Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Termin 2 > Metodik tenta 1 > Flashcards

Metodik tenta 1 Flashcards

1
Q

Beteendeskattningar av observatör.

A

En observatör bedömer frekvens och varaktighet samt intensitet för vissa definerade målbeteenden.
Ex: En observatör beskriver och identifierar beteenden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Intervjuer

A

Strukturerade: Använder frågeformulär. Intervjuaren är tränad att genomföra en intervju efter en standard.

Semisstrukturerade - Har bestämda frågor som ska ställas i en bestämd ordning. Dock kan vissa svar vara öppna för speciella följdfrågor.

Ostrukturerade:

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Psykologiska test

A
  • Enkäter och självskattningsskalor
  • Prestationstest
  • Projektiva test - Rochark, där man får se en tvetydig bild som man får tyda.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Självskattningsskalor

A

Man mäter metakognition.

  1. Skattar sin upplevelse på en skala.
  2. Bedöma hur väl varje påstående stämmer in på skalan.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Träningseffekt

A

Man har under tiden man gjort uppgiften tränat på uppgiften och därför blir mätningarna i slutet av uppgiften annorlunda än i början.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Trötthetseffekt

A

Man blir sämre på att utföra uppgiften eller tappar intresse för uppgiften under tidsförloppet av uppgiften.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Speed/Accuracy trade-off

A

Alla deltagare har olika grad av snabbhet och träffsäkerhet, ju kortare svarstid desto mer fel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Motivationseffekt

A

Man anstränger sig lite extra för att man blir bedömd. Kan leda till dålig ekologisk validitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Ekologisk validitet

A
  1. Graden av generaliserbarhet hos psykologiska resultat. Psykologisk laboratorieforskning kan ha låg ekologisk validitet, det vill säga tillämpbarhet i verkliga livet, vilket återspeglas i begreppspar som efficacy studies och effectiveness studies.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Psuedo-upprepad mätning

A

Konstruera en testskala med flera olika frågor som mäter samma sak.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Test-retest reliabilitet

A

Samma värde varje gång man mäter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Inter-item reliabilitet(intern konsistens)

A

Mäter alla items samma fenomen?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Interbedömarreliablitet

A

Då beteendeskattningar från minst två oberoende observatörer överensstämmer till hög grad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Innehållsvaliditet

A

Hur väl vår operationalisering av BV täcker in det man vill mäta.

Täcker frågorna begreppet extroversion? Täcker frågorna in även andra begrepp?

Man kan testa innehållsvaliditet genom att be andra forskare skatta hur väl vårt mätinstrument mäter vår operationaliserade BV. Detta är intersubjektiv bedömning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Kriterievaliditet

A

Hur väl operationalisering av BV stämmer överens med en annan vedertagen indikator av vad man vill mäta. Förutsäger ena mätningens resultat en annan mätnings resultat? Då kallas de prediktiv validitet.

Samtidig validitet: Mäta med gammalt test samtidigt som nytt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Begreppsvaliditet

A

Hur väl vår operationalisering av BV stämmer överens med andra mått som teoretiskt bör höra ihop.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hög reliabilitet låg validitet

A

Ger samma resultat varje gång men påverkas av systematisk felkälla.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hög validitet men låg reliabilitet

A

Varierar mycket men kring det rätta värdet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Krav på experiment

A

Försöksledaren behöver ha kontroll över variablerna. Både OBV och OVV.

Görs genom konstanthållning av OVV och randomisering. Randomisering så det inte finns systematiska felkällor i mätningen av BV.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Konstanhållning

A

Hålla alla OVV konstanta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Icke-experimentell design

A

Ingen kontroll över OBV eller över deltagarna i experimentet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Operationalisering

A

Snävare definition av begreppet, som inte återspeglar helheten. Bra med fler BV då. Viktigt att hålla definitionerna i minnet när man tittar på resultat. Annars kan två olika resultat indikera på samband mellan två variabler, men det kanske är två tester som testar samma variabel egentligen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Förbättra reliabilitet och därigenom validitet

A

Upprepade mätningar som varierar slumpmässigt kring det sanna värdet. Medelvärdet kommer nära sanna värdet.

Men det kanske inte går, inte rimligt att ställa samma fråga 10 gånger. Mätfelen måste vara slumpmässiga och oberoende av varandra. Då utformar man flera items som mäter samma sak. Öka sannolikheten för att mätfelen är oberoende genom att sprida ut de i en enkät, inte låta de vara samlade.

Att dessutom ha en referensstimulus hjälper reliabiliteten mer än absoluta skattningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Statistisk power

A

Ökar med fler deltagare. Fler deltagare minskar risken för extremvärden som alltså inte är representativa för populationen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Face validity

A

Hur valitt ett mätinstrument är vid första anblick, viktigt då FD kan välja att inte svara på items med låg face validity.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Produktionsmetod

A

En metod där fp justerar en stimulus tills den bedöms uppfylla ett kriterium. Justera ett ljud från hörbart till just precis inte hörbart.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Absoluttröskel

A

Den lägsta nivå en stimulus måste ha för att uppfattas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Åtskillnadströskel

A

Den minsta skillnad som måste ske för att förändringen ska uppfattas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Standard stimulus

A

Den stimulus mot vilken en annan stimulus ska jämföras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Assimilation

A

Att bedömningar tenderar att “dras” mot standardstimulus.

31
Q

carry-over effekt

A

Det man gör i ena betingelsen påverkar ens prestation i den andra.

32
Q

Fördelar&Nackdelar med mellan-grupps-design

A

Att delta i en betingelse tar bort riskerna med carry-over samt träningseffekt.

Nackdel: svårt att få jämförelse-grupperna lika.

33
Q

Fördelar&nackdelar med inomgrupp-design

A

Ingen risk att deltagarna i olika betingelserna skiljer sig åt.

Flera betingelser på rad kan påverka resultat.

34
Q

Faktoriell design

A

studerar effekten av två eller fler OBV-faktorer samtidigt.

man kan se effekterna av var och en av variablerna för sig (huvudeffekter) samt deras påverkan på varandra (interaktionseffekt)

Betingelse A och B för OBV 1 och 2 kommer generera en grupp deltagare för varje betingelsekombination. Totalt 4.

35
Q

Faktoriell mixad design

A

Minst en faktor är inomgruppsvariabel och minst en är mellangruppsvariabel.

36
Q

Stimulusfelet

A

Man värderar stimulus och inte sin upplevelse av den.

37
Q

Demand characteristics

A

När studiens syfte och hypotes leder FP att bete sig på ett sätt i linje med vad de tror förväntas av dem.

38
Q

Lösa problemet med samma skattningar

A

Ha mer tid emellan skattningarna så man glömmer hur man skattade förra gången. Men detta kan leda till att sociala aspekter som normer samt förväntningar färgar ens skattningar.

39
Q

Begränsning i användandet av subjektiva skattningar

A

Att använda subjektiva skattningar kan störa försökssituationen där det som ska mätas håller på att utföras.

Man vill ofta mäta sådant som ändras fort, sånt som inte går att fånga upp med enkäter, utan man tvingas göra övergripande dokumentationer.

40
Q

Prestationsmått

A

Ett mått på en individs prestation i ett test (oftast antal rätt/fel och tid det tog att lösa uppgiften)

Kan mäta saker direkt, utan tolkning. Kortare intervall möjligt att studera, reaktionstid exempelvis. Kan dock uppstå tränings-/trötthetseffekt.

41
Q

Stereotypa uppfattningar

A

Man ger en skattning baserad på stereotypa uppfattningar om vad som borde skett eller hur man bör ha känt istället för vad som egentligen hände eller hur man egentligen kände.

42
Q

Mäta svarstid

A

Bra för att höja känsligheten för manipulationens effekt. Ju lättare uppgiften är, desto bättre är det att mäta svarstid för att få information om manipulationens effekt.

43
Q

Initialvärdeslagen

A

Responsen på manipulationen är svagare desto högre basnivån är.

44
Q

Inompersonsvariabel

A

en OBV där samtliga personer befinner sig i samtliga lägen av OBV.

45
Q

mellanpersonsvariabel

A

en obv där endast en person befinner sig i ett läge av OBV.

46
Q

Interaktion

A

effekten av OBV påverkas av en annan variabel.

47
Q

mixad design

A

mix mellan inom- och mellangruppsdesign.

48
Q

antagonistisk interaktion

A

värdet på en OBV dämpar effekten av en annan variabel

49
Q

synergistisk interaktion

A

värdet på en OBV förstärker effekten av en annan variabel.

50
Q

Huvudeffekt

A

Fås genom skillnaden mellan de två lägena i en OBV.

51
Q

Kvasiexperiment

A

Effekterna av OBV på BV studeras utan att FP slumpmässigt fördelats mellan betingelserna, men i övrigt liknar ett experiment.

Används ofta för att utvärdera interventioner och förändringar.

52
Q

Tvärsnittsstudie

A

Flera grupper studeras vid en och samma tidpunkt.

53
Q

Longitudinell studie

A

En studie av förändringar över tid, flera mätningar av samma grupp.

54
Q

ABA-AXA design

A

ABA: Mätning, Manipulation, Mätning
AXA: Mätning, Ingen manipulation, Mätning

55
Q

Hawthorne effect

A

The awareness of being observed elicits a change in behavior in subjects.

56
Q

Tidsseriedesign

A

Flera mätningar både före och efter manipulation för att etablera ett genomsnittligt basvärde som sedan kan ändras för att reflektera manipulationen.
AAAABAAAA design.

Tittar på om värdet förändras direkt, om det kvarstår trots att manipulationen kvarstår och om det är stabilt sedan. Om värdet kvarstår trots att man tagit bort manipulationen är det oklart vad som orsakade förändringen.

57
Q

Flynneffekten

A

Vi ser att människor utvecklas på ett vis som gör att de blir successivt mer intelligenta och bättre minne osv för varje år som går. Pga mer stimulans, bättre kost osv.

58
Q

Longitudinella studier

A

Mäter samma grupp vid olika tidpunkter. Bra för att undvika kohorteffekter. Bra för att studera utvecklingspsykologiska fenomen. Bristfällig av samma anledning som andra kvasiexperimentella metoder, brist på kontroll och randomisering.

Bättre än tvärsnittstudie i det avseende att man undviker att grupperna ska skilja sig åt i andra avseenden än ålder.

Kostsamma, och går ej att motbalansera träningseffekt genom att byta ordning på betingelserna.

59
Q

Selektionseffekt

A

Det är inte slumpen som avgör vem som är med eller inte med i studien.

60
Q

Obundet slumpmässigt urval

A

alla personer i sverige kan komma med, med lika stor sannolikhet. görs genom att ett datorprogram eller en tabell används för att välja personer.

61
Q

bundet slumpmässigt urval

A

väljer slumpmässigt ut ett nummer och sedan slumpmässigt intervall därpå avgör vilka som kommer med.

62
Q

stratifierat urval

A

genererar undergrupper av populationen, exempelvis män och kvinnor, unga och gamla och sedan väljs det slumpmässigt vilka som ska vara med från varje grupp.

görs för 2 anledningar.
1) om man vill ha garantier för att andelen i samplet reflekterar andelen i populationen.
2) om man vill ha garantier för att de grupper man vill uttala sig om blir tillräckligt stora.

63
Q

Klusterurval

A

Man väljer ut grupper snarare än individer. Ofta väljs grupper ut och sedan slumpas det individer från grupperna.

Medför metodologiska problem (selektionseffekter då grupperna troligtvis skiljer sig i ett kritisk avseende)

64
Q

Bekvämlighetsurval

A

Inte slump vilka som är med, systematiska anledningar istället. Försvaras ofta med att forskningsfrågan är av såpass generell karaktär att det inte spelar roll vem som deltar.

65
Q

Kvoturval

A

Samma som bekvämlighet typ, bara att man försöker uppnå en kvot av deltagare, typ andel män och kvinnor som ska vara med. Man sitter även här ex. i en skolkorridor och frågar folk som går förbi.

66
Q

Jasägarurval

A

Inbjuder alla i populationen att delta i studien, de som tackar ja kommer vara med. En sådan metod är användbar när populationen är liten och vi kan använda enkäter för att samla in data. som t.ex när vi vill studera språkutveckling hos tvillingar som är 0-2 år gamla.

67
Q

snöbollsurval

A

hitta några representativa för en population och be dem få fram fler deltagare. aktuellt när det är svårt att hitta folk som passar populationen, typ kvinnor som blir slagna av sina män.

68
Q

Generaliserbarhet

A

Påverkas av:

1.) Urvalet av FP.
2) Om replikation sker med ny grupp med samma egenskaper.
3) Om replikation sker med ny grupp med nya egenskaper

Manipulering av OBV leder till att risken för försämdrad generaliserbarhet med bekvämlighetsurval minskar. Dock viktigt att tänka på att variabler kan interagera, och effekter kan uppstå pga denna interaktion eller försvinna pga denna interaktion.

69
Q

Närmevariabel(proxy variable)

A

En variabel som öppnar porten för att erfarenheter ska kunna uppstå. Kön ex. då kvinnor får mer erfarenhet av simultankapacitet då sociala normer försätter de i sådana situationer oftare än män.

Fördelas främst utefter närmevariabler när det inte går att få ett direkt mått på den variabel man vill mäta.

70
Q

Latinkvadrat

A

Ett sätt att motbalansera ordningseffekter utan att gå igenom alla olika ordningar av betingelser.

71
Q

Asymmetrisk transfer

A

När det är fördelaktigt att börja i en betingelse istället för en annan.

72
Q

Parallella test

A

Två olika test som mäter samma funktion lika bra.

73
Q

Regression mot medelvärdet

A

Man varierar för att mätningen inte är perfekt reliabel, man varierar kring sitt sanna medelvärde, fram och tillbaka.

Termin 2 (6 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions