Vårdens styrning Flashcards
1
Q
Aktörer
- Vårdgivare
- Patienter
- Regioner – bestämmer vilken vård som ska erbjudas
- Valda och ska representera patienternas önskan
- Läkemedel och medicinsk teknik (privata bolag)
Offentligt finansierad
Men kan upphandlas privat genom?
A
- Upphandling (LOU) eller vårdval (LOV)
- Lagen om offentlig upphandling (LOU)
- Lagen om valfrihetssystem (LOV)
2
Q
Aktörer
- Vårdgivare
- Patienter
- Regioner – bestämmer vilken vård som ska erbjudas
- Valda och ska representera patienternas önskan
- Läkemedel och medicinsk teknik (privata bolag)
Offentligt finansierad
- Privat genom upphandling (LOU) eller vårdval (LOV)
Ytterligare alternativ är?
A
- Finns också privat sjukförsäkring och privat vård (ex Hedda Care)
3
Q
Vad innebär principal-agent förhållande?
A
-
Principal-agent förhållande – innebär att vårdgivaren (dubbelagent) har ansvar gentemot region/finansiär OCH patient
- Så hur kan vi vara säkra på att vårdgivaren (agenten) agerar i linje med patientens/regionens (principalens) mål?
4
Q
Vad innebär moral hazard?
A
- Två typer av beteendeförändringar
- Ante moral hazard - om man har försäkring så kan beteende bli mer riskfyllt
-
Post moral hazard - beteendeförändring efter att det oönskade inträffar och gör återhämtning dyrare (ex dyrare läkemedel osv)
- Orsakar välfärdsförluster men kan motverkas av patientavgifter och gate keeping (1177, vårdcentraler)
- Hur vet vi att vården inte över- eller underkonsumeras?
5
Q
Vad innebär adverse selection?
A
-
Adverse selection
- Ex de med stort behov köper försäkring och de med mindre behov köper inte vilket kan leda till marknadsmisslyckande
6
Q
Styrning av vård – varför behövs det?
A
- För att uppnå önskvärda mål
- Kvalitet i vården
- Rättvis och jämlik vård
- Patientens önskningar
- Hålla kostnadsramar då resurser inte är oändliga
- Effektivitet i vården
- God tillgänglighet
- Bra arbetsplats
7
Q
Lednings- och organisationsstyrning
Vilka står för detta?
A
- Regeringen och socialdepartementet
- Myndigheter
- Organisationslösningar
- Regioner och kommuner
- Primärvård, länssjukvård, regionsjukvård, nationell högspecialiserad vård (Socialstyrelsen och professionen bestämmer var)
8
Q
Avtalsstyrning
- Arbetsmarknadsavtal
- Överenskommelser mellan stat, landsting, kommun
- Vårdavtal
- Lagen om offentlig upphandling (LOU)
- Lagen om valfrihetssystem (LOV)
Ge exempel på överenskommelse mellan stat, landsting och kommun
A
Nationell högspecialiserad vård
9
Q
- Evidensbaserad
- Kvalitetssäkringsarbete
- Nationella riktlinjer
- Vårdprogram
- Öppna jämförelser (för att öka jämlikheten kan regioners framgång jämföras)
- Register
Vad är ovan exempel på?
A
Kunskapsstyrning
10
Q
Ersättningsmodeller, hur ska vårdgivare betalas?
- Anslag, kapitation, ersättning per produktgrupp, åtgärdsbaserad ersättning, ersättning per vårdepisod, prestationsbaserad
-
Anslag (fast, prospektiv) – ex att sjukhuset får en viss pengapåse/år
- God kostnadskontroll
- Låg produktivitet (i och med att vi inte får mer för fler åtgärder, finns inte incitament för att öka produktivitet)
- Kapitation (fast, prospektiv)
- Kostnadskontroll relativt god
- Ekonomisk risk överförs på vårdgivare
- Ersättning per produktgrupp (rörlig, prospektiv)
- Neutral ersättning
- Kostsam
- Åtgärdsbaserad ersättning (rörlig, retrospektiv) – betalt efter åtgärd
- Hög produktivitet
- Dålig kostnadskontroll
- Ersättning för prestation (rörlig, retrospektiv)
- Hälsomaximerande
- Dålig kostnadskontroll)
-
Anslag (fast, prospektiv) – ex att sjukhuset får en viss pengapåse/år
Vad innebär ersättning per vårdepisod?
A
-
Ersättning per vårdepisod (rörlig, prospektiv)
- Kostnadsminimerande
- Ett år efter operation kan vårdgivaren få prestationsersättning som morot (baseras på hur mkt smärta patienten känner efter operation)
- Annars är risken att patienten kastas till vargar efter op
11
Q
- Genererar bieffekter (svårt veta alla effekter)
- Kombination av olika principer för att undvika felriktade incitament
- Risker då med alltför komplexa system
- Bra att involvera professionen
- Uppföljning och kommunikation – viktigt!
Vad beskrivs?
A
Ersättningsmodeller
12
Q
Sjukvårdssystem – vem betalar för vården?
Om vi bortser från
- LOU och LOV
- Kan också ske utan statens stöd men då genom att patienten betalar själv eller genom privat försäkring
Vem betalar och vem beslutar?
A
- Offentlig vård finansieras av regionen
- 21 regioner
- Regionfullmäktige beslutar om budget
- Regionsskatten finansierar 70 % av verksamheten (bidrag (stat) och avgifter (patienten) står för resten)
13
Q
- Sjukförsäkringssystemen (Bismarckmodellen)
- Försäkringspremier till sjukförsäkringsbolag
- De fria hälso- och sjukvårdssystemen (i huvudsak systemet i USA)
- Oreglerad marknad
- Utbud och efterfrågan styr
Hur sker finansiering av vård i Sverige?
A
- Offentligt finansierade hälso- och sjukvårdssystem (Beveridgemodellen)
- Skatter
- Universiell försäkring där alla medborgare är försäkrade
- Offentligt utbud av hälso- och sjukvård
- Gratis vård (eller låga avgifter)
- England, Sverige, Kanada, Australien
14
Q
Offentligt finansierad hälso- och sjukvård
- Tre principer
Vilka?
A
- Människovärdesprincipen
- Behovs- och solidaritetsprincipen
- Kostnadseffektivitetsprincipen
15
Q
Offentligt finansierad hälso- och sjukvård
- Tre principer
- Människovärdesprincipen
- Behovs- och solidaritetsprincipen
- Kostnadseffektivitetsprincipen
Vad görs för att motverka moral hazard?
A
- Patientavgift
- Köer
17
Q
Så hur styrs vården sammantaget gällande finansiering, avgifter osv i Sverige?
A
