Vecka 1 Flashcards
1) Beskriv kortfattat Clausewitzs triad.
3 komponenter som krävs för krig - Staten, militären och folket.
2) Vad menas med att se krig som ett verktyg? Ge exempel på ett annat synsätt på krig.
Enligt Clausewitz är krig ett politiskt verktyg för att nå politksa mål.
Olika synsätt på krig CMT S15.
- Verktyg - Tool
- Våld - Violence
- Konflitkhantering - Manage conflicts
- Förhanlding - Bargaining
- Ordningshållning - Policing
- Konst - Art
- Självförverkligande - Self-realization
3) Vilka är krigföringsnivåerna och vilka är deras respektive funktioner?
Strategisk nivå
Det är här staten med hjälp av militära medel når de politiska målen.
Här planeras de övergripande och långsiktiga militära målen.
Operativa nivån
Det är här målen ska omsättas i praktiken. Här planerar man operationerna för att uppnå det strategiska målen. På operativ nivå rör det sig snarare om samordningen av de olika taktiska enheterna mot gemensamma mål av strategisk betydelse.
Taktiskt nivå
Här planeras och genomförs konkreta åtgärder för att nå militära framgångar i slagfältet. Här är det direkt interkation med motparten.
4) Hur skiljer sig Clausewitz och Jominis syn på förhållandet mellan strategi och taktik.
Clausewitz
Strategi är att manövrera sig förbi fienden.
Taktik är att strida mot fienden.
Jomini
Strategi är att föra krig på kartan.
Taktik är när man strider.
CMT s34
5) Vad menar Clausewitz med att ”Krig är blott fortsättningen av politiken med andra medel”?
Krig sker alltså inte i ett tomrum, utan i en politisk kontext som sätter ramarna och gör kriget begripligt. Det som skiljer krig från andra former av politik är däremot dess medel och metoder; väpnade styrkor och strid. Kriget är alltså en våldsakt för att påtvinga motståndaren vår vilja. . CMT svenska s29-30
6) Vad enligt Clausewitz är krigets natur och karaktär och vad skiljer dessa åt?
Krigets natur—det konstanta, det generella, inom fenomenet krig
- Duellen
- Våldsam
- Dynamisk—osäkerhet/oförutsägbarhet (fog ofwar, friktion)
- Krig är en fortsättning på politiken med våldsamma medel—krig som ett politiskt instrument/verktyg
- Triaden
Krigets karaktär—det specifika, det som skiljer sig i varje krig
- Friktion—det som ger varje krig sin speciella karaktär
- Relationen mellan faktorerna i triaden
7) Varför ses oftast militären som sammankopplad med staten?
Ledberg kap 2 s.40-41. Kopplingen stärks även genom att militären är ett av statens två instrument för upprätthållandet av våldsmonopolet, samt ansvar för statens externa säkerhet.
Staten har monopol på legitimt användande av våld och kriget är ett statligt instrument. Om staten inte står bakom användandet så är det inte legitimt. Militären förvaltar våldsmonopolet i statens namn. CMT s. 24.
8) Beskriv begreppet friktion och diskutera kritiskt vad friktion har för betydelsen för
a) teorin om krig och
b) krigföring i praktiken.
8 a) Friktion - incidenter som inte kan förutses och som påverkar utförandet. Exempelvis fel och missförstånd.
Friktion är alltid närvarande i sambnad med krig och teorier blir då aldrig 100% säkra.
b) Krig på pappret skiljer sig från krig på verkligheten eftersom fritkionerna i verkligheten påverkar utfallet.
9) Ge ett svar på vad som begränsar våldsanvändning i krigföring från ett positivistisk samt ett konstruktivistiskt perspektiv.
Våld är en faktor och syftet är att nå politiska målen.
Positivistisk perspektiv
Politiska och materiella begräsningar. Kostnadsförmåns räkning - Konsekvenstänk, man gör en sak och är det bra för mig eller inte.
Konstruktivistiskt perspektiv
Normer - Vad anses legitimt/acceptabelt att göra i krigsföring, från ett etiskt eller juridisk perspektiv exempelvis minor och kärnvapen.
10) Vad är syftet med en teori?
Syftet är att med hjälp av teorier kunna förstå och förklara verkligheten runt oss och kan användas för att förutspå ett utfall.
11) Redogör för två väsentliga skillnader mellan de vetenskapliga perspektiven positivism och konstruktivism i hur de ser på världen.
Helt olika antagande om världen = Svarar olika på samma fråga
Positivismen
Observerar verkligheten, fokuserar på materiella faktorer som man kan väga/mäta. Exempel en 100 kr sedel består av papper och bläck.
Konstruktivismen
Skapar verkligheten, fokuserar på immateriella faktorer såsom idéer och identiteter. Allting är kontextberoende. Exempel en 100 kr sedel är värt 100 kr för att vi bestämt oss för det.
12) Beskriv vad som menas med en social konstruktion.
Sociala konstruktioner är kollektiva idéer om vår värld och behöver sättas i kontext. Uppkommer, konstrueras och får mening genom interaktion mellan människor exempelvis pengars värde och könsroller.
13) Vad betyder det att forskningsresultat är generaliserbara? Ge exempel på vad avgör om de är det eller inte?
Slutsatser säger något mer än det enskilda fallet.
Exempelvis ett forskningsresultat om stress i Stockholm går att applicera på andra orter.
Det som avgör är exempelvis kontextoberoende och många fall.
Exempelvis ska forskningsresultatet inte vara kontextberoende d.v.s. att faktorerna är bundna till Stockholm, då är inte forskningsresultatet appicerbara på andra orter än i det här fallet Stockholm.
14) Beskriv logiken från teorin som anser att strategisk kultur är en viktig faktor att ta med i teorier om krig och i krigföring.
Olika faktorer som politik, ideologi, kollektiva minnen, normer, identitet bildar tillsammans en aktörs strategiska kultur—alla tänker och agerar därmed inte lika i likadana situationer.
Påverkar uppfattningen om vilka politiska mål som ska mötas och vilka medel och metoder som ska användas. (Ex, terrorism som brott eller krig).
15) Clausewitz menar på att det är viktigt att snabbt veta vilket krig man befinner sig i. Diskutera kritiskt vad kategorier av krig såsom t.ex. asymmetrisk, guerilla, irreguljära, reguljära, och småkrig har för betydelse för vår förståelse av krig och krigföring?
CMT menar sedan att man kan kategorisera krig enligt aktörer, syfte, intensitet, krigföringsmetod och generation (gammalt/nytt). Dessa kategorier gör att vi kan placera krigen i olika fack, både teoretiskt och praktiskt. Detta i sin tur bestämmer hur vi ska föra kriget, med vilka truppslag, mängden av våldsanvändning, vilken taktik som ska användas etc. CMT s23-31
