Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

komplexa hälsotillstånd > Vårdkedjan/Strukturerat omhändertagande A-E > Flashcards

Vårdkedjan/Strukturerat omhändertagande A-E Flashcards

1
Q

Varför används A-E, förklara prioritetsordningen

A
  • Genom att använda detta koncept kan livshotande tillstånd upptäckas tidigt
  • Man ska alltid identifiera och utesluta luftvägsproblem/luftvägshinder först innan själva andningen undersöks eftersom ett förbisett luftvägsproblem kan vara orsaken till den nedsatta andningen
  • Därefter ska man undersöka andningen eftersom den första fysiologiska reaktionen på sjukdom oftast uppstår i andningsorganen.
  • man gå vidare till cirkulationen först när någon andnings problematik har åtgärdats eller uteslutits
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

A: Airway - Fria luftvägar

Vad står A-E för

A

A: Airway - Fria luftvägar
B: Breathing
C: Cirkulation
D: Disability - neurologisk funktion
E: Exposure - hur ser patienten ut topp till tå?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

A: Airway - Fria luftvägar

Vilka har ökad risk för att få blockerade luftvägar

A

Att undersöka fria luftvägar ska göras på alla, men det är specifikt medvetslösa personer eller personer med sänkt medvetande som har svårt att hålla fria luftvägar, särskilt i ryggläge.
Personer med allergisk chock har också ökad risk för blockerade luftvägar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

A: Airway - Fria luftvägar

Vilka steg ska utföras när “Ariways” undersöks ?

A
  1. Titta i munnen: ta bort synliga hinder, blodblandat spott - lungemboli ? rosafärgad vätska/skum kan indikera på lungödem
  • Titta på kroppen: hur rör sig bröstkorgen - sök efter tecken på accessorisk muskelanvändning. Hur ser läppar om munnens slemhinnor ut - tecken på cynos, är de torra? Är de uppsvällda?
  1. Lyssna: pipande eller väsande ljud vid inandning (inspiratorisk stridor) indikerar på stopp i de övre luftvägarna och vid utandning (exspiratorisk stridor) indikerar det stopp i de nedre luftvägarna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

A: Airway - Fria luftvägar

Vad ska göras om pat har ett luftvägshinder

A
  • Obstuktion I de övre luftvägarna kan vi åtgärda (sekret, blod, kräkning, främmande objekt)
  • I de nedre krävs det ökade insatser (ex intubering/op) (brännskador, inflamm, allergi, ödem, bronkialspasm mm)
  1. Håll upp käken/lyfta hakan
  2. administrera sugning om pat har vätska som kommer upp/ ta bort främmande objekt
  3. sätt in andningshjälpmedel som svalgtub eller näskantarell (Finns det problem längre ner än svalget behöver man intubera patienten )
  4. Stabilt sidoläge

(Vid kräkning – sidoläge samt haklyft)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Cheyne stokes

Andningsljud/ karaktär kopplat till orsak

A

snabb andning sedan apné, sedan snabb igen. kan ses vid hjärtsvikt och stroke med skada på andningscentrum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

lunginflammation, ödem

Andningsljud/ karaktär kopplat till orsak

A

Gravt Rassligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

lungfibros

Andningsljud/ karaktär kopplat till orsak

A

täta smårasslande ljud

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

kol, astma

Andningsljud/ karaktär kopplat till orsak

A

Väsande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

ataktisk andning

A

oregelbundna osammanhängande andning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Kussmaul Andning

A

Snabba, djupa andetag som ses vid acidos eller vid hjärnskada

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

tidiga jämfört med sena tecken på en nedsatt andning

A
  • Medvetandepåverkan & osymmetrisk andning: sent tecken på nedsatt andning
  • Hög af och sänkt sat: tidigt tecken på nedsatt andning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

A: Airway - Fria luftvägar

kontraindikationer om att använda näskantarell?

A

Man ska inte använda en nästub om man misstänker skalltrauma eller ansiktsfraktur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

B- Breathing

vilka steg ska göras när man kontrollerar Breathing

A

Lyssna med stetoskop för att kunna utreda följande…

  1. AF: Andningsfrekvensen är det första som påverkas om ventilationen inte fungerar som den ska. Om AF är över 30 så kan man tänka att luften inte går ner i lungorna utan att den bara går upp och ner mellan bronker och munhåla
  2. Andningens djup och ansträngning: talar om hur mycket luft som kommer ner i lungorna och hur mycket kroppen måste anstränga sig för att få ner luft.
  3. Mät saturation. Sätt syrgas utefter vilken % man fick vid saturationen och sätt patienten upprätt.

OBS! Vid vätska i lungorna så kan man ha god af och saturation: åtgärdas med vätskedrivande eller att man sätter ett tryck på andningen (ex highflow eller CPAP mask som trycker tillbaka vätskan), diagnosticeras genom auskultation samt lungröntgen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

B- Breathing

4 Tecken på dålig ventilation

A
  • Accessoriska hjälpmuskler (hur mycket använder man dem?
  • Cyanos (blå hud pga dålig cirkulation och syresättning)
  • Stridor - om det låter mycket när pat andas in så kan det bero på ett högt sittande hinder (ex pga anafylaktisk chock, svullnad i munhåla eller svalg) vid exspiratorisk stridor tyder på lågt sittande hinder.
  • Paradoxal andning (ex vid KOL): diafragma och bröstmuskler är osynkade, krävs enormt arbete för att syresätta sig, aktuellt med intubering.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Olika posetioneringar för att förbättra andningen

A
  • Ligga på magen? : Bukläge kan vara fördel vid dåligt utbyte om luftvägarna är fria
  • förbättra sängläget genom: Sittande med stöd för armar, minst 30–45 grader under ryggen, HjärtSängläge – ner med benen
  • lika sidolägen kan ge olika saturation (olika syrgas/olika sidor): Ligga ner med den bästa lungan
17
Q

C- Crikulation

Cirkulation, primära och sekundära problem?

A

cirkulationsproblem kan vara primära - hjärtat pumpar ineffektivt ex vid hjärtinfarkt.

Sekundära: Kärlsystemen fungerar ej, till exempel vid sepsis när blodkärlen börjar läcka.

18
Q

C- Crikulation

Cirkulationsproblem ska undersökas genom vilka steg?

A
  1. AF: En ökad AF är oftast det första fysiologiska tecknet vid minskad mängd cirkulerande blod eller hjärtsvikt.
  2. Blodtryck: Ett systoliskt BT på under 90 ska omedelbart uppmärksammas eftersom det tyder på allvarlig hypotoni.
  3. Puls: Bästa är att ta puls manuellt då man kan känna pulsens regelbundenhet, volym och frekvens. Ta puls på flera ställen, om en perifer puls inte kan kännas, ex handled, tyder det på nedsatt volym och allvarlig sjukdom/skada. En oregelbunden puls kan tyda på förmaksflimmer. Takykardi kan indikera på chock/ sepsis.
  4. Hudens färg: Cyanos kan synas för att man har en dålig genomblödning. Är pat blek kan det tyda på vasokonstriktion eller anemi.
  5. Kapillär återfyllnad: kolla bröstkorgen, tryck ner huden 5 sek och genomblödningen ska komma tillbaka på 2 sek. Om det tar längre tid så är cirkulationen dålig.
  6. Turgor: Nedsatt turgor tyder på dehydrering. Om huden ej återfår sin form inom 30 sek = svår dehydrering. Obs! äldres hud har ofta naturligt nedsatt spänst.
  7. Urinproduktion: Vid svårt sjuka personer behövs urinproduktionen mätas för att få ett mått på vävnadsperfusionen. Urinproduktionen ska ej undergå 5mL/ kg/ h.
  8. Perifera pulsar: kontrollera fotpuls hos patienter med kärlproblem. Se om extremiteterna är cyanotiska, om det finns känselbortfall, smärta, om de är kalla.
  9. EKG: Alla kritiskt sjuka, med oregelbunden puls, hjärt-kärlproblem eller ett anamnes som tyder på hjärtproblem ska undersökas med EKG.
  10. MAP: medelartärtryck, ett mått på det tryck med vilket blodet transporteras genom kärlen. Denna ska vara >65 för att man ska ha en effektiv genomblödning i lungor, lever, njurar och hjärta. Ett tryck under 65 kan indikera på dehydrering, blödning eller hjärtsvikt.
19
Q

C- Crikulation

omvårdnad vid akuta cirkulationsproblem

A
  1. sätt PVK
  2. Ta blodprover + kolla blodgruppering och beställ bastest (beställ blod vid hypovolemi)
  3. Om hypovolemi ge vätskor.
  • Upp med benen i 90 grader – mer flöde till vitala organ (Trendelenburgsläge)
  • Ringer vid lågt BT, om patienten blöder – ge blod

Må efter åtgärder är : hb över 100, MAP över 90

20
Q

D - Disability

Disability. Vilka tre delar utformar bedömningen.

A
  1. skattning med neurologiska skattningsskalor
  2. skattning av pupillreaktion
  3. skattning av extremisternas funktion
21
Q

D - Disability

Hur utför man det första steget: skattning med neurologiska skattningsskalor

förklara de två skattningintrumenten och hur man använder dom

A
  • Glasgow coma scale GCS - högt värde = bra (max 15)
    Fastställer 3 varierbar: bästa ögonsvar, bästa verbala respons, bästa motorrespons.

Ögonöppning
4 Ögonen hålls spontant öppna
3 Ögonen öppnas vid tilltal
2 Ögonen öppnas efter smärtstimulering
1 Ingen ögonöppning vid smärtstimulering

Svar på tilltal
5 Fullt orienterad
4 Desorienterad/konfusionell
3 Reagerar på tilltal med enstaka ord
2 Reagerar på tilltal med oartikulerat ljud
1 Ingen reaktion på tilltal

Motorisk reaktion
6 Lyder uppmaning adekvat
5 Lokaliserar smärta
4 Drar undan armen vid smärtstimulering av fingernagelbädd
3 Flexion i armbågen vid smärtstimulering
2 Extension i armbågen vid smärtstimulering
1 Ingen reaktion vid smärtstimulering

Summera poängen:
Maximal poäng för en helt vaken patient är 15 poäng. Komatös patient får minst 3 poäng

  • AVPU: A - Alert, patienten är fullt vaken V - Verbal responsive, slö men reagerar på tilltal P - Pain responsive, reagerar på smärta U - Unresponsive, ingen reaktion.
22
Q

D - Disability

Hur utför man det andra steget: skattning av pupillreaktion

A
  • rikta stark ljuskälla mot ett öga i taget och notera storlek och reaktion
  • pupillen ska kontraheras när ljuset riktas mot ögat och sedan dilatera när ljuset tas bort. Det andra ögat ska uppvisa en konsensuell reflexa ( kontrahera och dilatera samtidigt)

Extra info
- normala pupiller ska vara mellan 3-5 mm och runda.
- små pupiller “Mios” påvisa opiatbruk
- stora pupiller “Mydriasis” kan tyda på amfetamin/ kokainbruk
- (morfin get fina, amfetamin ger feta)
- pupiller som ej är runda kan tyda på underliggande hjärnskadad
- skada i pons kan ge små pupiller
- Doll-eyed test: görs på medvetslösa personer för att se om hjärnstammen är påverkad. Personens huvud vänds från vänster till höger - då skall ögonen riktas mot motsatt håll. Om det inte gör det utan följer med i huvudets riktning så är hjärnstammen påverkad.

23
Q

D - Disability

Hur utför man det tredje steget: skattning av extremisternas funktion

A
  • Man undersöker om pat har normal styrka, lätt eller svår försvagning och om pat kan böja och sträcka
  • Röra vid näsan, lyfta en arm eller ett ben, göra en knytnäve och sen släppa, hålla ut armarna framför sig
  • Kan visa vart i hjärnan skadan finns
  • nackstelhet? meningit första tecknet
24
Q

Vilka typer av prover ska tas

A
  • Blodsockerprover pga
    Högt BS = illamående, ont i magen, kräkning, medvetandepåverkan
    Lågt BS = irritation, skakig, medvetandepåverkan
  • urinprov pga läkemedel drogpåverkan.
25
Q

Exposure: vad görs + varför

A
  • Klä av pat och inspektera hudkostym
  • Uppmärksam på eventuella skador, färgförändringar, utslag, ödem, tecken på misshandel eller självskada.
26
Q

Pat kommer in till akuten pga någon typ av dyspne. Vad kan vara den balkomligande orsaken ?

A

-Känsla av andnöd är en stor anledning till varför folk söker akut

  • ortopne: kan tyda på hjärtsvikt
  • Attackvis dysnpne och nyligen tillkommande svullnad i benen kan tyda på lungemboli.

-OBS ! ansträngning dyspne kan visar bra blodgas, AF och sat värden.

27
Q

Vad skall man tänka på vid Syrgasbehandling för KOL pat

A
  • KOL-patienter som får syrgasbehandling ska alltid övervakas. Eftersom när de får syrgas så känner inte de perifera kemoreceptorerna längre av att syret är lågt i kroppen och då kan patienten sluta andas eller andas mindre.
  • Om en KOL pat har <82 % i sat ska syrgasbehandling alltid ges.
  • Syrgas mål för KOL patienter brukar ligga på 88–92% men kan även ligga på 85 - 90 % beroende hur svårt sjuk personen är.
28
Q

KOL - exacerbation
1. tecken på försämring
2. risker
3. omvårdnad

A
  1. försämrad andfåddhet, ökad sekretproduktion, hosta
  2. Risk för hyperkapni (koldioxidretention)- rosig varm hud, ser välmående ut, takykardi, försämrat medvetande i ett senare skede, kan leda till koldioxid-coma.
  3. Behöver mkt energi men orkar inte äta - många små portioner. All rörelse är bra - men hur mycket orkar pat? Sprid ut under dagen.
    Mycket slem: ha en bra sekretmobilisering.
29
Q

Symtom på blodförlus

1. 10% förlust (500ml) ?
2. 20% förlust(1000ml)?
3. 20-40% förlust (1000

A
  1. 10% (500ml) = Ev yrsel
  2. 20% (1000ml) = HR upp ≈100. BT OK.
    blek + orolig
  3. 20-40% (1000ml-2000ml) = HR mkt upp >120. BT ner <100 / perifer kyla / oliguri / pulsamplitud ner
  4. > 40% (>2000ml) = HR extr upp >130. BT ner <60-70 / anuri / medvetslös / livshotande chock, snabb handläggning krävs
30
Q

Övergripande örsaker till medvetslöshet?

A
  • Medvetslöshet kan ha strukturella eller metabola orsaker
  • strukturella: hjärnblödning (vanligare hos äldre)
  • metabola: intox (vanligare hos yngre, 80 % av alla medvetslösa på akutvården 18-40 år beror på intox) eller hypoglykemi.
  • Medvetslöshet beror även på nedsatt cirkulation till hjärnan (strukturellt), SBT behöver vara över 60 för att hjärnan ska kunna autoregleras. Tumregel: kan man känna radialispulsen beror medvetslösheten inte pga något cirkulatoriskt
  • Hypoxi ( ofta under 57 %) leder också till medvetslöshet.
31
Q

om medvetlösheten/medvetandesäkningen är Kortvarig, övergående eller episodiska, vad kan det bero på ?

A

-Svimning
-EP anfall
-TIA

32
Q

medvetlösheten/ medvetandesäkningenär kvarstående eller försämrad

A

STRUKTURELLA OCH METABOLA

33
Q

Åtgärder vid lungemboli

A
  • Blodförtunnande mediciner
  • Försiktig med infarter
  • OBS på Lättblödande tandkött
  • Stödstrumpor
  • LM: Actilyse för att lösa propp, Eliquis, Klexane
34
Q

pneuomoni
- åtgärder + omvårdnad

A
  • Ventilationen sviktar
  • Aspirationspneumoni – vanligt vid medvetandesänkning

Åtgärder:
- Odlingar i första hand
- AB i andra hand
- Andningsträning med PEP
- Lägesändringar: Sidoläge med bästa lungan neråt. Sitta upp, mobilisera, aktivera
- Slemmobilisering – andningskraft för att hosta loss slem, suga rent
- Vätskeintag för att lösgöra
- cPAP för hostträning
- inhalationer för att lossa slem – atrovent, ventoline (4ggr/dag)

35
Q

Utmattningstecken (andning)

A
  • accesoriska andningsmuskler
  • diafragmaandning
  • paradoxal andning – diafragma och andningsmuskulaturen samarbetar ej

OBS! viktigt med nutrition!

36
Q

hiFlow02 – HFO

A
  • levererar ett högt gasflöde
  • Indikationer
     Hypoxisk svikt
     Segt sekret speciellt i komb med nedsatt hostkraft
     Kan användas till KOL patienter
     Tidigt alternativ till C-PAP/NIV

fördelar
- Ger ett positivt luftvägstryck under både inandning och utandning
- Ökar andetagsvolym (tidalvolym) håller alveoler utspända

37
Q

vad kan ett lågt MAP (50-60) leda till

A
  • = njursvikt
  • = cerebral ischemi
  • = oliguri/anuri
  • = tarmischemi
  • = myokardischemi
  • = kalla extremiteter
38
Q
A
39
Q
A

komplexa hälsotillstånd (6 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions