Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K5 PU > Arbetsförmåga > Flashcards

Arbetsförmåga Flashcards

1
Q

Vilka fyra system kan sägas utgå från individen sett tillsocialförsäkringssystemen?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Arbetsskador/år

  • Arbetsolyckor med sjukfrånvaro 35 000
  • Arbetsolyckor utan frånvaro 63 000
  • Dödsolyckor 50
  • Arbetssjukdomar 9 000

Vilken typ av olycka inkluderas också här?

A
  • Olycka till/från jobbet 11 000
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Orsaker arbetssjukdomar

Vilka är de två vanligaste orsakerna?

A
  • Ergonomiska belastningsorsaker 35 % (fler män)
  • Organisatoriska eller sociala orsaker 40 % (mest kvinnor)
    • Psykosociala faktorer har samband med flera typer av sjukdom och besvär (bilden)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Riskfaktorer i arbetslivet sett till psykisk ohälsa och sjukfrånvaro

Nämn iaf tre stycken

A
  • Psykiskt ansträngande arbete
  • Höga krav
  • Låg kontroll
  • Obalans mellan ansträngning och belöning
  • Rollkonflikter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q
  • Böjda och/eller vridna arbetsställningar och arbetsrörelser
  • Arbete ovanför axelhöjd och nedanför knähöjd
  • Statiskt muskelarbete
  • Manuell hantering (lyft, skjuta och dra)
  • Repetitivt arbete

Vad utgör ovan?

A

Riskfaktorer för belastningsskador

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Arbetsförmågehuset (viktigt)

Beskriv hur detta ser ut?

A
  • Från botten och upp
    • Hälsa och funktionell kapacitet
    • Kompetens (grundkompetens osv)
    • Värden, attityd och motivation (lagom utmanande och meningsfullt), kan försvaga arbetsförmåga om man har sämre attityd
    • Arbetets våning – arbetsgemenskap, organisation, arbete, ledarskap
  • Alla våningar stöder varandra och tryggar balans
    • Företagshälsovård kan stödja ex
    • Familj osv också
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vem bedömer arbetsförmågan i praktiken?

A
  • I vilket sammanhang, vem och vilket syfte?
    • Socialförsäkringssystemet bedömer arbetsförmågan och rätt till ersättning (handläggare) – baseras på medicinsk bedömning (förstå individens funktion genom läkare (funktionsbedömning) tillsammans med andra professioner)
    • Individen själv (vilka möjligheter har jag att arbeta?)
    • Arbetsplatsen (måste vara frisk, men finns arbetsanpassningar och ta hjälp av kollegor för att undvika sjukskrivning)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är en socialförsäkring?

A
  • En grundläggande princip är att en försäkring sprider risker över ett kollektiv
  • Socialförsäkringar är ofta obligatoriska, finansieras gemensamt via skatter och differentierar inte premier efter individuell risk
  • Socialförsäkringen handlar om att ge ekonomisk trygghet vid sjukdom, ålderdom och när barnen är små. Området omfattar sjukförsäkringen, pensionerna samt föräldraförsäkring och bidrag till föräldrar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka omfattas av socialförsäkringen?

A
  • Socialförsäkringen omfattar i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Var regleras sjukförsäkringssystemet?

A

Socialförsäkringsbalken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Sjukförsäkringssystemet

  • Regleras i Socialförsäkringsbalken (tidigare Lagen om allmän försäkring)
  • Systemet gör inte skillnad på orsaken till sjukdomen/skadan, behöver inte vara arbetsrelaterat
    • USA och Kanada viktigt att påvisa att arbetet orsakat det ex

Krav för ersättning?

A
  • Medicinskt orsakad nedsättning av arbetsförmågan, läkarintyg krävs (viktigt att de fylls i rätt så det blir rättssäkert)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur ser ersättningen ut vid sjukfrånvaro och vem står för vad?

A
  • Ersättning
    • 80 % av lön (tak på 300 000 kr/år
      • Första två veckor står arbetsgivaren för (sjuklön)
    • Sedan sjukpenning från Försäkringskassan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Skillnad på sjukpenning och sjukersättning?

A
  • Sjukpenning från Försäkringskassan efter 2 veckors sjukdom
  • Sjukersättning (förtidspension) kräver stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan, ersättning ca 64 % av lön
  • Sjukpenning och sjukersättning kan ges på 25, 50, 75 eller 100 %
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

På vilka nivåer kan sjukpenning och sjukersättning ges?

A
  • Sjukpenning och sjukersättning kan ges på 25, 50, 75 eller 100 %
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Rehabiliteringskedjan – rätt till sjukpenning

Hur ser kedjan ut?

A
  • 90 dagar om man inte kan utföra sitt vanliga arbete på arbetsplatsen
  • Efter 90 dagar om man inte kan utföra arbete alls hos arbetsgivare
  • Efter 180 dagar om man inte kan utföra arbete alls på arbetsmarknaden
    • Arbetsgivare, försäkringskassa, arbetsförmedling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Överenskommelse

  • En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess – överenskommelse mellan?
    • Stimulera kvalitetshöjande insatser inom hälso- och sjukvården för att sjukskrivning ska bli en del av vård och behandling
    • Hälso- och sjukvården ska bidra till en kvalitetssäker och jämställd sjukskrivningsprocess
      • Yngre och högutbildad fick mer tillgång till rehabiliteringsinsatser på arbetsplatser, va uppmärksam på detta
    • Ska utveckla samverkan med andra berörda aktörer för att förebygga eller förkorta sjukskrivning

Vilka har denna överenskommelse?

A

Staten och Sveriges kommuner och regioner

17
Q

Ny Lag om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter

Vad kan det innefatta?

A
  • Införandet av rehabiliteringskoordinator sker succesivt inom relevanta verksamheter under 2020 och den pågående försöksverksamheten med rehabiliteringskoordinator fortsätter tills ett ordinarie uppdrag är på plats
  • Koordinering vid sjukskrivning och rehabilitering
    • Uppdrag i olika sammanhang
      • Inom hälso- och sjukvård
      • Via företagshälsovården
      • Via arbetsplatsen (HR)
      • Andra aktörer
    • Länk ut till arbetsgivare (tidiga och adekvata insatser) och andra aktörer (primärvård, företagshälsovård)
    • Finns ex rehabiliteringskoordinatorer på vårdcentraler i Östergötland
18
Q

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen att bedöma förmåga

Hur kan denna process se ut?

A
  • Anamnes
    • Individens resurser och förmågor
    • Riskfaktorer
      • För att återgå i arbetet ex
    • Friskfaktorer
  • Individens resurser i relation till arbetsplatsens förutsättningar à arbetsförmåga
    • Viktigt med chefens möjligheter att göra arbetsanpassningar
      • Ex hjälpmedel
      • Anpassning av schema
  • Privatlivet påverkar också
19
Q

Fokus på arbete – att ställa frågor om arbetet?

Vilka frågor kan det handla om?

A
  • Arbetsplatsen, fysisk, social och organisatorisk arbetsmiljö
  • Arbetsuppgifterna, ensidigt, repetitivt, tyngsta momentet
  • Anpassningsmöjligheter, ex schema, arbetsuppgifter, arbetsställningar
  • Arbetsanpassningar: vilka arbetsuppgifter kan anpassas?
    • Psykisk ohälsa ex (depression) kan ha svårt att se möjligheter
    • Rehabkoordinator – kan ta kontakt med arbetsgivare för dialog
  • Vilka förutsättningar finns på din arbetsplats? Påverkansmöjligheter?
  • Arbetsutrustning?
  • Kan förväntningarna på arbetet ändras?
  • Finns stöd från chef, arbetskamrater?
  • Hur ser du själv på dina möjligheter att återgå i arbetet?
20
Q

Utredning – arbetsförmåga

Hur kan denna utredning se ut?

A
  • Anamnes/intervjuer, observationer
  • Tester på mottagning, funktionsförmåga
    • Fysiskt, psykiskt
  • Exempel på bedömningsinstrument, enkäter (PROM):
    • Work ability index (WAI)
    • Worker role functioning questionnaire (WRFWQ)
      • Inte för de som varit borta länge
  • Teambaserat, ”delkomponenter” av arbetsförmåga (psykisk, fysisk och social)
    • Olika professioner kan kopplas in: fysioterapeut, kurator, psykolog etc
  • Bedömning på arbetsplatsen relatera moment till beskrivning av arbetsuppgifter, exempelvis metoden ”krav och funktionsschema”
    • Hur ser mina arbetsmoment ut idag och hur ser min förmåga ut i förhållande till detta
21
Q

DFA-kedjan viktigt!

Vad innebär detta?

A
22
Q

Vad är detta exempel på?

A

DFA-kedja

23
Q

Säker sjukskrivning – sjukintygets kvalitet viktigt!

Vad är viktigt för kvaliteten?

A
  • Det ska finnas en medveten plan för rehabilitering, nedtrappning av sjukskrivning och återgång till arbete eller annan lösning
  • Kontakt ska tas med patientens arbetsgivare, efter patientens medgivande – rehabiliteringskoordinator
  • Beakta livsstilsfaktorer och levnadsvanor
  • Tidig samverkan med andra myndigheter
  • God dokumentation är en rättssäkerhetsfråga
  • Ingen onödig väntan till besök eller behandling
24
Q
  • Stor funktionsnedsättning
  • Utbredd/svår smärta
  • Nedsatt arbetsförmåga
  • På arbetsplatsen kunde obekväma arbetsställningar, manuellt arbete samt anställningsförhållanden påverka möjligheten att arbete

Vad är detta faktorer för?

A

Faktorer som ger sämre prognos/återgång i arbete vid besvär i rörelseorganen

25
Q
  • Längre sjukdomsduration
  • Samsjuklighet
  • Mer svårartade symptom
  • Fler tidigare episoder
  • Mindre klinisk förbättring var också kopplat till ökad arbetsoförmåga och längre tid till återgång i arbete liksom hög psykosocial belastning, arbetsrelaterad stress och lågt beslutsutrymme

Vad är detta faktorer för?

A

Faktorer som ger sämre prognos/återgång i arbete vid psykisk ohälsa

26
Q

Hur sjukskrivningsprocessen uppfattas är viktigt från patientens sida, vad är extra viktigt avseende detta?

A
  • Kommunikation och bemötande
27
Q
  • Arbetsplatsnära utredning och insatser är avgörande för att förebygga och åtgärda arbetsoförmåga
  • Samtal om förmåga i relation till nuvarande arbete ska påbörjas tidigt i processen
  • Dialog chef, medarbetare, vårdpersonal, exempelvis Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång (ADA)
  • Viktigt att inkludera den anställdes egen uppfattning om sina besvär och sina möjligheter att klara av arbetet
  • Upplevelse av relation till arbetskamrater och av arbetsmiljön har betydelse

Vad kan ovan utgöra?

A

Åtgärder med målet att skapa hållbar arbetsförmåga, hållbar återgång i arbete

28
Q

Vad utgör detta?

A

Centrala komponenter i interventioner för att främja återgång i arbete, muskuloskeletala besvär

29
Q

Vad utgör dessa?

A

Principer i ”best practice” i interventioner för psykiska besvär

  • Viktigt med arbetsplatsfokus!
30
Q

Effekten av interventioner, rehabilitering och åtgärder på arbetsplatsen

Stark evidens för att KBT-interventioner som inte kombineras med, ja vad? Leder alltså inte effektivt till återgång i arbete

A
  • Stark evidens för att KBT-interventioner som inte kombineras med arbetsplatsåtgärder (anpassning, koordinering) inte är effektivt för återgång i arbete
  • Medelstark evidens för att multidimensionella interventioner som involverar arbetsplats, sjukvård och koordinering är effektiva för återgång i arbete
31
Q

Sju principer för framgångsrik rehabiliteringsprocess med fokus på arbete, vilka är detta?

A
  • Arbetsplatsen har ett starkt engagemang i frågor om hälsa och säkerhet
  • Arbetsgivaren erbjuder sjukskrivna anpassning av arbetet
  • I rehabiliteringsprocessen säkras att planen stödjer den sjukskrivne utan att innebära nackdelar för arbetskamrater
    • För mkt anpassning för en ger ibland högre belastning för kollegor
  • Arbetsledaren har utbildats i sjukskrivnings- och rehabiliteringsfrågor och deltar i planeringen för återgång
  • Arbetsgivaren tar tidig och respektfull kontakt med den sjukskrivne
    • Många känner sig ensamma
  • Det finns en ansvarig rehabiliteringskoordinator
  • Arbetsgivare och sjukvård kommunicerar med varandra om lämpliga anpassningsåtgärder
32
Q

Sammanfattningsvis

  • Sjukskrivning påverkas av många faktorer men villkoren i arbetet är mkt betydelsefulla
  • Förebyggande av sjukskrivning bör även ha fokus på organisatoriska och sociala aspekter

Återgång i arbete stöds oftast bäst via en kombination av åtgärder, ja vilka?

A
  • Medicinska + rehabiliterande + arbetsplatsåtgärder. Utredning ger underlag för val av åtgärd!
33
Q

Sammanfattningsvis

  • Sjukskrivning påverkas av många faktorer men villkoren i arbetet är mkt betydelsefulla
  • Förebyggande av sjukskrivning bör även ha fokus på organisatoriska och sociala aspekter
  • Återgång i arbete stöds oftast bäst via en kombination av åtgärder, medicinska + rehabiliterande + arbetsplatsåtgärder. Utredning ger underlag för val av åtgärd!
  • Fördelningen av insatser är inte alltid rättvis

Samverkan mellan dessa behöver förbättras, vilka är dessa?

A

Hälso- och sjukvård, försäkring och arbetsliv

K5 PU (11 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions