Vetenskapsteori Flashcards
Scientism
En naiv tro på att naturvetenskapliga metoder och förhållningssätt är det enda sättet att generera kunskap och att vetenskapliga metoder på ett enkelt sätt går att användas för att styra sociala processer i samhället.
Triple helix
Offentlig sektor, företag och universitet i en helix, alltså mångfaldig kontakt mellan varandra.
Akademisk frihet
Forskarnas frihet att välja frågeställning och metod samt att fritt publicera sina resultat, i Sverige är detta inskrivet i högskolelagen.
Tvärvetenskap
Forskare från olika discipliner och vetenskaper går samman och samarbetar för att utveckla nya metoder och teorier gemensamt. Vetenskapssamhällets interna försök att hitta nya angreppssätt när den egna vetenskapens försök inte lett vidare.
Mångvetenskap
Forskare från olika discipliner går samman för att lösa problem gemensamt, men utifrån respektive utgångspunkter. När den egna vetenskapens verktyg inte räcker till.
Deskriptiv vetenskapsfilosofi
Informerande och beskrivande vetenskapsfilosofi, vad vetenskap är.
Normativ vetenskapsfilosofi
Idealiserande och värderande vetenskapsfilosofi, vad vetenskap bör vara.
Forskningspolitik
Politiken gällande hur resurser bör användas och tillsättas för att forskning ska tjäna samhällets nytta i största möjliga mån.
Fallibilism
Principen att även det som inte helt kan empiriskt bevisas kan accepteras som sant.
Induktion
Samlar in data för att sedan formulera generaliserande slutsatser.
Ontologi
Filosofiska studien om existens och vad det innebär att vara/finnas. Snarlikt metafysik.
Underbestämdhet
När många olika teorier kan vara rimliga förklarningar för samma uppsättning empirisk data. Data på egen hand kan inte säga vad som är den rimligaste förklarningen.
Peer-review
Kritiskt granska andras forskning för att kunna avgöra vad som är legitim forskning och inte. Legitim forskning är ofta den som accepteras för publicering i tidsskrifter och bokmanuskript.
Impact factor
Genomsnittliga antalet citeringar som artiklar får inom 2 år från publicering i en tidskrift. Över 7 anses som högt i psykologin
Används som mått på hur inflytelserik en tidskrift är.
Matteus-effekten
Den som lyckas få finansiering för sin forskning tenderar att få mer status i forskarsamhället och de har därför lättare att få finansiering i framtiden.
Mertons normer
CUDOS - Communalism, Universalism, Disinterestedness, Organized Scepticism.
- Universalism: Alla forskningsresultat bör bedömas likvärdigt och objektivt oavsett forskarens kön, etnicitet, nationalitet.
- Kommuism/Kommunalism - Forskning ska publiceras i samverkan med andra forskare för att undvika misstag begådda av enskilda forskare.
- Oegennytta/Opartiskhet- Forskare ska ej bedriva privata intressen i sin forskning.
4 - Organiserad skepticism - Forskningen ska inta en kritisk hållning till den egna och andra forskares resultat.
(5 - Originalitet - Göra ursprungliga och viktiga nyskapande bidrag till forskning)
Epistemologi/Kunskapsteori
Läran om vad kunskap är och hur den genereras.
Korrespondensteori
Ett påstående är sant om det korresponderar med verkligheten. Är alltså sant i förhållande till verkligheten. Men det kan också handla om människors subjektiva upplevelser om verkligheten.
Koherensteorin
Ett uttalande eller utsaga är sant om det är koherent/samstämmigt med andra utsagor som är sanna.
Pragmatisk sanningsteori
De utsagor vi håller för sanna är de som fungerar i praktiken, de är alltså pragmatiska. Detta är högst subjektivt och beroende av de antaganden man har med sig gällande samhällsutveckling och människosyn.
Konsensusteorin om sanning
En utsaga är sann om de flesta i gruppen är samstämmig om att den stämmer, alltså det finns konsensus om att det är sant, alltså att utsagan har social framgång.
Performativa teorin om sanning
Sanningen beror på den språkliga funktionen hos utsagan. Alltså på vilka ord som används och under vilka omständigheter som utsagan används. Detta innebär att samma ord yttrade av olika personer kan ha olika grad av sanning, detta medför också att under vissa omständigheter är det utsagan i sig som skapar sanning istället för att man utformar en utsaga baserat på sanningen.
Relativism
Innebär ofta ett ställningstagande om att utsagor är subjektiva och därmed kopplade (relaterade) till individens förståelse - därmed beroende av sammanhang och person.
Kunskapsrelativism menar att det inte finns någon absolut kunskap.
Värderelativism menar att det inte finns några absoluta värden såsom etiska och moraliska sådana som gäller oavsett tidsålder och grupp eller kultur. Där finns även kulturrelativism.
Kunskapsteoretisk realism
Det går att nå kunskap, även om den väg som vi går är svår och den kunskap vi når är ofullständig.
Rationalism
Det är kunskapssubjektet som betonas som av störst vikt när det kommer till bidrag till kunskapsgenerering och förståelse. En mindre extrem syn är att människors förförståelse är det som ger ramarna inom vilka förståelsen av kunskapsobjektet kommer att gestaltas.
Empirism
Det är kunskapsobjektet som är av vikt och de erfarenheter man gör är de som genererar kunskap.
Ontologisk Realism
Saker och omvärlden existerar oberoende av oss och vår uppfattning av dem.
Ontologisk Idealism
Saker och omvärlden finns enbart genom vår tolkning av de och det är genom våra idéer och upplevelser som vi kan säga att världen finns.
Naiv realism
Världen är uppbyggd precis så som vi uppfattar den.
Kritisk realism
Det finns en värld med en uppsättning egenskaper som existerar oberoende av oss men vi har begränsade möjligheter att få tillgång till denna värld. Vi behöver använda oss av verktyg, reflektion och induktion för att kunna utforska denna värld och dess egenskaper.
Epistemologisk idealism
Man kan anta att det finns en oberoende yttervärld (tinget-i-sig enligt Immanuel Kant) men vi kan ändå aldrig nå denna oberoende yttervärld oavsett hur sofistikerade våra metoder och verktyg är.
Essentialism
Antagandet att det finns ett någorlunda stabilt och konkret bakomliggande fenomen bakom begrepp. Vi utgår från att det finns en uppsättning egenskaper som ska uppfyllas för att vi ska kunna använda begreppet för att beskriva fenomenet.
Family resemblance
Olika objekt i samma kategori behöver inte ha något gemensamt med varandra. Objekt 1 kan lika 2 men behöver inte likna 3.
Förklarningar har 3 olika former, vilka är de?
Orsaksförklarning, kausal förklarning: Förklarar varför något är som det är eller varför ett fenomen uppstått. Orsaken A bidrar till effekten B.
Funktionell förklarning: Förklarar fenomenets fortbestånd (att det fortsätter finnas) genom dess effekter. Alltså hur och vad det påverkar. Man förklarar att något fortsätter finnas för att det finns en funktion, religion fortsätter finnas för att det skapar sammanhang och gemenskap. Detta leder till ökad välmående i samhället som leder till att samhället förmår stödja religionen, cirkulär effekt. Denna förklarningsform tar hänsyn till verklighetens komplexitet och olika aktörer som därmed inte kan isoleras och kokas ner till orsakssamband.
Ändamålsförklarningar/teleologiska förklarningar: Man förklarar ex. en handling med individens avsikter. Kan kopplas till orsakssamband genom att en individs förståelse av ändamålet med sina handlingar som en förklarning till handlingarna, att förståelsen av ändamålet av handlingarna är det som orsakar handlingarna.
Ockhams rakkniv
Om man behöver välja mellan olika förklarningar som alla stöds likvärdigt av empirisk data bör man välja den som förklarar data i färst antal led alternativt som gör färst antal antaganden, enklaste förklarningen.
Objektivitet i samhällsvetenskaplig forskningsverksamhet
Fri från värderingar, förutsättningslös, mångsidighet och opartiskhet.
Värderingar är omöjliga att komma ifrån, likaså förförståelsen som forskaren har med sig.
Objektivitet i samhällsvetenskapliga resultat
Fullständigt, sanningsenligt, öppenhet så att andra forskare kan bedöma slutsatsernas rimlighet, aka intersubjektiv prövbarhet.
Reifiering
Behandla en abstrakt teoretisk beskrivning som om den vore en konkret verklighet.
Essentialisering innebär att man antar att ett begrepp direkt motsvaras av ett oberoende fenomen i verkligheten.
Positivism
All kunskap bör komma från den information vi kan få genom våra sinnesintryck, empiriskt lagd. Positiv innebär information från sinnesorgan.
Humes fenomenalistiska filosofi
Det ska inte vara ogrundade antagandet, det ska vara påtagligt och begripligt. Karaktäriseras av skepticism och naturalism.
Naturalism utesluter sådant som anses vara övernaturligt - gud osv.
Skepticismen - att inte göra några antaganden förutom de absolut mest självklara. det vi förnimmer från våra sinnen och sensorik samt vad man kan erinra sig.
Fenomenalismen innebär att det enda vi kan veta är det vi upplever.
Skilde på två typer av innehåll i medvetandet: intryck och idéer.
Analytiska satser (logisk positivism)
Satser som beroende på sin form är antingen sanna eller falska.
Syntetiska satser (logisk positivism)
Satser som beroende på världens beskaffenhet är sanna eller falska.
Demarkationsfrågan
Skilja mellan vetenskap och andra former av förståelse. Försök gjordes baserade på olika kriterium, ex: verifikationskriteriet. En utsaga är vetenskaplig enbart om den kan verifieras med empirisk(sensorisk) data.
Sedan kom falsifiering - som vi fortfarande utgår från i modern vetenskap.
Enhetsvetenskap
Vetenskap skulle hålla ihop som en och samma vetenskap. Extrem åsikt var att all vetenskap ska utgå från samma metodologiska ansats, men detta nyanserades genom att man bör utgå från samma principer även om tillvägagångssätten skulle skilja sig i praktiken.
Upptäcktskontext (context of discovery)
How scientific ideas are generated and in what context, helps us understand scientific discoveries in their contexts.
Rättfärdigandekontext (Context of justification)
How scientific ideas are tested, justified and validated. Emphasises how scientific conclusions are justified.
Apodiktisk kunskap
Kunskap som är helt säker som inte går att betvivla.
Fenomenlogisk reduktion enligt Husserl
Genom epoché(parentessättande av de tveksamma antaganden vi har) kan vi frigöra oss från den naturliga attityden, att tolka saker från tveksamma antaganden och istället anta den fenomenologiska attityden - att få tillgång till saker så som de egentligen är. För att studera en myra som kryper på marken bör vi studera just fenomenet som är myran som kryper och inte ta hänsyn till det vi har satt i parentes - myrans existens och liknande.
Essensen av den fenomenologiska reduktionen är att sätta ontologiska antaganden i parentes.
Transcendental reduktion
Att åtsidosätta tanken att det är enskilda jag som har enskilda upplevelser. Alla upplevelser är kopplade till ett allmänt transcendentalt jag. Det är upplevelsens aspekter som är viktiga, alltså aktkvalité: varesig det är att förnimma något eller förvänta sig något.
Det finns ingen särskiljning mellan subjekt och objekt. Det vi kallar objekt är egentligen aktmateriet(myran som kryper på marken) och det är bara en annan aspekt av upplevelsen.
Eidetisk reduktion
Ta fasta på de egenskaper hos ett fenomen som är nödvändiga för att det ska upplevas som just det fenomenet. Allt annat - de tillfälliga egenskaperna - ska parentessättas. För att åstadkomma denna parentessättning utför man sk. föreställningsvariationer. Man varierar sin föreställning av ett fenomen för att se vilka egenskaper som är nödvändiga för att utgöra det fenomenet.
Intentionalitet
Det finns två komponenter i en intentional akt. Noes - som är aktkvalitén, det är aktiviteten i upplevelsen.
Noema är aktmaterian, det som upplevs som objektet. Det är noes som intentionalt riktar sig mot noema.
Livsvärld
Den värld som en människa fenomenologiskt upplever, utan att föregås av vetenskaplig förförståelse, den värld som vi alla har tillgänglig genom våra upplevelser.
Livsvärld
Den värld som en människa fenomenologiskt upplever, utan att föregås av vetenskaplig förförståelse, den värld som vi alla har tillgänglig genom våra upplevelser.
Förståelsehorisont
Den gräns för förståelse som vår nuvarande förförståelse sätter.
Verkningshistoria
Den historiska kontext som vi befinner oss i är bakgrunden mot vilken vår förförståelse möjliggör förståelse. Gadamer menar att med tiden ökar vår förförståelse och vår förståelse fördjupas.
Det klassiska - enligt Gadamer
Det som fortsätter att väcka intresse över generationer kan antas ha en viss sanningskvalité.
Paradigm
Disciplinär matris som sätter den gemensamma referensramen för anhängare till en disciplin.
- Gemensamma åsikter om vad som anses vara fakta och sanning.
- Jämförelser och analogier som används inom vetenskapen. Dessa kallas för modeller. Ex: kognitionspsykologins analogi för hjärnan som en dator.
- Exemplar: De konkreta erfarenheterna som man samlar på sig under sin studietid när man ställs inför olika problem. Dessa resulterar i en sorts tyst kunskap om hur man förhåller sig till olika saker inom vetenskapen. Denna kunskap automatiseras och blir implicit. Man kommer att kategorisera fenomen enligt de rådande antaganden och teorier som är förhärskande för disciplinen.
Alternativ definition:
- Vad som är viktiga forskningsproblem.
- Önskvärd och acceptal forskningsmetodologi.
- Lämpliga kriterier när man ska välja mellan konkurrerande teorier.
- Vad som anses vara fakta.
- Vad man vill uppnå i disciplinen.
Den språkliga vändningen
Begrepp som förknippas med diskussionen gällande vetenskapensynens brist på hänsyn till den sociala och språkliga kontexten i studien av människor.
Social konstruktionism
Uppfattningen om verkligheten konstrueras utifrån ett konsensus om hur det är snarare än från rena observationer av verkligheten.
Validitetskriterium
Credibility - Trovärdigt
Dependibility - Pålitligt
Confirmability - Går att bekräfta
KAN MAN NÅ SAMMA SLUTSATS OM MAN GÖR SAMMA STUDIE?
Internal coherence - Är de olika resonemangen och slutsatserna i studien internt motsägelsefria? Håller de med varandra?
Pragmatisk validitet
Ontologisk - Har resultaten hjälpt personer till en bättre förståelse för sin sociala omvärld?
Edukativ - Har resultaten hjälp människor Bättre förstå andras perspektiv?
Katalytisk - Har resultaten hjälpt personer att försöka förändra sin omvärld?
Taktisk - Har resultaten hjälpt personer att få mer kontroll över sitt liv?
Pragmatisk validitet har kritiserats för att de utvärderar handlingar istället för påståendens validitet. Validitetskriterier bör handla om utsagors relation till verklighetens egenskaper(sanning) snarare än deras konsekvenser.
Shadish, Cook och Cambells fyra validitetskriterier
- Statistisk slutsatsvaliditet:
- Intern validitet: Huruvida de slutsatser man drar i ett experiment baseras på manipulationen på OBV och därmed inte pga påverkan av OVV.
- Begreppsvaliditet: Hur bra teoretiska begrepp som önskas studeras representeras av empiriska operationaliseringar. Här handlar det om hur väl man täcker in allt vad begreppet är och inget mer. En operationalisering är bredare och smalare än begreppet, bredare pga brus och smalare för att den inte förmår fånga upp allt relevant i begreppet.
Begreppsvaliditet hanterar också generaliseringar av beskrivningar. Om man studerar lågstadiet och sedan uttalar sig om skolutbildningen i allmänhet har man tappat begreppsvaliditet då man övergeneraliserar. - Extern validitet:
Symboliska interaktionismen
Betonar det mänskliga språkets betydelse och att människor styr sina liv utifrån hur de uppfattar sin omvärld.
