Uppmärksamhet/medvetenhet Flashcards
”Inattentional blindness” och ”change blindness” är 2 fenomen som har påvisats i forskning om uppmärksamhet. Förklara vad dessa fenomen innebär.
- P.g.a. att vi har begränsat med mentala resurser kommer vi inte kunna fokusera på allt samtidigt.
- Inattentional blindness handlar om att vi blir ”blinda”/fokuserar mindre på att ta in information som vi inte har fokus på.
- Ett exempel på detta är ett filmklipp där man ska räkna antalet gånger ett gäng kastar en basketboll till varandra. Detta gör att vi kommer fokusera vår uppmärksamhet på detta och filtrerar då bort det faktum att en gorilla kommer in och vinkar.
- Change blindness bygger på liknande premisser där vi har begränsat med resurser att fokusera vilket får till konsekvens att vi inte lägger märket till andra delar som inte är i vår uppmärksamhet. Här är det i stället att vi inte lägger märket till när detaljer förändras om de inte är inom vår uppmärksamhet. Ett sådant exempel är ett filmklipp med två personer som sitter vi ett bord. Olika detaljer på bordet kommer att bytas ut men om vi inte råkar fokusera på just det som byts ut så kommer vi inte uppmärksamma detta då vi helt enkelt inte har den mentala kapaciteten att uppmärksamma varje liten detalj hela tiden.
Vilka skillnader finns mellan endogent och exogent styrd uppmärksamhetsorientering?
- Endogent styrd är den viljestyrda uppmärksamheten och som kontrolleras/styrs av våra intentioner.
- Den är långsam, flexibel och målstyrd
- Ex när en pil pekar åt vilket håll en lampa kommer blinka (centrala cues)= vi, väljer att fokusera på det håll pilen pekar
- Exogent styrd är den automatiska reflexmässiga styrningen av uppmärksamhet och är inget vi kan kontrollera
- Vi styr snabbare vår uppmärksamhet med extrogent styrda
- Ex. plötsliga ljud eller blinkande ljud som styr vår uppmärksamhet mot något (perifera cues)
Vilken betydelse kan selektiv uppmärksamhet ha med avseende på bearbetning och analys av sinnesinformation (tolkning, semantisk analys)? Diskutera utifrån early selection hypothesis respektive late selection hypothesis.
- Både Early selection och late selection är olika s.k. filtermodeller för selektiv auditiv uppmärksamhet som försöker förklarar hur vår selektiva uppmärksamhet fungerar när vi lyssnar på något och ignorerar något annat.
- I alla tre filtermodellerna återfinns tre olika steg
- Sensoriska registret (där ljudet kommer in och lagras under mycket kort tid), semantisk bearbeting (där hjärnan bearbetar det som lagrats i det sensoriska registret) och svar (att man faktiskt kan återge det)
- Early selection är den teori som säger att vi filtrerar bort det vi inte ska uppmärksamma redan efter det sensoriska registret. D.v.s. vi kommer inte ens att semantiskt göra det vi inte ska uppmärksamma begripligt för oss.
- Denna teori har man dock övergett då det finns belägg för att vi verkar registrera även det vi inte ska uppmärksamma. Exempelvis brukar man höra/uppmärksamma om ens namn eller väldigt extra ordinära saker sägs i materialet som man ska ignorera.
- Late selection är i stället en teori som säger att filtreringen sker efter den semantiska bearbetningen. Anledningen till detta är för att man menar att även det ignorerade materialet tycks analyseras semantiskt. Ex. om man i det materialet som ska ignoreras hör vatten samtidigt som man hör ett ord som kan ha två betydelser i det uppmärksammade materialet som damm så kommer det faktum att man hörde vatten färga ens tolkning av ordet damm som att det är en damm med vatten.
- En tredje modell är Attenuation som menar att man har flera filter som kan liknas vid en volymknapp där man kan höja/sänka volymen på det som ska ignoreras beroende på om ex. ens namn nämns så kommer vi bli medvetna om detta.
- För att sammanfatta:
- Early: tvärstopp för ignorerade efter sensoriska registret
- Attenutation: volymknapp som höjer/sänker ignorerade= om ens namn eller laddade ord nämns blir vi medvetna om detta
- Late: Selektionen sker efter semantiska bearbetningen och kan färga det vi ska uppmärksamma utan att vi blir medvetna om det.
Det kan ibland vara svårt att samtidigt utföra två intellektuella eller praktiska uppgifter (delad uppmärksamhet). Redogör för möjliga orsaker till detta.
- Rent generellt kan man, väldigt logiskt, säga att det är enklare att göra två enklare uppgifter samtidigt än två svårare uppgifter. Detta är dock inte alltid sant
- Beroende på om uppgiften tar generell mental resurs (d.v.s. resurser som alla typer av uppgifter kräver) eller specifika mentala resurser (som enbart tas i anspråk vid vissa specifika uppgifter). Skulle exempelvis en två lätta uppgifter båda två belasta fonologiska loopen skulle det med stor sannolikhet vara svårare att lösa de än en svår och en lätt där den ena belastar fonologiska loopen och den andra det visuo-spatiala skissblocket då båda dessa har begränsad kapacitet.
- En annan aspekt som påverkar ens möjlighet till delad uppmärksamhet är PRP eller psychological refractory period vilket innebär att vi inte kan bearbeta två uppgifter samtidigt. Detta gör att en fördröjd svarstid på den andra uppgiften kommer uppstå.
- Enligt denna modell delar man upp en uppgift i tre steg, perceptuell analys, respons-selektion och respons-process. Det är i respons-selektion som den kritiska punkten är då man inte kan fatta två medvetna beslut samtidigt vilket krävs där då det är där man helt enkelt beslutar att man ska utföra något (vilket man sedan gör i sista respons-process-steget. Detta innebär att om man ex. har en uppgift att trycka på a vid en given signal och b vid en annan signal kommer man att skjuta upp beslutet (och därmed utförandet) av den andra uppgiften om den kommer för nära inpå att man ska utföra den första uppgiften.
- En annan aspekt är hur inövade/automatiska processerna är för oss
Beskriv och ge exempel på olika former av ”priming” som kan innebära att information i långtidsminnet föraktiveras.
- Repetionspriming, associativ/semantisk priming och förväntanspriming
Repetitonspriming
* Om man får repetera något flera gånger kommer det uppstå en priming kring detta och man kommer därmed ha enklare att plocka fram det.
* Om ex. man får ett antal bokstäver presenterade för sig och ska avgöra om det är ett ord kommer man enklare kunna avgöra om B O R D bildar ett ord när man fått dessa presenterade för sig vi flera tillfällen.
Associativ/semantisk priming
* Är en automatisk och omedveten form av priming där vi kommer associera och koppla vissa ord/begrepp med varandra i ett semantiskt nätverk och därmed kunna plocka fram vissa begrepp enklare/snabbare om andra begrepp presenteras i anslutning till det.
* Ett semantiskt nätverk skapar aktivitetspridning då en nod aktiveras genom att det bildas en association mellan noden och en annan nod (d.v.s. mellan ett begrepp och ett annat begrepp) och kopplingen stiger till slut över medvetandegränsen= vi märker av primingen
* Ex. är bord och stol väldigt nära sammankopplade i ett semantiskt nätverk. Detta innebär att om vi ser ordet bord kommer stol att primas av oss.
* Detta sker ofta inom 200-300 ms
- Förväntanspriming
- Är en medveten och relativt långsam process som bygger på att man förväntar sig att något ska ske
- När vi förväntar oss att något ska ske så aktiveras det vi förväntar oss vilket gör att vi kommer reagera snabbare på det när det väl sker (dock långsammare än associativ priming)
- Sker något oväntat i stället så kommer negativ priming uppstå vilket innebär att vi kommer reagera långsammare.
- Ex. Vi får veta att vi ska trycka ja när ett riktigt ord presenteras och nej när slumpmässiga bokstäver presenteras. Vi får även veta att efter att ordet sport presenteras är det stor sannolikhet att ett icke-existerande ord (d.v.s. slumpmässiga bokstäver kommer dyka upp). Kommer sport kommer vi vara snabba att trycka nej. Men skulle ett riktigt ord kommer efter sport kommer vi vara långsammare på att svara ja än vid övriga tillfällen.
Vid träning eller övning kan bearbetningen av information bli alltmer automatiserad. Beskriv vilka skillnader som finns mellan automatiska och kontrollerade informationsprocesser.
- Automatiska processer innebär
- Att processen startar/händer utan att man kan styra det och därmed inte överblicka när och på vilket sätt processen startade
- Vi kan inte medvetet uppmärksamma processen
- Är väldigt energisnål/ förbrukar knappt några uppmärksamhetsresurser
- Är snabb och svår att förändra
- Detta sker oftast genom träning på den specifika uppgiften
- Kontrollerade/medvetna informationsprocesser
- Startar/händer enbart vid ett medvetet beslut att göra det
- Kräver mentala resurser/fokus/svårare att göra flera saker samtidigt
- Är långsam men enklare att förändra
Vissa kognitiva processer verkar kunna ske utan inblandning av vårt medvetande (the cognitive unconscious), beskriv några av dem.
- En stor del av de beslut och handlingar vi gör (d.v.s. kognitiva processer) görs utan att vi är medvetna om de. De sker helt enkelt utan att vi tänker på att vi tar beslut.
- Oftast har en medveten kognitiv process föregåtts av en omedveten kognitiv process
- Ex:
- Analys av sinnesdata (vi är ju inte medvetna om det som händer kognitivt innan vi är medvetna om att vi uppfattat något. Ex. enligt filtermodellen late selection hypotesen)
- Priming-effekter (semantisk/associativ priming)
- Automatiserade tankesätt och inövade handlingar
- Rekonstruktion av minnen (genom slutledning). Vi fyller omedvetet ut luckor i historier genom att ta saker som andra berättat för oss om händelsen och göra de till vårt eget minne. Eller komma ihåg en helt och hållen återberättad historia (ex. kommer jag verkligen ihåg när mamma körde efter brandbilen i Borås)
- Attributionsprocesser, omedvetet resonerande (rättfärdigande av motsträviga handlingar, kognitiv dissonans osv)
- Telling more than we can know (att vi inte är medvetna om anledningar/orsaker till våra beslut)
- Blindseende (att man klarar av att ex lägga ett brev i ett brevinkast även om man inte ser brevinkastet (man har en synskada)
Beskriv några viktiga funktioner som vårt medvetande har enligt Global workspace theory (The neuronal workspace hypothesis).
- Enligt dessa teorier gör medveten perception att fler delar av hjärnan får informationen tillgänglig (global arbetsyta)=möjliggör att vi kan arbeta/möta materialet på fler sätt än om det skulle ske omedvetet= ta bättre beslut
- D.v.s. medveten större del av hjärnan blir involverad (global arbetsyta) tillgång till mer kunskap, mer resurser osv bättre beslut
- Att vi har medvetna kognitiva processer är en förutsättning för arbetsminnet, explicit inlärning och episodiskt minne
- Vi kan genom medvetandet och uppmärksamhet tänka på episoder som hänt tidigare (episodiskt minne)
- Medvetande möjliggör även övervakning och motorik
Medvetande som en teatermetafor
Strålkastarljuset är uppmärksamheten
Det publiken uppmärksammar är medvetandet
Publiken har begränsad kognitiv kapacitet
Det som sker bakom scen är de omedvetna processerna
Bindningsproblemet (att vi ser det som en sammanhängande bild förklaras genom att vi upplever det som vi har i vårt medvetande just då)
