Vecka 2 Flashcards
Var är militärteori?
Militärteori är en kritisk och systematisk reflektion över krig och krigföring, inte hur man för krig.
Andra menar att militärteori består av flera olika teorier och kan anses vara både normativ och förklarande:
- Identifiera riktlinjer för hur man gör föra krig för att segra. (Normativt)
- Förklara krigets dyanim och utfall i krig. (Förklarande)
Föreläsning I Militärteori - 12 min
Enligt CMT kan militärteori tolkas både som normativ och förklarande. Beskriv innebörden av dessa två begrepp och vilken betydelse det har utvecklingen av militärteori.
Normativ - Hur något borde vara CMT s6
Identifiera ritklinjer för hur man bör föra ett krig för att vara framgångsrik eller segra i krig. Föreläsning 1, 12 min
Förklarande - hur det är CMT s6
Förklara krigets dynamik och utfallet i krig, betydligt mer öppet. Föreläsning 1, 12:30 min
Det går att tolka dessa två alternativa syften med militärteori som rivaliserande. En sådan tolkning den att förklarande teorin söker kunskap
om krig och krigföring oberoende av praktisk nytta. Den normativa handlar om att leverera riktlinjer för hur krig ska föras och vinnas. Spänningen mellan dessa två synsätt kan ses som en väsentlig drivkraft i ämnets utveckling.
CMTS SWE s12
Beskriv kortfattat de två bakomliggande tolkningarna av användningen av krigföringens principer och om de kan anses gälla på alla ledningsnivåer.
Vissa anser att krigsföringens principer är likadana för alla konflikter. Andra anser att det är olika krigsföringens principer för olika konflikter.
Vissa anser att krigsföringsprinciperna fungerar oberoende strategisk nivå. Medan vissa har olika principer för olika nivåer.
Ång s77
Sen finns två sidor om principerna kan användas i krig (J) och sen sida som var kritisk till principerna i krig (C). Jomini vs Clausewitz. Beroende på om man vill se krig som en konst eller vetenskap. s87.
Beskriv kortfattat argumenten för hur krigföringsprinciperna kan användas i militära operationer.
En del teoretiker såsom Jomini menar att dessa bör betraktas som fundamentala principer som är återkommande i krig med andra teoretiker såsom Clausewitz menar att det inte är möjligt att fånga kriget i ett positivt system och avgör vilka faktorer som är avgörande.
I övrigt är principerna inte systematiskt, allmänt utformade och ibland motsägelsefulla. (Militärteoretiker menar att man bör ha ett optimalt förhållningssätt till dessa, varken minimalistiskt eller maximalistiskt.)
The principles:
- The principle of purpose
- The principle of initiative
- The principle of flexibility
- The principle of concentration
- The principle of economy
- The principle of maneuver
- The principle of surprise
- The principle of security
- The principle of simplicity
- The principle of unity
- The principle of morale
- The principle of time
CMT 82-86
Beskriv kortfattat Robet Papes teori “hammaren och städet” och hur den kan kopplas till teorin om truppslagens samverkan.
Ett av de moderna uttrycken för tankegången att luftmakt och markförband ska utnyttjas gemensamt för bästa effekt är luftmaktstänkaren Robert Papes teori om ”hammaren och städet”.
Pape framför tanken att luftmakt liknar en hammare som visserligen kan slå hårt och orsaka mycket skada utan ett hårt underlag, men för att få bästa möjliga effekt måste det som hammaren träffar klämmas mellan hammaren och ett städ. Städet i Papes liknelse är naturligtvis markförbanden.
Pape menar att luftmakt spelar en väsentlig roll i mekaniserad krigföring på två sätt, dels genom att underlätta genombrott via direkt bekämpning av fiendens linjer eller via att successivt utarma förbandens underhåll, dels genom att när väl genombrott har skett bistå framryckningen på djupet av motståndarens gruppering genom att förhindra att dess reservförband kan sättas in mot flankerna av den egna framryckningen.
CMT SWE 162
Redogör för vilken påverkan flygstridskrafterna haft på krigföringen till sjöss
Först när flygplanen vart mera robusta, snabbare, bättre beväpnade, blev flygplan ett hot mot stora stridsfartyg. Ång 102.
I samband med andra världskriget ersatte hangarfartyg stridsfartyg. Ång 102
Tydligt exempel på detta var Pearl Harbor som visade på värdet av att kombinera hangarfartyg och flygplan för att projicera kraft från havet mot fiendens kust. Ång 102
Från slaget vid Midway till idag har hangarfartyg blivit den dominerande plattformen för krig till sjös. Ång 102
”The struggle for air superiority in such areas is likened to that over coastal areas, where control of the airspace over narrow seas is needed to achieve sea control and a fleet can only sustain an operation in such waters if it has air superiority.” Ång 103. Så flyget har även påverkar flottans förmåga att operera om man inte har kontroll över luften som i Norge och Kreta.
Beskriv de centrala beståndsdelarna bakom konceptet nätverksbaserad krigföring och diskutera kortfattat hur det förhåller sig till Clausewitz begrepp om krigets atmosfär
I plattformsbaserad krigsföring kommer informationen flygplan, båtar, farkoster men även människor. Det är också enheten som tar beslutet. I nätverksbaserad krigsföring så baseras inte beslut på en enskild plattforms sensor utan på ett nätverk av plattformar och sensorer. Sensorerna matar nätverket, samlar in data och matar det till en annan användare. Varje plattform har tillgång till nätverkets information. Det innebär att varje plattform inte nödvändigtvis behöver en egen sensor när den kan förlita sig på nätverkets kollektiva sensorer. På detta sätt kan den som utför nätverksbaserad krigsföring ha uppsikt över slagfältet, all information kan delas simultant och i teorin leder det till mer effektiv manövrering och targeting (Arntzen & Grotan 2011) CMT 106
Hur förhåller sig då RMA till det militärteoretiska tänkandet? Ja, anhängare av RMA tenderar t.ex. att vara kritiska till delar av den militärteori som förfäktats av Clausewitz. Till skillnad från Clausewitz, som betonade problemen med ”krigets dimma” och ”friktion”, gör dessa personer bedömningen att osäkerheten och kaoset på slagfältet radikalt kan reduceras genom den nya tekniken och att vinnaren i framtida krig blir den som har ett informationsöverläge eller vad som brukar beskrivas som ”dominant battlespace awareness”. CMT SWE 172
Beskriv manöver- resp utnötningskrigföring
Manöverkrigsföring
Målet är att reducera fiendens förmåga att strida genom systematiska störningar.
Indirekt metod för att angripa mål på djupet
Angripa svagheter
Överraskning
Påverka hans vilja att fortsätta striden
Låg kostnad –hög risk
Operativa nivån mer betydelsefull
Tempo
Föreläsning 3
Utnötningskrigsföring
Förs med industriella metoder för att avgöra striden genom överlägsen eldkraft och resurser. Föreläsning 3
Fiendens ses om en serie av mål och genom överlägenhet i eldkraft och materiell leder det slutligen elimineringen av fiendens möjlighet att strida, eller tillbakaryckning eller kapitulation. Fiendens motåtgärder skall absorberas snarare än att undvikas. Exempelvis som när Luftwaffe försökte att utlåna RAF. CMT 113
Beskriv de tre skolorna för upprorsbekämpning
Koloniala små krig
Uppstod när kolonier från kolonialmakt sökte självständighet kring 1940-1960 talet. Då det handlar om att man som koloni ville få eget styra från sin kolonialmakt så benämns det inte som ett inbördeskrig utan som en politisk handling för egenstyre. Målen man hade var inte att ändra ledning i det styrande landet, istället ville man bryta loss helt för att stå på egna fötter.
CMT s.120-123
Inbördeskrig och upprorsbekämpning
Denna skolan fokuserar mer på brutalitet och legitimitet. Kan exempelvis utföras av minoriteter i ett land som vill bryta sig loss på grund av ideologiska och etniska orsaker. Man koncentrerar sig på statens svaga områden och söker efter att förminska dess möjligheter att tillhandahålla tjänster till samhället och på så sätt underminera dess ligitimitet.
CMT s.123-124
Intervention utifrån i en intern konflikt
När en nation har en intern konflikt där andra nationer har intressen. Det finns i nuläget flera konflikter runt om i världen då detta är aktuellt, bland annat Syrien och Ukraina. I dessa fallen började konflikten internt men eftersom utfallen från dessa krig kan ha stor påverkan i regionerna så har flera utomstående nationer engagerat sig. Det som skapar problem är huruvida andra nationer har legitimitet att engagera sig i andra nationers interna konflikter. Denna skola anses vara mer komplex än de andra två, just för att du har utomstående aktörer med olika intressen som nödvändigtvis inte behöver överensstämma med nationen i sig. CMT s.125-127
Varför är det problematiskt att använda teorier för upprorsbekämpning för en annan skola än den som avses?
Här är vi osäkra på svaret! Bidra gärna!
De olika teorierna omfattar olika typer av konflikter där parternas mål i konflikten inte alltid överensstämmer. Genom att direkt jämföra ett kolonialt krig (skola 1) med en intervention utifrån i en intern konflikt (skola 3) kommer olika faktorer ha olika stor påverkan. Våldsanvändning som kan bli aktuell i koloniala krig (skola 1) kan minska det folkliga förtroendet i skola 3. CMT 119-127
Beskriv de metoder som finns för att uppnå och bestrida herravälde till sjöss.
Metoder för att uppnå herravälde tilll sjöss
Totala förintelsen av motståndarens flotta genom avgörande slag (enl Mahan) eller blockad i form av örlogsblockad eller handelsblockad ( Neka motståndaren att använda havet som den önskar). CMT SWE 221/223
Metoder att bestrida herravälde till sjöss
Fleet-in-being
Fleet-in-being, vilket på svenska ordagrant kan översättas med ”en flotta i vardande”. En sjöstyrka som tillämpar principen om fleet-in-being undviker ett avgörande slag med den överlägsna motståndaren men kan genom sin blotta existens binda stora delar av motståndarens styrkor och tvinga honom till återhållsamhet. CMT SWE 232
Sjöfartskrig [Guerre de course]
Att underminera en fiendes krigsekonomi skulle minska hans kapacitet att föra krig och att attackera en starkare motståndares sjöfart och sjöförbindelser var en typ av asymmetrisk krigföring som appellerade till många marint underlägsna aktörer. Att använda sig av sjöfartskrig var också en naturlig åtgärd i de fall när kriget i grunden faktiskt handlade om ekonomiska frågor. CMT SWE 234
Kleinkrieg
Denna term används för att beteckna det tyska tillvägagångssättet under det första världskriget (och i praktiken även det andra världskriget) att med hjälp av ubåtar och minor försöka uppnå en utjämning av styrkeförhållanden till sjöss, medan huvudstridskrafterna hålls tillbaka i avvaktan på den planerade kraftutjämningen. Detta tillvägagångssätt karaktäriserade även den ryska sjökrigföringen i Östersjön under samma krig. Mahan använde termen ”petty war” och Corbett termen ”minor counterattacks” för att beteckna samma företeelse. CMT SWE 237
Kustförsvarsflotta
Kustförsvarsflotta utgör en rent defensiv strategi. Attraktivt metod för stater med mindre flottor.Kust skyddas mot marina attacker från havet
genom ett integrerat system av sjömineringar, kustartilleri, flyg, ubåtar och motortorpedbåtar. CMT SWE 238
Beskriv den kritik som finns mot kategoriseringen att uppnå, utöva och bestrida herravälde till sjöss.
De olika metoderna kan nyttjas i samtliga kategorier. En kritik som har riktats mot teorierna kring sjöherravälde är att vissa av teorierna för att
uppnå, utöva och bestrida herraväldet kan kräva att man redan har uppnått herraväldet. CMT 145
Vad innebär luftmakt och luftherravälde?
Luftmakt
Philip Meilinger definierar luftmakt som ”förmågan att utöva makt från luften eller rymden för att uppnå strategiska, operativa eller taktiska målsättningar.” CMT SWE 245
Luftherravälde
Douhet menade ”att inneha luftherravälde innebär att befinna sig i en situation där man förhindrar fienden från att flyga, medan man själv har obehindrad möjlighet att flyga.” CMT SWE 249
Warden och Slessor menar att luftherravälde sker i en operationell kontext. CMT 151
Beskriv kortfattat Wardens sk. femringsteori och den kritik som finns mot denna.
Femringsteori
Wardens betraktar fienden som ett system beståenda av 5 ringar eller skal där kärnan ledningsfunktionen. Därutöver kommer centrala systemkomponenter, infrastruktur, befolkning och ytterst de militära stridskrafterna. Genom att dekapitera ledningsfunktionen, systemets kärna, kollapsar motståndaren. CMT SWE 266
Kritik
Pape ansåg att det är svårt att lokalisera och därefter bekämpa motpartens ledarskap. Dekapitering kan vara kontraproduktivt, om krig är ett politiskt instrument, vilket både Warden och Pape utgår ifrån, så är krig också ett instrument för att skicka meddelanden till motparten som exempelvis vill meddela kapitulation. CMT SWE 267
Vad är styrkor och svagheter med fallstudier?
Styrkor
Har hänt på riktigt, konkret data att studera och koppla faktorer mot utfall
Svagheter
Kontexten kan ändras, exempelvis tid och miljö, vilket leder till att slutsatserna inte är generaliserbara
Föreläsning 4, 51 min
