Vätskebehandling och blödning - Anna Bandert Flashcards
Hur stor andel av kroppen består av vatten och i vilka tre “rum” är vattnet fördelat?
55-60%.
- Intracellulärt (35 procentenheter = 58 % av totala vattnet)
- Interstitiellt (19 procentenheter = 32 % av totala vattnet)
- Plasma (6 procentenheter = 10 % av totala vattnet)
Vad betyder tonicitet och osmolalitet?
Tonicitet - osmotiska aktiviteten hos partiklar som inte kan passera cellmembran.
Osmolalitet - osmotiska aktiviteten hos ALLA lösta partiklar i ett kg vatten.
Vid normal fysiologi finns en balans mellan vätskeförluster och vätsketillförsel.
Vilka tre förlusttyper och vilka tre tillförseltyper finns ?
FÖRLUSTER (ett dygn)
- Urin –> ca 1,5 l
- Feces (bajs) –> ca 0,2 l
- Andning & svettning (perspiratio) –> ca 0,8 l
TILLFÖRSEL (ett dygn)
- Vätska –> ca 1,3 l
- Mat –> ca 0,9 l
- Cellmetabolism –> ca 0,3 l
OBS. Jättebra att lära sig.
Vilka ungefärliga basala behov har en vuxen, vad gäller: vätska, kalorier, glukos, Na+ och K+?
- Vätska –> 30 ml/kg/dag
- Kalorier –> 20-25 kcal/kg/d
- Glukos –> 1-2 g/kg/d
- Na+ –> 1-1,4 mmol/kg/d
- K+ –> 0,7-0,9 mmol/kg/d
OBS. Helt annorlunda för barn –> måste räkna massa olika beroende på vikt.. skitungar.
Vad är skillnaden på dehydrering och hypovolemi?
DEHYDRERING:
Brist på kroppsvatten, dvs brist i alla tre rum (intracellulärt, interstitiet och plasma)
HYPOVOLEMI:
Endast för liten volym intravasalt
(alltså för lite plasma i kärlen, kan ju bero på t ex vasodilatation –> plötsligt större kärlvolym, men samma lilla plasmamängd)
Det finns fyra grader av dehydrering. Nämn hur mycket vätska i % av kroppsvikten har man förlorat vid de olika stadierna, SAMT några typiska symtom!
- LINDRIG dehydrering –> under 5%
- törst
- torra slemhinnor - MÅTTLIG dehydrering –> 5-10%
- Takykardi
- Yrsel
- Oliguri (minskad urinproduktion) - SVÅR dehydrering –> 10-15%
- Hypotoni
- Anuri (upphävd urinutsöndring)
- Medvetandesänkning - LIVSHOTANDE dehydrering –> över 15%
- Koma :)
Förutom olika grader av dehydrering, finns det även olika typer - hyperton, isoton och hypoton dehydrering.
Vad kännetecknar dessa? Hur behandlar man dem?
HYPERTON –> förlorat mer vatten än elektrolyter.
- Orsaker: Feber, polyuri (ökad urinproduktion)
- Behandling: Vatten per os. Glukos utan elektrolyter
ISOTON –> förlorat lika mycket vatten som elektrolyter (vanligaste dehydreringen)
- Orsaker: Diarré, diuretika
- Behandling: Isoton vätska, t ex Ringer
HYPOTON –> förlorat mer elektrolyter än vatten.
Orsaker: Kräkning, diarré, aldosteronbrist, iatrogen (läkarens fel)
Behandling: NaCl, hyperton lösning.
När man ska vätskebehandla någon måste man tänka på tre saker för att veta hur mycket vätska man ska ge. Vilka?
- DEFICIT - i % av kroppsvikt. Alltså, hur stor vätskebrist har patienten? (antar att man tittar på vilken grad dehydrering patienten har). Rekommendation: Ringer-acetat.
- BASALBEHOV - 30 ml/kg/dag. Rekommendation: Glukos 5% med elektrolyter.
- PÅGÅENDE FÖRLUSTER - t ex blödning under operation. Uppskattas/mäts, t ex genom att kolla i sugen. Rekommendation: Ringer-acetat.
Hur fördelar sig vatten (glukos), kristalloider (t ex Na+) och kolloider (t ex albumin) över de tre rummen; intracellulärt, interstitiellt och plasma?
Vatten (glukosdropp) –> Hela kroppen, alltså alla tre rummen.
Kristalloider –> Plasma och interstitiet.
Kolloider –> bara plasma.
OBS. Detta är i teorin. En del kolloider kommer ju i praktiken läcka ut till exempel.
Hur ska man återställa ett deficit (vätskebrist)?
Efter att ha räknat ut hur stor brist det är (antingen vikt innan - vikt nu, men oftast genom att gradera symtom) så ger man Ringer eller Plasmalyte etc.
Första hälften (eller 2/3, står olika i olika föreläsningar) ges de första 4 timmarna. Resterande (andra hälften eller 1/3) ges under resterande 20 timmarna på dygnet.
Detta gäller främst isotona dehydreringar. Hypertona/hypotona dehydreringar behövs ofta korrigeras långammare.
Du har vätskebehandlat en patient och vill utvärdera om denne är väl hydrerad nu. Nämn några grejer du kan titta på!
- Urinproduktion (normalvärde 0,5 ml eller mer/kg/timme)
- Blodtryck, puls, kapillär återfyllnad
- Medvetandegrad
- Törst
- Finns det ödem?
- Lab:
- —-> laktat (syresättning)
- —-> BE, Hb, hematokrit, krea, urea (introkning)
Hur stor andel av kristalloider (t ex Ringer) stannar i blodbanan?
1/3, varför man kan behöva ge tre gånger dosen!
Hur räknar man ut ungefärlig blodvolym i kroppen för män, kvinnor och barn?
- Kvinnor —> 60 ml blod/kg kroppsvikt
- Män —> 70 ml blod/kg kroppsvikt
- Barn —> 80-90 ml blod/kg kroppsvikt
Detta är en tung fråga.. Blödning kan delas in i klass 1-4.
Hur ser det ut för de olika klasserna vad gäller förlust i % av blodvolymen, puls, blodtryck, andningsfrekvens, mentalt, “responder” och behandling?
KLASS I
Förlust: under 15% av blodvolymen. Puls under 100. Normalt blodtryck. Andningsfrekvens 14-20. Lätt oroliga. Responder.
BEHANDLING: kristalloid.
KLASS II
Förlust: 15-30% av blodvolymen. Puls över 100. Normalt blodtryck. Andningsfrekvens över 20. Oroliga. Responder/transient responder.
BEHANDLING: Kristalloid och/eller erytrocyter.
KLASS III
Förlust: 30-40% av blodvolymen. Puls över 120. Normalt blodtryck, men minskat pulstryck. Andningsfrekvens över 30. Oroliga och förvirrade. Transient/non-responder. BEHANDLING: Erytrocyter och plasma.
KLASS IV
Förlust över 40 % av blodvolymen. Puls över 140. Lågt blodtryck. Andningsfrekvens över 30. Förvirrade och slöa. Non-responder.
BEHANDLING: ETP, dvs traumapaket. Innehåller erytrocytkoncentrat, plasma och trombocytkoncentrat, med förhållandet 4:4:1.
Vilka tre grejer kan man påverka för att öka syrgastransporten till vävnaden (DO2)?
Hjärt-minutvolymen, Hb och saturationen.
DO2 = CO (1,39 x Hb x SaO2) + (0,003 x PaO2), där vi ser att PaO2 är försumbart.
