaterade och dåligt sammanfogade.

Detta möjliggör metastasering och försvårar behandling.

181
Q

Varför genomgår cancerceller EMT?

A

För att bli mindre adhesiva och mer rörliga. EMT ger

  • nedreglering av E-Cadherin
  • förlorad cell-cellkontakt och polaritet
  • minskad proliferativ förmåga
  • ökad rörlighet
  • motstånd mot apoptos
  • MMP
182
Q

Vilka typer av cancerbehandlingar har vi idag?

A
  • Strålning
  • Kirurgi
  • Cytostatika
  • Målsökande behandlingar, t.ex. Herceptin
  • Immunterapi
    • Checkpoint-terapier
    • CAR-T celler
183
Q

Vad är CAR-T celler?

A

En form av immunterapi. Man framställer en chimär antigenreceptor (CAR) som man sätter in i en T-cell. Denna T-cell känner då igen antigen på tumörcellerna och kan då angripa och döda tumörcellen.

184
Q

Vilka är strategierna för målsökande behandling?

A
  • Blockera tumörspecifika proteiner (molekylära mål)
    • humaniserade antikroppar, t.ex. Rituximab hämmar CD20 och går på leukemier och lymfom
    • small molecule inhibitors, “nibbar”, t.ex. tyrosinkinashämmare
  • Stimulera anti-tumoral aktivitet hos immunförsvaret
    • checkpoint-terapier
    • CAR-T celler
    • vaccin
185
Q

Nämn sex tänkbara orsaker till autoimmuna sjukdomar.

A
  • Fel i toleransutvecklingen (AIRE etc)
  • Bristande immunreglering (Treg)
  • Frisläppande av gömda antigen
    • MBP, ögonlins-protein
  • Korsreaktivitet, molecular mimicry
    • reumatisk feber (streptokocker)
    • MS (MBP, mässlingsvirus)
  • Felaktigt uttryck av MHC-II
    • ß-celler hos diabetiker, men inte hos friska, uttrycker MHC
    • IFN-gamma ökar uttrycket av MHC-II
  • Polyklonal B-lymfocytaktivering
    • gram-negativa bakterier (LPS)
    • Epstein-Barr-virus; autoantikroppar (RF, ANA) vid mononukleos
186
Q

Vad är ANA?

A

Anti-nukleära antikroppar.

187
Q

Vilka autoantikroppar ses vid SLE?

A
  • ANA
  • Anti-dsDNA
  • Anti-fosfolipidantikroppar
  • Anti-Sm
188
Q

4 av 8 kriterier från American Reumatism Association krävs för diagnos av RA. Vilka är de 8 kriterierna?

A
  • Morgonstelhet
  • Artrit i händerna
  • Symmetrisk artrit
  • Artrit i 3 eller fler leder
  • Reumatiska noduli
  • RF i blod
  • Röntgenologiska förändringar
  • Anti-CCP
189
Q

Vad är anti-CCP?

A

Antikroppar mot citrullinerade peptider. Finns hos 80-90% av RA-patienter och är mycket specifika för RA.

190
Q

Vad är RF?

A

Reumatoid faktor, en autoantikropp som känner igen Fc-delen på IgG.

191
Q

Vilka inflammatoriska cytokiner är involverade i RA och pannusbildningen?

A

IL-1, TNF-alfa.

Resultatet av pannusbildningen blir ökad vaskularisering, ökad förekomst av HEV, infiltration av granulocyter, makrofager, lymfocyter och plasmaceller.

192
Q

Vad är synovit?

A

Fibrinutfällning på synovialmembranet.

Hyperplasi och hypertrofi av synovialceller.

193
Q

Vad vet man om RA:s etiologi?

A

Inte mycket. Det är kopplat till MHC, särskilt HLA-DR4. Hormoner spelar roll, 3x vanligare hos kvinnor än män.

194
Q

Nämn några reumatiska autoimmuna sjukdomar.

A
  • Reumatoid artrit, RA
  • Systemisk lupus erytematosus, SLE
  • Progressiv systemisk skleros, PSS
  • Sjögrens syndrom, SS

Gemensamt är att de är systemiska bindvävssjukdomar.

195
Q

Vilka är mekanismerna för vävnadsskada vid typ II överkänslighet (antikroppsmedierad cytotoxicitet)?

A

Antikroppar binder till en cell → fagocytos, ADCC, komplementaktivering.

Exempel: Autoimmun hemolytisk anemi.

196
Q

Vilka är mekanismerna för vävnadsskada vid typ III överkänslighet (immunkomplex-medierad)?

A

Antikroppar binder till ett lösligt antigen, deponeras i vävnad och aktiverar immunsystemet.

Exempel: SLE.

197
Q

Vilka är mekanismerna för vävnadsskada vid typ IV överkänslighet (fördröjd överkänslighet, DTH)?

A

Th1, makrofager

Ex. Hashimotos thyroidit

198
Q

Vilka autoimmuna sjukdomar orsakas av CTL resp. stimulerande eller inhiberande antikroppar?

A

CTL = cytotoxiska lymfocyter: Diabetes mellitus

Stimulerande antikroppar: Graves sjukdom

Inhiberande antikroppar: Myastenia gravis

199
Q

Vad är tolerans?

A

Avsaknad av immunsvar mot ett visst antigen pga tidigare exponering för detta antigen. Man skiljer på central tolerans vs perifer tolerans.

200
Q

Hur blir T-celler toleranta?

A
  • Negativ selektion: Autoreaktiva T-celler genomgår apoptos i tymus.
  • Proliferativ anergi hos T-celler pga avsaknad av co-stimulering
  • Suppression via T-reg.
201
Q

Vad är AIRE?

A

Autoimmune regulator. Inducerar uttryck av perifera vävnadsantigen (t.ex. insulin som normalt sett inte finns i tymus) på medullära tymusepitelceller (mTECs), viktig för negativ selektion av autoreaktiva T-celler.

202
Q

Vad händer om man har brist på CTLA-4?

A

Avsaknad ger bristande negativ reglering av T-celler → lymfoproliferation och autoimmunitet

203
Q

Vad händer om Fas eller FasL muteras?

A

Det leder till autoimmun sjukdom/autoimmunt lymfoproliferativt syndrom.

204
Q

Vad händer om man får mutationer i Foxp3?

A

Mutationer leder till avsaknad av regulatoriska T-celler, leder till IPEX (immune dysregulation polyendocrinopathy, enteropathy X-linked syndrome).

205
Q

Vad är det som medierar positiv resp. negativ co-stimulering av T-celler?

A
  • CD28 - uttrycks av både vilande och aktiva T-celler (positiv)
  • CTLA-4 - uttrycks av aktiverade T-celler (negativ)
  • B7 - uttrycks av dendritiska celler, aktiverade makrofager och aktiverade B-celler.
206
Q

Hur uppstår central B-cellstolerans?

A

B-celler selekteras i benmärg och autoreaktiva celler selekteras bort.

  • Klonal deletion vid stark bindning
  • Anergisering vid svag bindning
  • Light chain editing: autoreaktiva cellers BCR görs om innan “export”
207
Q

Hur uppstår perifer B-cellstolerans?

A
  • Avsaknad av T-cellshjälp
  • Anergi
  • Klonal deletion (Fas på B-cellen binder FasL på T-cellen)
  • Negativ signalering via inhiberande receptorer, t.ex. CD22.
208
Q

Vad händer om man har mutationer som omfattar stora delar av arvsmassan?

A

Det ger förändring i gendos av en eller flera gener.

209
Q

Vad är det för skillnad på mutationer och genvarianter?

A

Det är en diffus gräns, men ofta när man pratar om mutationer menar man att de har någon sjukdomsrelaterad betydelse.

210
Q

Vad ger mutationer på proteinkodande gener för effekt?

A

Förändrat genkopieantal kan ge ökad eller minskad proteinmängd.

Missense eller frame-shift kan ge loss/gain of function.

Gain of function som interfererar med wild-type proteinet ⇒ dominant negativ effekt.

Gain of function som leder till att proteinet förvärvar en ny funktion ⇒ dominant gain of function.

211
Q

Vad kan orsaka fetal hydrops?

A

Immunologiskt betingad hydrops:

  • Rh-negativ mamma har fött Rh-positivt barn och bildat Rh-antikroppar, nästa barn kan då få hydrops

Icke-immunologisk hydrops:

  • Fetal anemi (thalassemi) = sickle cell anemi
  • Kardiovaskulär orsak (hjärtinsufficiens)
  • Infektion (parvovirus)
212
Q

Varför är det viktigt att skilja på konstitutionella/nedärvda genvarianter och förvärvade genvarianter?

A

Nedärvda genvarianter ligger bakom tillståndet i alla vävnader.

Förvärvade genvarianter är vävnadsspecifika, t.ex. vid cancer.

Har betydelse för klinisk bild, diagnostik, behandling mm.

213
Q

Vad är orsaken till familjär hyperkolesterolemi?

A

Autosomalt dominant genetisk sjukdom som beror på defekt receptortransport.

LDL-receptorer i levern binder normalt sett upp LDL som kommer med blodet. Om en genkopia är muterad reduceras funktionen till hälften, s.k. haploinsufficiens, och orsakar höga nivåer cirkulerande LDL.

214
Q

Vad beror Ehlers-Danlos syndrom på?

A

Defekt extracellulärt kollagen pga dominant negativ effekt av mutation i kollagengener.

215
Q

Vad är fibrillin-1, och vad händer om man får en missense-mutation i den genen alt. haploinsufficiens?

A

Fibrillin-1 bildar extracellulära fibriller som bl.a. binder tillväxtfaktorn TGF-ß.

Mutation eller minskad mängd pga haploinsufficiens ändrar fibrillstrukturen och ökar frisättning av TGF-ß som påverkar ECM och utveckling av glatt muskulatur.

216
Q

Ge exempel på olika typer av genetiska sjukdomsorsaker.

A
  • Defekt receptortransport
    • Familjär hyperkolesterolemi
  • Defekt strukturprotein
    • EDS
  • Defekt proteinstruktur eller -mängd
    • Marfan syndrom
  • Defekt jontransport
    • Cystisk fibros
  • Defekt enzymaktivitet
    • Fenylketonuri
  • Defekt RNA-transkription
    • Fragile X
  • Numerära könskromosomavvikelser
217
Q

Hur funkar cystisk fibros?

A

CFTR-proteinet saknas pga genetiskt fel. CFTR transporterar normalt sett kloridjoner över plasmamembranet.

Brist på CFTR → brist på kloridutsöndring → natriumabsorption dominerar → lungorna torkar ut.

Vi får för lite vatten i lungorna pga kloridjonerna transporteras inte ut från dem och därför blir det för mycket natrium i interstitiet så vattnet dras ut; slemmet blir torrt och hårt och kan inte hostas upp (mucostas), ger inflammation.

218
Q

Vad är Gauchers sjukdom?

A

En lysosomal upplagringssjukdom pga enzymdefekt. Brist på ß-glucocerebrosidas ger upplagring av glucocerebrosider i fagocyterande celler, s.k. Gaucher-celler, bl.a. i benmärg, lever och mjälte. Ger hepatosplenomegali.

219
Q

En pojke med utvecklingsstörning och dysmorfa ansiktsdrag - stora öron, lite långt och grovt ansikte. Vad kan han lida av?

A

Fragilt X-syndrom.

X-kromosombunden sjukdom med varierande klinisk bild. Avsaknad av FMR1-protein leder till ökad (dysreglerad) proteintranslation i glutaminerga synapser.

220
Q

Vad kallas syndromen förknippade med

  • trisomi 13
  • trisomi 18
  • trisomi 21
A
  • Pataus syndrom
  • Edwards syndrom
  • Down syndrom
221
Q

Vad kallas syndromen vid könskromosomavvikelserna XXY resp. X0?

A

Klinefelter resp. Turner

222
Q

Ge två exempel på vanliga medfödda s.k. mikrodeletionssyndrom.

A
  • Velocardiofacialt syndrom
    • 22q11-deletion
  • William syndrom
    • 7p-deletion
223
Q

Vilka är de vanligaste tumörsjukdomarna hos barn, oftast pga förvärvade mutationer?

A

Leukemier

CNS-tumörer

224
Q

Vilken typ av mutation kan orsaka akut lymfatisk leukemi?

A

En s.k. Philadelphia-kromosom bildas genom att genetiskt material från kromosom 9 flyttar till kromosom 22 (translokation). Den kodar för ett fusionsprotein, BCR-ABL1 som får ett gain of function och aktiverar flera olika signalvägar som reglerar cellproliferation, överlevnad och apoptos.

Detta kan diagnosticeras med FISH.

225
Q

Vad orsakar neuroblastom?

A

Amplifiering, fusion eller aktiverande mutationer i genen för anaplastiskt lymfomkinas, ALK. Olika förändringar i ALK-genen kan ge olika tumörformer.

226
Q

Vilka analysmetoder kan användas för att diagnosticera ALK-amplifiering på kromosom 2p?

A

FISH

DNA-array

227
Q

Vad beror Wilms tumör på?

A

Tumörsuppressorgenen WT1 inaktiveras på båda allelerna vilket leder till en sorts njurcancer.

Kan ge genitala avvikelser, aniridi och utvecklingsförsening.

228
Q

Hur analyserar man numerära och strukturella kromosomavvikelser?

A

DNA-array, s.k. molekylär karyotypering. Identifierar kopietalsvariationer >10kb.

229
Q

Vilken metod använder man för riktad analys av enskild gen?

A

Sanger-sekvensering.

230
Q

Om man har en misstänkt diagnos med ett begränsat antal kandidatgener, vilken analysmetod är lämplig?

A

Gen-panel med NGS där man analyserar 5-50 gener.

231
Q

Vilken analysmetod är lämplig vid starkt misstänkt men oklar genetisk sjukdom?

A

Exomsekvensering eller helgenomsekvensering med NGS.

232
Q

NGS kan användas för att sekvensera RNA och därmed analysera RNA-profil. Vad är det bra till?

A

Ex. vid diagnostik av maligna och komplexa sjukdomar där både mängd och struktur av flera mRNA/proteiner har betydelse.

233
Q

Ge exempel på proteinkonformationssjukdomar.

A
  • Sickle cell anemi
    • hemoglobin
  • Katarakt
    • kristallin
  • Cystisk fibros
    • CFTR
  • Parkinsons sjukdom
    • alfa-synuclein
  • ALS
    • SOD
  • Huntingtons sjukdom
    • huntingtin
  • Alzheimers sjukdom
    • Aß
  • Typ 2 diabetes
    • IAPP
  • Prionsjukdomar
    • prion-protein
234
Q

Vilka typer av (orsaker till) proteinkonformationssjukdomar kan man ha?

A
  • Proteinet bryts ner för fort pga felveckning
  • Proteinets funktion nedsatt pga ej korrekt konformation
  • Proteinet bildar aggregat
235
Q

Det finns olika typer av proteinaggregat med syfte på struktur och lokalisering. Utveckla!

A

Struktur

  • Amorfa - huller om buller
  • Fibrillära
    • Amyloida fibriller
    • Icke-amyloida fibriller

Lokalisering

  • Extracellulär (t.ex. Alzheimers)
  • Intracellulär
    • Intracytoplasmisk (t.ex. Parkinsons)
    • Intranukleär (t.ex. Huntingtons)
236
Q

Vilka faktorer ökar resp. motverkar aggregering av proteiner?

A

Ökar:

  • Hög koncentration
  • Minskad stabilitet pga mutation eller klyvning
  • Hög ålder är stor riskfaktor

Motverkar:

  • Chaperoner
  • Nedbrytning
  • Dela bördan genom att skicka aggregat till närliggande celler
237
Q

Vad är skillnaden mellan hereditär och spontan amyloidos?

A

Hereditär = mutation i prekursorproteinet

Spontan = ingen mutation i prekursorproteinet

En amyloid innehåller bara en sorts protein, detta kallas prekursorprotein.

Vissa proteiner kan bilda amyloid i både mutant och vildtypsform, t.ex. Abeta som ger Alzheimers.

238
Q

Vad är likheterna och skillnaderna mellan lokal och systemisk amyloidos?

A

Båda:

  • Förlorad normal funktion av proteinet (loss of function)
  • Toxiska oligomerer (gain of (toxic) function)

Systemisk:

  • Mass effect - fysiskt hinder, förstör organets arkitektur
239
Q

Vilken typ av amyloidos ger neurodegenerativa sjukdomar?

A

Lokala amyloidinlagringar:

  • Abeta och tau ⇒ Alzheimers sjukdom
  • Alfa-synuklein ⇒ Parkinsons sjukdom
  • Prionproteinet ⇒ prionsjukdomar
240
Q

Amyloid av en viss sorts protein hittas oftast i pankreas vid typ 2 diabetes. Vilket protein?

A

IAPP (amylin).

241
Q

Vilka är de vanligaste formerna av amyloidos?

A
  • AL (immunoglobulin light chain)
  • ATTR (transthyretin)
  • AA (aposerum amyloid A)

A + “förkortning av prekursorproteinet” benämner att proteinet är i amyloid form.

242
Q

Vad var det som tidigare kallades primär amyloidos?

A

AL amyloidos.

Prekursorprotein = lätta kedjan av monoklonal antikropp, framför allt det variabla segmentet.

Detta är en plasmacellssjukdom som har ett extremt varierande deponeringsmönster bl.a. i hjärta, lever, njure, nerver, hud, tunga mm. Hjärtengagemang är avgörande för diagnos, medianöverlevnaden ca 1 år efter diagnos.

243
Q

Vad är monoklonal gammopati, MGUS?

A

MGUS är en patologisk, men ej malign, klonal expansion av plasmaceller, M-komponent. Ingen sjukdom i sig, men kan utvecklas till myelom.

244
Q

Kan man behandla AL amyloidos?

A

Ja, man kan inte bryta ner inlagringarna med läkemedel men genom att minska mängden lätta kedjor som cirkulerar, dvs attackera plasmacellsklonen, kan kroppen själv bryta ner aggregaten så småningom.

Cytostatika + glukokortikoid, stamcellstransplantation.

245
Q

Vilket är prekursorproteinet till ATTR amyloidos, och vad har det för funktion?

A

Transtyretin.

Transportprotein i plasma och CSF, produceras i levern men även i pankreas, plexus choroideus och näthinnan.

246
Q

Vad är “Skelleftesjukan”?

A

Hereditär ATTR amyloidos, autosomalt dominant nedärvd mutation (Val30Met) i TTR-genen.

247
Q

Vad ger hereditär ATTR amyloidos för symtom?

A

Polyneuropati

  • sensorisk - känselbortfall, smärta
  • motorisk - svaghet, svårighet att gå
  • autonoma - magtarmkanalen, svimning pga postural hypotension

Kardiomyopati

  • restriktiv hypertrofi
  • retledningsproblem, pacemaker

Kan även deponeras i njure, öga, hjärnhinnor.

10-15 års överlevnad utan behandling.

248
Q

Vilka behandlingar finns mot hereditär ATTR amyloidos?

A
  • Levertransplantation
  • Tetramerstabiliserare
    • Första godkända medicinen som inhiberar fibrillbildning = Tafamidis
  • Antisens-oligonukleotider (ASOs) och RNA-interference (RNAi)
  • Fibrillbrytare
249
Q

Vilken är den vanligaste systemiska amyloidosen?

A

Spontan ATTR amyloidos, tidigare kallad senil systemamyloidos (SSA).

Ger stora mängder inlagringar framför allt i hjärtat ⇒ progressiv kardiomyopati med diastolisk hjärtinsufficiens. Gör så hjärtat blir stelt och ger kraftigt förtjockade väggar.

Ett tidigt symtom kan vara karpaltunnelsyndrom!

250
Q

Vilket är prekursorprotein till AA amyloidos, det som tidigare kallades sekundär amyloidos?

A

Serum Amyloid A, SAA.

SAA1 är ett akutfasprotein som produceras av levern.

AA amyloidos ger symtom särsklit från njurarna - proteinuri, njurinsufficiens - men systemisk inlagring av amyloid i alla organ utom hjärnan.

251
Q

Hur behandlar man AA amyloidos?

A

Man måste få ner koncentrationen av SAA i cirkulationen, då bryts AA amyloiderna ner relativt fort.

Den kroniska inflammationen måste behandlas.

Kortikosteroider, cytostatika samt antikroppar mot cytokiner används.

252
Q

Vad är det tidsbegränsande steget i bildandet av amyloid?

A

Bildandet av en kärna, vilket sker genom att proteiner blir halvuppvecklade och börjar aggregeras. “Seeding” tar bort den här lagfasen, det är när en färdig kärna tillsätts och bara kan växa till sig direkt. Kärnor har en förmåga att få proteiner i sin omgivning att veckla upp sig och ansluta sig till kärnan så aggregatet växer.

253
Q

Vad är grejen med prioner?

A

Prioner kan leda till amyloidos, framför allt AA, eftersom de är felveckade proteiner. AA amyloid finns i t.ex. foie gras och i blodkärlsväggar i musklerna hos kor, och kan eventuellt spridas till människor via cross-seeding. Dock inte påvisat.

254
Q

Hur diagnosticerar man systemisk amyloidos?

A

Vävnadsbiopsi krävs från

  • organ med symtom
  • vävnad där amyloid brukar förekomma vid systemisk amyloidos, t.ex. läpp, rektum, subkutis.

Man tar bukfettsbiopsi. Provet färgas sedan in med kongorött och inspekteras med ljusmikroskop.

Därefter måste man göra en typning för att bestämma vilket protein som bildar fibrillerna, sker med immunhistokemi, ELISA, Western blot eller masspektrometri.

255
Q

Vad är svårigheten med immunhistokemi när det kommer till att typbestämma amyloidos?

A

Man kan inte köpa färdiga antikroppar eftersom de är utvecklade för proteinet i sin normala form, inte den amyloida formen, så de måste specialtillverkas.

256
Q

Vilka celler/vilken vävnad hittar man i blodkärlens olika lager?

A
  • Intima: Endotelceller, basalmembran och bindväv.
  • Media: Glatta muskelceller, bindväv, elastisk vävnad.
  • Adventitia: Bindväv.
257
Q

Vad är hemodynamik, och vad påverkas det av?

A

Hemodynamik = Studier av blodcirkulationen och hjärtats funktion.

Påverkas av blodtryck, hjärtfrekvens och blodvolym.

258
Q

Vad leder aktivering av endotelceller till?

A

Inflammation, adhesion och koagulation.

I kroniskt tillstånd ger det hemodynamiska rubbningar.

259
Q

Både hyperemi och stas resulterar i ökad blodvolym i vävnad, men på olika sätt. Hur?

A

Hyperemi: Ökad volym pga ökat inflöde av arteriellt blod. Röd vävnad.

Stas: Ökad volym pga minskat utflöde av venöst blod. Blå-röd vävnad, cyanos.

260
Q

Vad är

  • hydrothorax
  • hyperperikardium
  • ascites
  • anasarca
A
  • Hydrothorax = ödem i lungsäcken
  • Hyperperikardium = ödem i hjärtsäcken
  • Ascites = ödem i bukhålan
  • Anasarca = svår form av generaliserat ödem i underhuden och i kroppens hålrum, ofta pga leversvikt
261
Q

Vad kan orsaka ödem?

A
  • Ökat hydrostatiskt tryck, t.ex. hjärtsvikt
  • Ökad vaskulär permeabilitet, t.ex. inflammation
  • Minskat kolloidosmotiskt tryck pga minskat plasmaalbumin orsakat av…
    • minskad albuminsyntes pga leversjukdom
    • ökad förlust pga nefros
  • Lymfatisk obstruktion, t.ex. inflammation eller neoplasi
  • Natriumretention, t.ex. njudsvikt
262
Q

Vid endotel- eller vävnadsskada startar hemostascyken. Hur går det till?

A
  • Vasokonstriktion
  • Trombocytaktivering och -aggregering
  • Koagulation, fibrin
  • Resorption
263
Q

Vad är endothelin?

A

En viktig faktor för vasokonstriktion. Produceras av endotelceller och verkar på glatta muskelceller för att ge vasokonstriktion vid skada.

264
Q

Vad heter det ämne som är centralt i koagulationskaskaden, och vad har det för funktion?

A
  • Trombin.
  • Klyver fibrinogen till fibrin
  • Aktiverar neutrofiler, monocyter, lymfocyter och endotel
  • Aggregerar trombocyter
  • Aktiverar indirekt glatta muskelceller
265
Q

Det finns några molekyler som är viktiga för att inhibera trombos. Vilka kan det vara?

A
  • Anti-trombin III
    • serin-proteas inhibitor, inaktiverar flera koagulationsfaktorer
  • TFPI, Tf pathway inhibitor
  • Trombomodulin
    • binder trombin ⇒ aktiverar APC som klyver fV och fVIII
  • PGI2 och NO inhiberar trombocytaggregation
  • tPA, t-plasminogen activator, aktiverar plasmin som klyver fibrin
266
Q

Vad kan hypokoagulation resultera i?

A

Blödning:

  • Petechier (små prickar)
  • Purpura (större punkter)
  • Echymos (ännu större fläckar)

Kan även ge blödning in i hålrum (hemotorax, hemopericardium etc). Stor blodförlust kan ge hemorrhagisk chock och död.

267
Q

Vad är egentligen endotelcellsaktivering?

A

Förändrat genuttryck i endotelceller som leder till

  • prokoagulans pga nedsatt uttryck av flera antikoagulantia, t.ex. trombomodulin
  • antifibrinolys via ökat uttryck av t.ex. PAI, plasminogen activator inhibitor.

Sker som svar på infektion, inflammation, rökning mm.

268
Q

Hur kan man se skillnad på en postmortem-tromb och en tromb som uppstått i en levande kropp?

A

Tromber är skiktade i lager av trombocyter och fibrin (Zahn-linjer).

Postmortem-trombi saknar skiktning utan är istället uppdelade i två lager, ett mycket rött och ett gult, fettrikt.

269
Q

Vad är phlebotrombos?

A

Venös tromb. Så gott som alltid ockluderande, emboliserar ofta.

270
Q

Hur utvecklas tromber?

A
  • Propagation, tillväxt
  • Embolisering
  • Upplösning
  • Organisering, kanalisering - nya kärl bildas som leder blod genom tromben
271
Q

Vad är vit infarkt resp. röd/blödande infarkt?

A

Infarkt = nekros pga ischemi.

Vit infarkt är en arteriell infarkt, vanligtvis orsakad av arteriell trombos eller embolism.

Röd infarkt orsakas av ventrombos. Ovanligt.

272
Q

Vad är arterioskleros?

A

Arterioskleros är en generell term som syftar till en förtjockad kärlvägg och en minskad elasticitet.

Arterioskleros innefattar:

  • Ateroskleros
  • Mönkeberg-skleros
  • Arterioloskleros
273
Q

Vad är arterioloskleros?

A

Arterioloskleros drabbar små artärer och arterioler. Kraftigt förtjockad kärlvägg pga hyalininlagring och i svårare fall även hyperplasi.

274
Q

Vad är ateroskleros?

A

Åderförkalkning i aorta och andra stora kärl pga plackbildning i intiman. Kan leda till stenos. Kronisk inflammatorisk process i artärväggen, uppstår där blodflödet är turbulent.

Behandlas huvudsakligen med livsstilsförändringar samt statiner förebyggande.

275
Q

Vad är Mönckebergs medialskleros?

A

Kalciumdepositioner i intiman. Inget intrång på lumen, inte kliniskt signifikant.

276
Q

Vad är fibromuskulär intimal hyperplasi?

A

ECM och SMC*-rik förtjockning av intiman som följd av inflammation eller mekaniskt driven förtjockning. Inget intrång på lumen. Ses vid stent.

*smooth muscle cell

277
Q

Aterosklerotiskt plack kan rupturera, antingen mot lumen eller mot tunica media. Vad händer då?

A

Ruptur mot lumen: Trombos.

Ruptur mot tunica media: Aneurysm.

278
Q

Hur uppstår aterosklerotiska plack?

A

Kronisk endotelskada ⇒ kronisk inflammation ⇒ endotelcellsdysfunktion.

Makrofager och glatta muskelceller infiltrerar tunica intima, och lipider börjar ackumuleras i kärlväggen tack vare att makrofagerna och muskelcellerna tar in kolesterol och kolesterol-estrar. Ett “fibro-fett” aterom börjar bildas, och placket växer på sig; det kommer att ha en fibrös yta med SMC, makrofager, foam cells, lymfocyter, kollagen, elastin, proteoglykaner och neovaskularisering, samt ett nekrotiskt center med cellrester, kolesterolkristaller, foam cells och kalcium.

279
Q

Vad är skillnaden på stabila och instabila plack?

A

Instabila plack har en tunn kapsel och en stor, fettrik kärna. Stabila plack har en tjock kapsel och en organiserad kärna.

280
Q

Vad är “shear stress” och varför är det intressant?

A

Påverkan av turbulent flöde, t.ex. vid kärlförgreningar, aortabågens inre kurvatur, hjärtklaffar, andra kärlförträngningar.

Endotelcellerna känner av shear stress och deras cell-cell kontakter påverkas.

281
Q

Hur påverkas endotelcellerna av blodflödet?

A

Under högt laminärt flöde orienterar de sig (plan-polarisering) och bildar täta och stabila junctions.

Turbulent flöde stör denna organisation, cell-cell kontakterna blir instabila och otäta, vilket gör att plasmakomponenter inkl. LDL läcker igenom kärlväggen. LDL ska annars tas upp via endocytos genom LDL-receptorn, men nu går partiklarna rätt igenom.

282
Q

Hur fungerar statiner?

A

De hämmar HMG-CoA-reduktas och därmed syntesen av kolesterol.

283
Q

Vad händer om man får loss-of-function mutationer i LDL-receptorn?

A

Det leder till höga LDL-nivåer i blodet och kraftigt ökad risk för ateroskleros tidigt i livet.

284
Q

Vad är PCSK9, proprotein covertase subtilisin/kexin type 9 för nåt?

A

Ett proteas som binder LDL-receptorn och stimulerar dess nedbrytning i lysosomer.

Inhibering av PCSK9-genen ökar LDLR-mängden på cellytan och skyddar mot ateroskleros.

285
Q

Vad händer med LDL i kärlväggen?

A
  • Fritt LDL startar inflammation
  • LDL tas up av makrofager via LDLR. Kemiskt modifierat LDL binder också PRRs.
  • Ökade intracellulära kolesterolnivåer hämmar normal negativ feedback på PRRs ⇒ mer LDL tas upp ⇒ foam cell bildas, som är en fettdroppefylld makrofag.
  • Utfällning av kolesterolkristaller i makrofagen aktiverar inflammasomen som frisätter IL-1 vilket leder till produktion av andra proinflammatoriska cytokiner som IL-6, PGE2 och TNF-alfa.
286
Q

Vad är skillnaden på sant aneurysm och dissekerande aneurysm?

A

Sant aneurysm innefattar alla tre kärllagren.

Dissekerande aneurysm separerar intiman från resten av väggen.

287
Q

Vilka är de viktigaste riskfaktorerna för aneurysm?

A

Ateroskleros och hypertension.

Ateroskleros → inflammation → proteasaktivitet → degradation av ECM

Kan även bero på för dålig syntes av ECM samt dysfunktion hos glatta muskelceller.

288
Q

Vilka sjukdomar är vanligast i neuron?

A

Akut cellskada, nekros, apoptos, inklusioner.

Ovanligt med tumörer.

289
Q

Vilka är de viktigaste patologiska förändringarna som kan uppstå utifrån astrocyter?

A

Glios

Tumörer

290
Q

Vilka är de viktigaste patologiska förändringarna som kan uppstå ur oligodendrocyter?

A

Myelinsjukdomar

Tumörer

291
Q

Vilka är de viktigaste patologiska förändringarna som kan uppstå ur mikroglia?

A

Neuronofagi (skadade neuron fagocyteras)

Mikroglia-knutor

292
Q

Hjärnödem kan ha två huvudsakliga orsaker. Vilka?

A
  • Vasogena orsaker
    • ökad vaskulär permeabilitet
  • Cytotoxiska orsaker
    • förändringar i cellerna
293
Q

Vad kan strukturella abnormaliteter i hjärnan bero på?

A

Den programmerade migrationen av celler från centralkanalen kan gå fel under fosterutvecklingen, oftast genetiskt betingat men även t.ex. läkemedel eller virus.

294
Q

Nämn 4 olika typer av cirkulationsstörningar i hjärnan.

A
  • Aneurysm ⇒ subarachnoidal blödning
  • Infarkt
    • fokal eller global ischemi
    • mikroskopiskt ses eosinofiler, makrofager, lakuner, ödem
  • Blödning
    • intracerebral, subarachnoidal, subdural, epidural
    • hypertoni
  • Missbildningar
    • hemangiom
295
Q

Vilka undersökningar görs vid neuropatologi?

A
  • klinisk bedömning
  • hematologisk undersökning
  • CSF-analys
  • bildanalys: CT, MRI
  • biopsi (dock sällan!)
296
Q

Vad kan bakteriella infektioner i hjärnan leda till?

A
  • Meningit
  • Abscess
    • extradural
      • streptokocker, stafylokocker
    • subdural
      • streptokocker, stafylokocker
    • cerebral
      • streptokocker, stafylokocker, gramnegativa bakterier
297
Q

Vad kan virusinfektioner i hjärnan leda till?

Nämn två viktiga virus.

A
  • Encefalit
  • Meningoencefalit
  • Encefalomyelit
  • JCV → progressiv leukoencefalopati
    • ligger latent, angriper oligodendrocyter
  • TBE → encefalit
    • sprids av fästingar
298
Q

Vilka makroskopiska och mikroskopiska fynd kan göras vid virusinfektion i hjärnan?

A

Makroskopiska:

  • ödem
  • hyperemi

Mikroskopiska:

  • celldöd
  • neuronofagi
  • cellinklusion
  • mikroglial proliferation
  • lymfocyter, neutrofiler
299
Q

Ge exempel på parasiter och svampar som kan påverka nervsystemet.

A

Protozoa:

  • amöbor
  • malaria
  • toxoplasma

Fungi:

  • aspergillus (mögel)
  • candida
  • cryptococcus
300
Q

Ge exempel på sjukdomar som beror på myelinskada.

A
  • MS - multipel skleros
    • ger förändringar i den vita hjärnsubstansen
  • ADEM - acute disseminated encephalomyelitis
    • postinfektiös demyelinisering
  • ANHE - acute necrotizing hemorrhagic encephalitis
    • postinfektiös demyelinisering, t.ex. av mycoplasma
  • CPM - central pontine myelinolysis
    • alkoholmissbruk
  • PML - progressive multifocal leucoencephalopathy
  • Leucodystrofy
301
Q

Ge exempel på en prionsjukdom, vad den kan ge för symtom och vad som händer mikroskopiskt.

A

CJD, Creutzfeldt-Jacobs Disease.

Kakexi, muskelatrofi, personlighetsförändringar, krampanfall, EEG-förändringar, demens.

Mikroskopiskt kan man se spongiforma förändringar; blåsor i vävnaden.

Variant CJD = galna kosjukan = spongiform encefalopati.

302
Q

Vad är tauprotein?

A

Ett strukturellt protein associerat med mikrotubuli, finns i nerv- och gliaceller.

303
Q

Vad bildas om tauprotein hyperfosforyleras?

A

PHF, paired helical filaments. Om PHF aggregerar bildas NFT, neurofibrillary tangles.

304
Q

Vad är ß-amyloid?

A

Huvudkomponenten i de plack som leder till Alzheimers.

305
Q

Vad är alfa-synuclein?

A

Oklart, men det kan fosforyleras och lagras i cellerna och orsaka Parkinson mm.

306
Q

Nämn några synukleinopatier.

A

Kortikalt:

  • Demens med Lewy-kroppar

Subkortikalt:

  • Parkinsons
  • Multisystem-atrofi
  • Autonomic failure
307
Q

Abnormal fosforylering av TDP-43 (TAR-DNA-binding protein 43) är ett s.k. hallmark lesion som ses vid en viss sorts sjukdom. Vilken?

A

Frontotemporal lobär degeneration.

POI vt2019 (7 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions