Kärlaccesser - Anna Bandert Flashcards
Nämn några olika typer av infarter!
VENÖSA
- PVK
- CVK
- SekalonT
- Intraosseös nål (egentligen inte venös, men fungerar som en)
- CDK
- Pickline
ARTERIELLA
- Artärnål
Det finns ju olika PVK beroende på hur stort flöde man vill ha (blå, rosa, vit, orange). Vad är det som avgör vilket flöde det blir?
Tjockleken och längden på nålen - kort och tjock = högt flöde.
Varför vill man ha en CVK?
- Säker kärlaccess –> fungerar både för injektion och provtagning
- Bra om man vill injicera kärlretande läkemedel (t ex antibiotika, cytostatika, vasoaktiva läkemedel och nutrition)
- Man kan mäta centralt ventryck, CVP, med den
Var kan CVK läggas och hur ska den läggas?
Ska in i v. cava. Kan läggas i v. jugularis interna dx, v. subclavia eller v. femoralis i första hand.
Ska läggas med steril teknik - stor infektionsrisk!
Vad finns det för komplikationer till CVK?
- INFEKTION
- Hematom
- Kärlskada ( t ex artärpunktion)
- Nervskada
- Pneumothorax
- Katetermigrering
CDK är samma princip som CVK, men när används den?
Vid dialys, men går även att injicera läkemedel och vätskor i den. (CDK = central dialyskateter)
Vid långtidsbruk kan man lägga t ex PICC-line
När ska man sätta intraosseös nål? Var ska den sitta?
När man inte lyckas sätta en perifer infart. Vid superakuta situationer ska intraosseös nål sättas om man inte lyckats med PVK på 90 sek.
Sätts i tibia eller proximala humerus.
Varför sätter man artärnål?
På svårt sjuka patienter där man vill mäta blodtrycket “slag för slag”, samt ta kontinuerliga blodprover.
Man får INTE ge läkemedel i en artärnål.
Sätts framför allt i a. radialis eller a. dorsalis pedis.
