Vecka 3 Flashcards
Vilka tre element dikterar förutsättningar för strategi, och på vilket sätt, enligt CMT?
Politiska mål och militära medel. Vilket syftar till att man ska kunna förstå dem militära handlingarna i relation till det politiska målet. Dvs vilka handlingar de militära medlen är menade att uppnå för att tjäna de politiska målen.
Resurshålla begränsade resurser.
Om alla aktörer har obegränsade resurser så hade strategi varit meningslöst. Därför menar CMT att strategi utgår ifrån att resurshålla med sina begränsade resurser för att på bästa sätt kunna sträva mot det politiska målet.
Interaktiva relationer
Eftersom strategi är dynamiskt och handlar om motsättningar mellan två parter med olika viljor så menar dem att detta är ett element som är viktigt inom strategi då alla beslut kan vara till din fördel eller nackdel beroende på hur din motståndare agerar.
CMT menar på att dessa tre element är beroende av varandra och tillsammans skapar ”the logic of strategy”. CMT s46
Vad betyder det att forskningsresultat är generaliserbara?
Generaliserbara resultat gäller oavsett tid/rum, de kommer vara desamma oavsett vilket fall vi tittar på.
Vad innebär att en studie har hög validitet?
Att vi mäter det vi påstår att vi mäter.
Systematiska fel är frånvarande.
Teoretiska definition och operationella indikator överensstämmer. Begreppsvaliditeten och resultatvaliditeten är då höga.
Vad innebär det att en studie har låg reliabilitet?
Reliabilitet = Hur vi har mätt, om vi har brustit i genom slump och slarvel så är reliabiliteten låg. Metodpraktika s64
Diskutera kritiskt Mandels förslag att dela in seger i militär och strategisk seger.
Mandels förslag att separera militär och politisk seger grundar sig i en uppfattning om att de krig som utkämpas i samtiden har en mer komplex målsättning än tidigare. Det handlar inte längre endast om att vinna kriget. Idag pratar man ibland om situationer som kräver att man vinner freden. Mandel beskriver att seger kan delas upp i två typer. Den första kallas militär seger och handlar om att segra över en aktör på slagfältet. Den andra typen av seger kallas strategisk seger och uppnås genom att den politisk situationen efter konflikten kan stabiliseras och anses gynna segraren (Mandel, 2007, 468). Om militär seger vinner kriget vinner strategisk seger freden.
En kritik mot att dela upp seger i en militär och strategisk komponent är att militära segrar sker inte i ett vakuum. Om man utgår från premissen att militär verksamhet sker i syfte att uppnå strategiska framgångar så är en militär seger som inte resulterar i strategisk framgång inte en seger(Jordan, 2016, 42).
Ge ett exempel på en rationalistisk och en konstruktivistisk syn på seger.
Rationalistiskt: Seger som slutmål och seger som kostnadsnyttoanalys.
Konstruktivistisk: Seger som uppfattning.
Two of them – end-state and cost-benefit calculus – essentially rely upon a traditional rationalist framework, while the remaining two – match-fixing and shared norms – rely upon perceptions and a constructivist framework. CMT 43
Hur kan det komma sig att båda parterna i ett krig anser sig ha segrat?
Båda parterna i ett krig eller ett slag kan utropa seger utifrån de mål som satts upp för den militära verksamheten samt hur respektive part definierar seger. Contemporary Military Theory presenterar tre olika perspektiv på seger. Den första typen av seger kallas slutmålsseger och karaktäriseras av att ett önskat mål uppnås utan att någon vikt läggs på eventuella förluster, oavsett hur höga dessa är. Denna typ utgår från en idé om att en rationella beslut lett till militära handlingar och att målet med dessa kan uppnås(Angstrom & Widen, 2015, 43).
Den andra typen av seger grundar sig i en kostnads- nyttoanalys. När ett mål definieras och uppnås vägs denna seger mot de resurser som krävdes för att uppnå det. Denna typ av seger kan exemplifieras av kriget mellan Sovjetunionen och Finland 1939-40. Trots att Finland förlorade kriget och behövde ge upp territorium till Sovjetunionen bevarade landet sin självständighet och införlivades inte i Warszawapakten efter andra världskriget(Angstrom & Widen, 2015, 43).
Tredje segertypen beskrivs med frasen: ”Seger är vad vi gör det till”. Segern grundar sig på allmänna uppfattningar om vad krig är och vad som förväntas av militära handlingar((Angstrom & Widen, 2015, 44). Utifrån detta perspektiv skulle båda parterna kunna anse sig segrare. Det krävs dock att denna seger accepteras av utlandet.
Dessa tre perspektiv på seger tillsammans med olika parters policymål med kriget. Parter som krigar behöver inte nödvändigtvis ha samma policymål. Till exempel kriget mellan Finland och Sovjetunionen 1939-40.
Vilka är de fyra källkritiska principerna? Redogör kortfattat för dessa.
Äkthet
Källan, kvarleva eller berättelse, ska vara det källan utger sig för att vara.
Oberoende
Ju mer oberoende desto trovärdigare är källan. Tre aspekter, möjligheten att kräfta berättelserna, avståndet mellan berättare och berättelse, berättarens grad av oberoende. Exempelvis ledande frågor, rädsla, tvång, förväntningar, förutfattade meningar etc.
Samtidighet (tidsamband)
En källa är trovärdigare ju mer samtida den är. Glömska och efterrationalisera orsak till problem eller förskärningar. Dagbok/order är trovärdigare, eftersom den skrevs i stunden, än en memoarer som är en beskrivning som sker i efterhand. Därför är det viktigaste inte när en bok är skriven utan källmaterialet, som exempelvis dagböcker och order.
Tendensfrihet
Tro aldrig på en ensam tendentiös källa. Berättare kan ha en avsiktlig tillrättalagd berättelse om verkligheten. Om olika parter säger samma sak så är trovädigheten högre än om endast ena parten säger det.
Minnesramsa tänk Ä(del)OST
Vad innebär operationalisering i en vetenskaplig studie och varför är en bra operationalisering viktig?
Operationalisering—bryggan mellan teorin och metoden
Operationalisering—precisering av begrepp som är centrala för din studie och som gör att du vet vad du letar efter i ditt material och när du hittat det. (D.v.s. ger dig hög träffsäkerhet på din studie).
Föreläsningen Analys och källkritik
Exempelvis hur mäter du att militären är avskräckande (Mandel)?
Är det att titta på antalet insurgenter? eller att titta på antalet våldsbrott? Detta är ett problem och en svårighet då man kan titta på indikatorer som ger en felaktig uppfattning om verkligheten. Därmed är operationaliseringen svår i detta fall.
Exempelvis hur långa är sjömännen som jobbar i en ubåt? Här är det enkelt att välja metoden att mäta för att få ett svar. Därmed är operationaliserngen enklare.
Har uppfattning om seger och förlust någon verklig betydelse?
En typ av seger kan beskrivas med frasen: ”Seger är vad vi gör det till”. Segern grundar sig då på allmänna uppfattningar om vad krig är och vad som förväntas av militära handlingar. Utifrån detta perspektiv skulle båda parterna kunna anse sig segrare. Det krävs dock att denna seger accepteras av utomstående parter utifrån deras uppfattning om hur militära handlingar ska se ut. Detta perspektiv på seger synliggör vikten av att en krigförande part framstår som framgångsrik för att bevara förtroende bland allierade och hos sin befolkning(Angstrom & Widen, 2015, 44).
Bör segerbegreppet smalnas av eller breddas?
Individuell tolkning av frågan. Nedan följer ett exempel:
Ju mer du smalnar av begreppet, ju tydligare blir det men ju mer avvikande blir det från verkligheten.
Ju mer den breddas, ju mer otydlig blir den, men ju närmare verkligheten.
Exempel på avsmalnat begrepp: Vinna genom att nedkämpa minst en pluton. Lätt att veta när man uppnått, dock långt ifrån en seger i verkligheten.
Exempel på breddat begrepp: Många faktorer som tas hänsyn till för att man försöker närma sig verkligheten så mycket som möjligt. Man vill få med faktorer såsom exempelvis motståndarens stridsvilja, skador och förluster på personal och materiel, ledningssystem, folkligt stöd etc
Hur påverkar förekomsten av kärnvapen hur vi tänker kring strategi?
Brodin menade att kärnvapen gjorde att krig för att lösa konflikter blev irrelevant och att det enda rationella sättet att använda kärnvapen är avskräckning.
Kärnvapen problematiserade segerbegreppet då användandet av kärnvapen och den motattack som väntar ställer båda parter i konflikten som förlorare.
Det finns inte någon rationalitet i att använda kärnvapen då en motattack är att vänta. Strategier om kärnvapen tappar dock trovärdighet då användandet per automatik betyder att den egna sidan blir förstörd. Liddell Hart sa att försöka vinna ett kärnvapen krig är galenskap. CMT s. 158-159.
Kärnvapenstrategins logik. CMT s. 161.
Avskräckningsteorins kärna är att man kan få den andra parten att avstå från attack eftersom kostnaderna som attacken genererar är för höga. CMT s. 47.
Diskutera kortfattat skillnaden mellan att vara deskriptiv och att vara analytisk i en studie.
Att vara deskriptiv
Att vara deskriptiv innebär att man försöker förklara någonting. Beskrivningar ger svara på frågor som vilken sort, vem, var, när och hur, på vilket sätt.
Ställer frågor om varför det fenomen som ska beskrivas har uppkommit och vilka konsekvenser det har.
Att vara analytisk
Förklarar hur och varför. Förutsätter att det som ska förklaras först har beskrivits.
Metodpraktikan s. 27.
På vilka teknologiska förändringar bygger Deptula sin teori om parallell krigföring?
De tre teknologiska förändringarna var precisionsvapen (företrädesvis laserstyrda bomber) stealth-teknik och informationsteknologi (Deptula, förord)
Stealthtekniken undanröjde behovet av stora mängder flygplan för nedhållning och skydd för att slå mot ett kraftigt försvarat mål. Precisionsbomber minskade antalet flygplan som behövdes för att uppnå en specifik effekt mot ett visst mål. (Deptila s. 16).
Rymdbaserad teknologi, kommunikationsteknologi och snabb informationsöverföring minskar behovet av potentiellt sårbara framskjutna ledningsplatser. Under Gulfkriget genomfördes en stor del av underrättelserna som användes i planerings och ledningsarbetet kom från platser utanför slagfältet (Deptula s. 20).
Vilka problem finns i studiet av krig och krigföring med hänsyn till att krig förekommer relativt sällan?
Svårt att falsifiera teorier. Förekommer för sällan. Fenomenet hinner ändras mycket mellan studietillfällena.
Krig—inte vanligt förekommande=få fall som grund för jämförelser. Stor variation mellan fallen (t.ex. politiska och ekonomiska system, teknologi och normer)
En lösning för en teori är att identifiera och fokusera på sådant som är tidlöst som grunden för teorin: geografi (mer eller mindre oföränderligt), politiska entiteter och dess mål (statens intressen=makt i olika former).
