Intro anestesi - Anna Bandert Flashcards

1
Q

Det finns tre klasser av anestesi. Vilka är de och vad har de för undergrupper? Tänk trädet i föreläsningen.

A

Anestesi:

  • Generell anestesi –>
    a) sedering
    b) narkos
  • Regional anestesi –>
    a) ledningsblockad
    b) axialblockad - SPA och EDA
  • Lokal anestesi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Generell anestesi består av tre delar. Vilka?

A
  • Hypnos (=sövning)
  • Analgesi (=smärtlindring)¨
  • Muskelrelaxation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Man kan dela in anastesiförloppet i fem faser. Vilka faser är detta? (Vet inte om detta är viktigt, men ger en översikt iaf)

A
  1. Förberedelser –> bl a preoperativ bedömning
  2. Induktion (sövning) –> läkemedlen ges intravenöst (förstahandsval) eller som inhalation
  3. Underhåll –> Under operationen. Kontinuerlig tillförsel av hypnotica, analgetica och muskelrelaxantia vid behov
  4. Avslut (väckning) –> man slutar ge anestesiläkemedlen
  5. Postoperativ vård
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilken är den vanligaste hypnotica/sederande?

A

Propofol (Diprivan).

Ger fullständig sövning, samt lite muskelrelaxation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Ett visst hypnotica är snabbare än propofol, används mest för induktion och har enbart hypnotisk effekt (till skilland från propofol). Vilket?

A

Thiopenthal (Pentothal).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ett visst hypnotica sänker, till skillnad från propofol och thiopenthal, inte andningsfrekvensen, blodtrycket och pulsen särskilt mycket. Pga av detta är det bra att använda i akuta situationer, t ex i ambulans. Vilket?

A

Ketamin (Ketalar).

Både sederande/hypnotiska och analgetiska egenskaper. Kan ge tokiga, skrämmande hallucinationer, då det liknar LSD.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Om man inte söver patienten intravenöst kan man ge anestesiläkemedlen i gasform. Då finns det ett graderingssystem för att mäta hur sövd patienten är. Vad heter det?

A

MAC - minimum alveolar concentration.

Exempel på skalan:
0,3 - många somnar/vaknar här
0,7 - djup sömn
1,3 - 95 % är helt sövda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad heter det vanligaste läkemedlet man ger i gasform?

A

Sevoflurane.

Andra gaser är Isoflurane och Desflurane.

Alla dessa tre inhalationsanestetika är ger fullständig hypnos och lite analgesi och lite muskelrelaxation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

En särskild gas används mindre och mindre på operation, men används mycket på förlossningen, akuten och ambulansen. Vilken?

A

Lustgas.

Ger främst analgesi och lite hypnos. Är mycket snabb och säker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vid analgesi (smärtlindring) använder man främst opioider. Nämn fyra olika preparat man kan använda!

A
  • Morfin, Ketobemidon, oxykodon –> vanligaste. Används främst pre- och postoperativt. De nedan är mer underhållsanalgetika.
  • Fentanyl –> superstark!!
  • Alfentanil (Rapifen) –> superstark och snabb/kortverkande!
  • Remifentanil (Ultima) –> Superstark och ultrasnabb/kortverkande!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad står TCI för och vad är det?

A

Target controlled infusion.

Programvara vid infusioner som räknar ut förväntad koncentration i målorganet (hjärnan).

Räknar på ålder, vikt och längd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Den tredje delen av generell anestesi, förutom hypnotica och analgetica, är muskelrelaxantia.

Hur verkar muskelrelaxantia?

A

Blockerar acetylkolin-receptorn i motorändplattorna på musklerna. Ger neuromuskulär blockad –> patienten blir slapp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Nämn tre muskelrelaxantia!

A
  • Succinylkolin/Suxamethon (Celokurin)
  • Rocuronium (Esmeron)
  • Atracurium (Tracrium)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilket muskelrelaxantia är

  • depolariserande (men blockerar ach-receptorn),
  • kortverkande (man kan intubera efter 20 s och egen andning tillbaka efter 5-10 min)
  • risk för hyperkalemi?
A

Succinylkolin/Suxamethon (celokurin).

Används ofta vid RSI - intubering vid hög aspirationsrisk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilket muskelrelaxantia är

  • icke-depolariserande,
  • lite långsammare/mer långverkande (man kan intubera efter 60-90 s och egen andning efter 30-60 min),
  • har det specifika antidotet Sugamaddex (Bridion)?
A

Rocuronium (Esmeron)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilket muskelrelaxantia är

  • icke-depolariserande,
  • lite långsammare/mer långverkande (intubering efter 1-2 min och liknande Rocuronium för tid till egen andning),
  • bra för att det bryts ner oavsett om man har njursvikt/leversvikt etc?
A

Atracurium (Tracrium)

17
Q

Vad används en TOF-mätare till?

A

Att mäta om muskelrelaxantia slutat verka, så att man vet om man kan väcka patienten. Annars kan patienten inte röra sig, svälja, etc.

18
Q

Vad gör man om operationen är slut och muskelfunktionen inte kommit tillbaka vid muskelrelaxantia?

A

Ger Neostigmin som ökar acetylkolin i synapsen, så att relaxeringen släpper. Måste ges tillsammans med vagus-hämmarna Atropin eller robinul. Neostigmin är billigt.

För muskelrelaxantian Rocuronium kan man ge motgiftet Sugamaddex (Bridion). Sugamaddex är superduperbra, men betydligt dyrare.

19
Q

Några andra läkemedel som föreläsaren tror vi kommer stöta på är:

  • Sufentanil –> stark opioid som ffa används som tillägg till lokalanestetika vid spinaler och epiduraler.
  • Atropin –> muskarinreceptorhämmare –> hämmar vagus.
  • Efedrin –> höjer puls och blodtryck.
  • Klonidin
  • Dextentomedin
A

Puss på er :) / G

20
Q

En preoperativ bedömning har syftet att få en bra bild om patientens hälsotillstånd, informera patienten och skingra patientens oro. Det är här man bedömer patientens ASA-klass, tror jag. Vad är viktigt att ta upp i den preoperativa bedömningen?

A

Man fokuserar på patientens funktionsnivå och att eventuella sjukdomar är optimalt behandlade.

  • VO2-max –> kan patienten gå två trappor t ex?
  • Har patienten någon hjärtkärlsjukdom?
  • Har patienten någon lungsjukdom?
  • Har patienten bra njurar?
  • Har patienten sjukdomar i rörelseapparaten, levern, neurologiska, psykiska eller diabetes?
  • Speciella anestesisjukdomar (dystrophia myotonica, myastenia gravis, porfyri, malign hypertermi?
  • Kolla på EKG
  • Bedöm risk för PONV
  • Bedömning av luftvägen (mallampati och det där)
21
Q

När man ska bestämma hur farligt ett ingrepp är tar man i beaktande patientrisk, ingreppets risk, risk vs nytta etc. Det finns en klassifikation för att bedöma patientrisken. Vilken?

A

ASA-klassifikation.

ASA1 - i övrigt frisk.
ASA2 - lindrig systemsjukdom, t ex hypertoni.
ASA3 - allvarlig systemsjukdom, t ex diabetes m symtom, angina.
ASA4 - svår systemsjukdom, t ex pågående hjärtinfarkt, septisk chock.
ASA5 - pat dör om man inte opererar, t ex aortadissektion.
ASA6 - hjärndöd organdonator.

22
Q

Luftvägsbedömning ska alltid göras, även vid regional anestesi. Hur svårt tror vi det kommer vara att säkra luftvägen undrar man. Nämn några saker man tittar på vid luftvägsbedömning!

A
  • mallampati –> hur mycket av uvula syns när patienten gapar?
  • hur stort kan patienten gapa?
  • thyreo-mentalt avstånd
  • kan man bita sig i överläppen (=skjuta fram hakan)?
  • prayers sign –> utesluta bindvävsinlagring.
  • lösa tänder?
  • rörlighet i nacke?
  • obesitas?
  • skägg? haha
  • tidigare svår intubation???
23
Q

Varför ska patienten fasta innan ett ingrepp?

A

För att undvika aspiration (få ner mat/kräks i luftvägarna)

24
Q

Vilka tre komponenter ingår generellt i premedicinering?

A
  • Smärtlindring (paracetamol/opiat/NSAID)
  • Antiemetika (alltså anti-illamående)
  • Sedering (benzo?)
25
Q

Hur går anestesi till rent praktiskt?

Ber om ursäkt för detta svar, 16 steg. Men antar att det kan vara bra att läsa, hehe..

A
  1. Beslut om operation.
  2. Narkosläkaren gör en preoperationsbedömning.
  3. ID, fasta, premedicinering och ev blodgrupp och BAS-test kontrolleras.
  4. Patienten kopplas upp med EKG, saturation etc.
  5. Patienten preoxygeneres med 80-100 % syrgas någon minut.
  6. Atropin ges vid behov för att minska vaguseffekt och salivering.
  7. Anestesiläkemedel ges –> analgetika, hypnotica. Ringer och evnetuellt noradrenalin.
  8. Invänta effekt - patienten somnar, slutar andas.
  9. Etablera fri lufvtväg (chin lift/svalgtub ect) och maskventilera patienten. När maskventilationen är säkerställd –> ge muskelrelaxantia.
  10. När muskelrelaxantian börjat verka –> skapa mer långvarig luftväg - intubering eller larynxmask!!!
  11. Patienten sjunker i blodtryck pga anestesiläkemedlen. Åtgärdas med vätska och inotropa läkemedel v.b.
  12. Underhållsbehandling påbörjas (samt operationen). Antingen intavenöst (TCI) eller inhalation.
  13. När operationen börjar närma sig sitt slut –> postoperativ smärtlindring ges och anestesiläkemedlen börjar trappas ned.
  14. Anestesiläkemedlen slutas ges när kirurgen nästan är klar.
  15. Patienten extuberas EFTER att den återfått egen andning, svalgreflexer, tittar upp och kan lyda uppmaningar.
  16. Vänta och kontrollera att allt är stabilt. Sedan postoperativ vård.
26
Q

Vid RSI (rapid sequence induction) ventilerar man inte när patienten får sin muskelrelaxantia. När gör man RSI?

A

Vid ökad aspirationsrisk.

27
Q

Nämn fyra anestesispecifika komplikationer!

A

Ovanliga:

  • Awareness –> patient är isch vaken under operationen och känner smärtan, men kan inte signalera detta pga muskelrelaxantian.
  • Malign hypertermi –> ärftligt tillstånd så man inte tål vissa narkosläkemedel. Får värmeslag.
  • Bronkospasm –> är som ett astmaanfall och behandlas som ett astmaanfall.

Vanligare:

  • Laryngospasm –> glottis stänger sig genom reflex –> svårt att intubera.