Alla instuderingsfrågorna Flashcards
Vad innebär operationalisering i en vetenskaplig studie och varför är en bra operationalisering viktig?
Operationalisering—bryggan mellan teorin och metoden
Operationalisering—precisering av begrepp som är centrala för din studie och som gör att du vet vad du letar efter i ditt material och när du hittat det. (D.v.s. ger dig hög träffsäkerhet på din studie).
Föreläsningen Analys och källkritik
Exempelvis hur mäter du att militären är avskräckande (Mandel)?
Är det att titta på antalet insurgenter? eller att titta på antalet våldsbrott? Detta är ett problem och en svårighet då man kan titta på indikatorer som ger en felaktig uppfattning om verkligheten. Därmed är operationaliseringen svår i detta fall.
Exempelvis hur långa är sjömännen som jobbar i en ubåt? Här är det enkelt att välja metoden att mäta för att få ett svar. Därmed är operationaliserngen enklare.
Diskutera kritiskt Mandels förslag att dela in seger i militär och strategisk seger.
Mandels förslag att separera militär och politisk seger grundar sig i en uppfattning om att de krig som utkämpas i samtiden har en mer komplex målsättning än tidigare. Det handlar inte längre endast om att vinna kriget. Idag pratar man ibland om situationer som kräver att man vinner freden. Mandel beskriver att seger kan delas upp i två typer. Den första kallas militär seger och handlar om att segra över en aktör på slagfältet. Den andra typen av seger kallas strategisk seger och uppnås genom att den politisk situationen efter konflikten kan stabiliseras och anses gynna segraren (Mandel, 2007, 468). Om militär seger vinner kriget vinner strategisk seger freden.
En kritik mot att dela upp seger i en militär och strategisk komponent är att militära segrar sker inte i ett vakuum. Om man utgår från premissen att militär verksamhet sker i syfte att uppnå strategiska framgångar så är en militär seger som inte resulterar i strategisk framgång inte en seger(Jordan, 2016, 42).
14) Beskriv logiken från teorin som anser att strategisk kultur är en viktig faktor att ta med i teorier om krig och i krigföring.
Olika faktorer som politik, ideologi, kollektiva minnen, normer, identitet bildar tillsammans en aktörs strategiska kultur—alla tänker och agerar därmed inte lika i likadana situationer.
Påverkar uppfattningen om vilka politiska mål som ska mötas och vilka medel och metoder som ska användas. (Ex, terrorism som brott eller krig).
Har uppfattning om seger och förlust någon verklig betydelse?
En typ av seger kan beskrivas med frasen: ”Seger är vad vi gör det till”. Segern grundar sig då på allmänna uppfattningar om vad krig är och vad som förväntas av militära handlingar. Utifrån detta perspektiv skulle båda parterna kunna anse sig segrare. Det krävs dock att denna seger accepteras av utomstående parter utifrån deras uppfattning om hur militära handlingar ska se ut. Detta perspektiv på seger synliggör vikten av att en krigförande part framstår som framgångsrik för att bevara förtroende bland allierade och hos sin befolkning(Angstrom & Widen, 2015, 44).
3) Vilka är krigföringsnivåerna och vilka är deras respektive funktioner?
Strategisk nivå
Det är här staten med hjälp av militära medel når de politiska målen.
Här planeras de övergripande och långsiktiga militära målen.
Operativa nivån
Det är här målen ska omsättas i praktiken. Här planerar man operationerna för att uppnå det strategiska målen. På operativ nivå rör det sig snarare om samordningen av de olika taktiska enheterna mot gemensamma mål av strategisk betydelse.
Taktiskt nivå
Här planeras och genomförs konkreta åtgärder för att nå militära framgångar i slagfältet. Här är det direkt interkation med motparten.
Bör segerbegreppet smalnas av eller breddas?
Individuell tolkning av frågan. Nedan följer ett exempel:
Ju mer du smalnar av begreppet, ju tydligare blir det men ju mer avvikande blir det från verkligheten.
Ju mer den breddas, ju mer otydlig blir den, men ju närmare verkligheten.
Exempel på avsmalnat begrepp: Vinna genom att nedkämpa minst en pluton. Lätt att veta när man uppnått, dock långt ifrån en seger i verkligheten.
Exempel på breddat begrepp: Många faktorer som tas hänsyn till för att man försöker närma sig verkligheten så mycket som möjligt. Man vill få med faktorer såsom exempelvis motståndarens stridsvilja, skador och förluster på personal och materiel, ledningssystem, folkligt stöd etc
Diskutera kortfattat om officerare uppfyller alla Brantes egenskaper för en profession. Behöver några egenskaper förstärkas? Ge förslag på hur detta kan göras?
Professionskriterier (Brante)
• Högre utbildning
• Abstrakt kunskap på ”lagom nivå”
• Osäkerhet (O/T-kvot)
• Autonomi - relativ
• Förtroende – betydelse och svårighet
• Organisation
• Utbytbarhet
• Förmedlare av kunskapssystem
Föreläsning - Vad är en profession
Ja till viss del, en del punkter kan utvecklas.
5) Vad menar Clausewitz med att ”Krig är blott fortsättningen av politiken med andra medel”?
Krig sker alltså inte i ett tomrum, utan i en politisk kontext som sätter ramarna och gör kriget begripligt. Det som skiljer krig från andra former av politik är däremot dess medel och metoder; väpnade styrkor och strid. Kriget är alltså en våldsakt för att påtvinga motståndaren vår vilja. . CMT svenska s29-30
Hur kan det komma sig att båda parterna i ett krig anser sig ha segrat?
Båda parterna i ett krig eller ett slag kan utropa seger utifrån de mål som satts upp för den militära verksamheten samt hur respektive part definierar seger. Contemporary Military Theory presenterar tre olika perspektiv på seger. Den första typen av seger kallas slutmålsseger och karaktäriseras av att ett önskat mål uppnås utan att någon vikt läggs på eventuella förluster, oavsett hur höga dessa är. Denna typ utgår från en idé om att en rationella beslut lett till militära handlingar och att målet med dessa kan uppnås(Angstrom & Widen, 2015, 43).
Den andra typen av seger grundar sig i en kostnads- nyttoanalys. När ett mål definieras och uppnås vägs denna seger mot de resurser som krävdes för att uppnå det. Denna typ av seger kan exemplifieras av kriget mellan Sovjetunionen och Finland 1939-40. Trots att Finland förlorade kriget och behövde ge upp territorium till Sovjetunionen bevarade landet sin självständighet och införlivades inte i Warszawapakten efter andra världskriget(Angstrom & Widen, 2015, 43).
Tredje segertypen beskrivs med frasen: ”Seger är vad vi gör det till”. Segern grundar sig på allmänna uppfattningar om vad krig är och vad som förväntas av militära handlingar((Angstrom & Widen, 2015, 44). Utifrån detta perspektiv skulle båda parterna kunna anse sig segrare. Det krävs dock att denna seger accepteras av utlandet.
Dessa tre perspektiv på seger tillsammans med olika parters policymål med kriget. Parter som krigar behöver inte nödvändigtvis ha samma policymål. Till exempel kriget mellan Finland och Sovjetunionen 1939-40.
13) Vad betyder det att forskningsresultat är generaliserbara? Ge exempel på vad avgör om de är det eller inte?
Slutsatser säger något mer än det enskilda fallet.
Exempelvis ett forskningsresultat om stress i Stockholm går att applicera på andra orter.
Det som avgör är exempelvis kontextoberoende och många fall.
Exempelvis ska forskningsresultatet inte vara kontextberoende d.v.s. att faktorerna är bundna till Stockholm, då är inte forskningsresultatet appicerbara på andra orter än i det här fallet Stockholm.
Enligt CMT kan militärteori tolkas både som normativ och förklarande. Beskriv innebörden av dessa två begrepp och vilken betydelse det har utvecklingen av militärteori.
Normativ - Hur något borde vara CMT s6
Identifiera ritklinjer för hur man bör föra ett krig för att vara framgångsrik eller segra i krig. Föreläsning 1, 12 min
Förklarande - hur det är CMT s6
Förklara krigets dynamik och utfallet i krig, betydligt mer öppet. Föreläsning 1, 12:30 min
Det går att tolka dessa två alternativa syften med militärteori som rivaliserande. En sådan tolkning den att förklarande teorin söker kunskap
om krig och krigföring oberoende av praktisk nytta. Den normativa handlar om att leverera riktlinjer för hur krig ska föras och vinnas. Spänningen mellan dessa två synsätt kan ses som en väsentlig drivkraft i ämnets utveckling.
CMTS SWE s12
Beskriv kortfattat Wardens sk. femringsteori och den kritik som finns mot denna.
Femringsteori
Wardens betraktar fienden som ett system beståenda av 5 ringar eller skal där kärnan ledningsfunktionen. Därutöver kommer centrala systemkomponenter, infrastruktur, befolkning och ytterst de militära stridskrafterna. Genom att dekapitera ledningsfunktionen, systemets kärna, kollapsar motståndaren. CMT SWE 266
Kritik
Pape ansåg att det är svårt att lokalisera och därefter bekämpa motpartens ledarskap. Dekapitering kan vara kontraproduktivt, om krig är ett politiskt instrument, vilket både Warden och Pape utgår ifrån, så är krig också ett instrument för att skicka meddelanden till motparten som exempelvis vill meddela kapitulation. CMT SWE 267
Beskriv kortfattat bröderna Dryfus modell för utveckling av expertkunskap.
- Nybörjare
Dekontextualiserad, regler - Avancerad nybörjare
Börjar utveckla en förståelse för kontexten - Kompetens
Kan identifiera stor mängd situationer – men blir översköljd - Skicklighet
Skilja på framgång och misstag – diskimineringsförmåga
Kan dock inte reagera automatiskt – måste besluta sig - Expertis
Intuitiv beslutsfattning. Ser vad som behöver göras, men kan med hjälp av stor erfarenhet av olika situationer se vad som ska göras
Dryfus
15) Clausewitz menar på att det är viktigt att snabbt veta vilket krig man befinner sig i. Diskutera kritiskt vad kategorier av krig såsom t.ex. asymmetrisk, guerilla, irreguljära, reguljära, och småkrig har för betydelse för vår förståelse av krig och krigföring?
CMT menar sedan att man kan kategorisera krig enligt aktörer, syfte, intensitet, krigföringsmetod och generation (gammalt/nytt). Dessa kategorier gör att vi kan placera krigen i olika fack, både teoretiskt och praktiskt. Detta i sin tur bestämmer hur vi ska föra kriget, med vilka truppslag, mängden av våldsanvändning, vilken taktik som ska användas etc. CMT s23-31
Beskriv kortfattat Robet Papes teori “hammaren och städet” och hur den kan kopplas till teorin om truppslagens samverkan.
Ett av de moderna uttrycken för tankegången att luftmakt och markförband ska utnyttjas gemensamt för bästa effekt är luftmaktstänkaren Robert Papes teori om ”hammaren och städet”.
Pape framför tanken att luftmakt liknar en hammare som visserligen kan slå hårt och orsaka mycket skada utan ett hårt underlag, men för att få bästa möjliga effekt måste det som hammaren träffar klämmas mellan hammaren och ett städ. Städet i Papes liknelse är naturligtvis markförbanden.
Pape menar att luftmakt spelar en väsentlig roll i mekaniserad krigföring på två sätt, dels genom att underlätta genombrott via direkt bekämpning av fiendens linjer eller via att successivt utarma förbandens underhåll, dels genom att när väl genombrott har skett bistå framryckningen på djupet av motståndarens gruppering genom att förhindra att dess reservförband kan sättas in mot flankerna av den egna framryckningen.
CMT SWE 162
6) Vad enligt Clausewitz är krigets natur och karaktär och vad skiljer dessa åt?
Krigets natur—det konstanta, det generella, inom fenomenet krig
- Duellen
- Våldsam
- Dynamisk—osäkerhet/oförutsägbarhet (fog ofwar, friktion)
- Krig är en fortsättning på politiken med våldsamma medel—krig som ett politiskt instrument/verktyg
- Triaden
Krigets karaktär—det specifika, det som skiljer sig i varje krig
- Friktion—det som ger varje krig sin speciella karaktär
- Relationen mellan faktorerna i triaden
1) Beskriv kortfattat Clausewitzs triad.
3 komponenter som krävs för krig - Staten, militären och folket.
Förutsättning för krig är en relation mellan staten, militären och folket. Alla tre delar behövs, likt brandtriangel där eld behöver värme, luft och bränsle för att uppstå.
Folket står det emotionella.
Staten står för politiken, förnuft och intelligens.
Militären för beräkningar och värde.
Ge ett exempel på en rationalistisk och en konstruktivistisk syn på seger.
Rationalistiskt: Seger som slutmål och seger som kostnadsnyttoanalys.
Konstruktivistisk: Seger som uppfattning.
Two of them – end-state and cost-benefit calculus – essentially rely upon a traditional rationalist framework, while the remaining two – match-fixing and shared norms – rely upon perceptions and a constructivist framework. CMT 43
Vilka tre element dikterar förutsättningar för strategi, och på vilket sätt, enligt CMT?
Politiska mål och militära medel. Vilket syftar till att man ska kunna förstå dem militära handlingarna i relation till det politiska målet. Dvs vilka handlingar de militära medlen är menade att uppnå för att tjäna de politiska målen.
Resurshålla begränsade resurser.
Om alla aktörer har obegränsade resurser så hade strategi varit meningslöst. Därför menar CMT att strategi utgår ifrån att resurshålla med sina begränsade resurser för att på bästa sätt kunna sträva mot det politiska målet.
Interaktiva relationer
Eftersom strategi är dynamiskt och handlar om motsättningar mellan två parter med olika viljor så menar dem att detta är ett element som är viktigt inom strategi då alla beslut kan vara till din fördel eller nackdel beroende på hur din motståndare agerar.
CMT menar på att dessa tre element är beroende av varandra och tillsammans skapar ”the logic of strategy”. CMT s46
Vilka är de fyra källkritiska principerna? Redogör kortfattat för dessa.
Äkthet
Källan, kvarleva eller berättelse, ska vara det källan utger sig för att vara.
Oberoende
Ju mer oberoende desto trovärdigare är källan. Tre aspekter, möjligheten att kräfta berättelserna, avståndet mellan berättare och berättelse, berättarens grad av oberoende. Exempelvis ledande frågor, rädsla, tvång, förväntningar, förutfattade meningar etc.
Samtidighet (tidsamband)
En källa är trovärdigare ju mer samtida den är. Glömska och efterrationalisera orsak till problem eller förskärningar. Dagbok/order är trovärdigare, eftersom den skrevs i stunden, än en memoarer som är en beskrivning som sker i efterhand. Därför är det viktigaste inte när en bok är skriven utan källmaterialet, som exempelvis dagböcker och order.
Tendensfrihet
Tro aldrig på en ensam tendentiös källa. Berättare kan ha en avsiktlig tillrättalagd berättelse om verkligheten. Om olika parter säger samma sak så är trovädigheten högre än om endast ena parten säger det.
Minnesramsa tänk Ä(del)OST
Beskriv kortfattat de två bakomliggande tolkningarna av användningen av krigföringens principer och om de kan anses gälla på alla ledningsnivåer.
Vissa anser att krigsföringens principer är likadana för alla konflikter. Andra anser att det är olika krigsföringens principer för olika konflikter.
Vissa anser att krigsföringsprinciperna fungerar oberoende strategisk nivå. Medan vissa har olika principer för olika nivåer.
Ång s77
Sen finns två sidor om principerna kan användas i krig (J) och sen sida som var kritisk till principerna i krig (C). Jomini vs Clausewitz. Beroende på om man vill se krig som en konst eller vetenskap. s87.
Varför är abstrakt kunskap och förmågan att hantera osäkerhet viktiga kriterierna för professioner och vad innebär det för officersprofessionen?
Abstrakt kunskap är en viktig del för professioner då den möjliggör djupare analys ochförståelse kring händelser och bakgrunden till dessa som man inte alltid kan förutsäga utifrån en given situation. Förmågan att hantera osäkerheter är en viktig del inom professioner, men även en central del inom officersprofessionen. Med hjälp av en teoretiskgrund och beprövad erfarenhet så förväntas man lösa sina uppgifter även om osäkerheten är ett faktum.
