Vätskebehandling och blödning - Anna Bandert Flashcards
Hur stor andel av kroppen består av vatten och i vilka tre “rum” är vattnet fördelat?
55-60%.
- Intracellulärt (35 procentenheter = 58 % av totala vattnet)
- Interstitiellt (19 procentenheter = 32 % av totala vattnet)
- Plasma (6 procentenheter = 10 % av totala vattnet)
Vad betyder tonicitet och osmolalitet?
Tonicitet - osmotiska aktiviteten hos partiklar som inte kan passera cellmembran.
Osmolalitet - osmotiska aktiviteten hos ALLA lösta partiklar i ett kg vatten.
Vid normal fysiologi finns en balans mellan vätskeförluster och vätsketillförsel.
Vilka tre förlusttyper och vilka tre tillförseltyper finns ?
FÖRLUSTER (ett dygn)
- Urin –> ca 1,5 l
- Feces (bajs) –> ca 0,2 l
- Andning & svettning (perspiratio) –> ca 0,8 l
TILLFÖRSEL (ett dygn)
- Vätska –> ca 1,3 l
- Mat –> ca 0,9 l
- Cellmetabolism –> ca 0,3 l
OBS. Jättebra att lära sig.
Vilka ungefärliga basala behov har en vuxen, vad gäller: vätska, kalorier, glukos, Na+ och K+?
- Vätska –> 30 ml/kg/dag
- Kalorier –> 20-25 kcal/kg/d
- Glukos –> 1-2 g/kg/d
- Na+ –> 1-1,4 mmol/kg/d
- K+ –> 0,7-0,9 mmol/kg/d
OBS. Helt annorlunda för barn –> måste räkna massa olika beroende på vikt.. skitungar.
Vad är skillnaden på dehydrering och hypovolemi?
DEHYDRERING:
Brist på kroppsvatten, dvs brist i alla tre rum (intracellulärt, interstitiet och plasma)
HYPOVOLEMI:
Endast för liten volym intravasalt
(alltså för lite plasma i kärlen, kan ju bero på t ex vasodilatation –> plötsligt större kärlvolym, men samma lilla plasmamängd)
Det finns fyra grader av dehydrering. Nämn hur mycket vätska i % av kroppsvikten har man förlorat vid de olika stadierna, SAMT några typiska symtom!
- LINDRIG dehydrering –> under 5%
- törst
- torra slemhinnor - MÅTTLIG dehydrering –> 5-10%
- Takykardi
- Yrsel
- Oliguri (minskad urinproduktion) - SVÅR dehydrering –> 10-15%
- Hypotoni
- Anuri (upphävd urinutsöndring)
- Medvetandesänkning - LIVSHOTANDE dehydrering –> över 15%
- Koma :)
Förutom olika grader av dehydrering, finns det även olika typer - hyperton, isoton och hypoton dehydrering.
Vad kännetecknar dessa? Hur behandlar man dem?
HYPERTON –> förlorat mer vatten än elektrolyter.
- Orsaker: Feber, polyuri (ökad urinproduktion)
- Behandling: Vatten per os. Glukos utan elektrolyter
ISOTON –> förlorat lika mycket vatten som elektrolyter (vanligaste dehydreringen)
- Orsaker: Diarré, diuretika
- Behandling: Isoton vätska, t ex Ringer
HYPOTON –> förlorat mer elektrolyter än vatten.
Orsaker: Kräkning, diarré, aldosteronbrist, iatrogen (läkarens fel)
Behandling: NaCl, hyperton lösning.
När man ska vätskebehandla någon måste man tänka på tre saker för att veta hur mycket vätska man ska ge. Vilka?
- DEFICIT - i % av kroppsvikt. Alltså, hur stor vätskebrist har patienten? (antar att man tittar på vilken grad dehydrering patienten har). Rekommendation: Ringer-acetat.
- BASALBEHOV - 30 ml/kg/dag. Rekommendation: Glukos 5% med elektrolyter.
- PÅGÅENDE FÖRLUSTER - t ex blödning under operation. Uppskattas/mäts, t ex genom att kolla i sugen. Rekommendation: Ringer-acetat.
Hur fördelar sig vatten (glukos), kristalloider (t ex Na+) och kolloider (t ex albumin) över de tre rummen; intracellulärt, interstitiellt och plasma?
Vatten (glukosdropp) –> Hela kroppen, alltså alla tre rummen.
Kristalloider –> Plasma och interstitiet.
Kolloider –> bara plasma.
OBS. Detta är i teorin. En del kolloider kommer ju i praktiken läcka ut till exempel.
Hur ska man återställa ett deficit (vätskebrist)?
Efter att ha räknat ut hur stor brist det är (antingen vikt innan - vikt nu, men oftast genom att gradera symtom) så ger man Ringer eller Plasmalyte etc.
Första hälften (eller 2/3, står olika i olika föreläsningar) ges de första 4 timmarna. Resterande (andra hälften eller 1/3) ges under resterande 20 timmarna på dygnet.
Detta gäller främst isotona dehydreringar. Hypertona/hypotona dehydreringar behövs ofta korrigeras långammare.
Du har vätskebehandlat en patient och vill utvärdera om denne är väl hydrerad nu. Nämn några grejer du kan titta på!
- Urinproduktion (normalvärde 0,5 ml eller mer/kg/timme)
- Blodtryck, puls, kapillär återfyllnad
- Medvetandegrad
- Törst
- Finns det ödem?
- Lab:
- —-> laktat (syresättning)
- —-> BE, Hb, hematokrit, krea, urea (introkning)
Hur stor andel av kristalloider (t ex Ringer) stannar i blodbanan?
1/3, varför man kan behöva ge tre gånger dosen!
Hur räknar man ut ungefärlig blodvolym i kroppen för män, kvinnor och barn?
- Kvinnor —> 60 ml blod/kg kroppsvikt
- Män —> 70 ml blod/kg kroppsvikt
- Barn —> 80-90 ml blod/kg kroppsvikt
Detta är en tung fråga.. Blödning kan delas in i klass 1-4.
Hur ser det ut för de olika klasserna vad gäller förlust i % av blodvolymen, puls, blodtryck, andningsfrekvens, mentalt, “responder” och behandling?
KLASS I
Förlust: under 15% av blodvolymen. Puls under 100. Normalt blodtryck. Andningsfrekvens 14-20. Lätt oroliga. Responder.
BEHANDLING: kristalloid.
KLASS II
Förlust: 15-30% av blodvolymen. Puls över 100. Normalt blodtryck. Andningsfrekvens över 20. Oroliga. Responder/transient responder.
BEHANDLING: Kristalloid och/eller erytrocyter.
KLASS III
Förlust: 30-40% av blodvolymen. Puls över 120. Normalt blodtryck, men minskat pulstryck. Andningsfrekvens över 30. Oroliga och förvirrade. Transient/non-responder. BEHANDLING: Erytrocyter och plasma.
KLASS IV
Förlust över 40 % av blodvolymen. Puls över 140. Lågt blodtryck. Andningsfrekvens över 30. Förvirrade och slöa. Non-responder.
BEHANDLING: ETP, dvs traumapaket. Innehåller erytrocytkoncentrat, plasma och trombocytkoncentrat, med förhållandet 4:4:1.
Vilka tre grejer kan man påverka för att öka syrgastransporten till vävnaden (DO2)?
Hjärt-minutvolymen, Hb och saturationen.
DO2 = CO (1,39 x Hb x SaO2) + (0,003 x PaO2), där vi ser att PaO2 är försumbart.
Det finns ingen absolut Hb-gräns för när blodtranfusion ska ges, men vad kan vara en rimlig gräns för acceptabelt Hb?
70-90. Lite beroende på om man är ung och frisk, eller gammal och skruttig.
Kom också ihåg att Hb bara är ett koncentrationsmått –> om någon kommer in med en akut blödning kanske Hb kommer vara normalt tills man spär ut det med Ringer.
Vid en kontrollerad blödning, t ex vid operation, så vet man att patienten kommer blöda. Då kan det vara bra att veta hur stor volym som är en acceptabel blödning, dvs så mycket det får blöda innan man börjar ge blod. Hur räknar man ut denna acceptabla blödning?
Acceptabel blödning =
Blodvolym x (Preoperativt Hb - Acceptabelt Hb) / Preoperativt Hb
Om man blöder mer än acceptabelt börjar man ge blod, men innan dess ersätts förlusterna med antingen kristalloider 3:1, eller kolloider 1:1.
En massiv blödning är när man blött/behövt över 4 E-konc senaste timmen, eller 10 E-konc senaste dygnet. Hur behandlas en massiv blödning?
Man ger transfusionspaket, 4:4:1! Eftersträva normovolemi! Följ laktat och BE!
Det finns massa protokoll för det här, men de specifika behandlingsmålen är:
- Systoliskt blodtryck över 80
- Normalisering av laktat och BE
- Hb över 100
- Trombocyter över 100
- Fibrinogen över 2g/L
- S-Ca2+ över 1 mmol/L
- Normalisering av PK, APT-tid och TEG (=tromboelastogram)
- Temp över 36 grader
Hur mycket brukar man tänka att en påse E-konc bör höja patientens Hb med?
10-15 g/L
Plasma är en kolloid. (tror erytrocyter också räknas som det). Om man ger 1 ml plasma/kg kroppsvikt, hur mycket bör det höja koagulationsfaktorerna i blodet?
Höjer med 1-2 % koagulationsfaktorer.
Hur mycket bör en enhet trombocyter höja trombocytkoncentrationen med?
10 x 109/L.
Nämn några infektiösa komplikationer till blodtransfusion!
- Hepatit B eller C
- HIV
- HTLV
- Syfillis
- CMV
- Sepsis
Nämn några icke-infektiösa reaktioner som är komplikationer till blodtranfusion!
- TRALI (transfusion related acute lung injury) –> sannolikt vanligaste komplikationen. Lungödem, pga immunfaktorer i plasma.
- Akuta hemolytiska reaktioner –> ofta AB0-inkompatibilitet.
- Anafylaxi
- Citrattoxicitet –> citrat från E-konc binder upp Ca2+. Ge kalcium!
