Perception

Question 1

Det visuella systemet består av de nervbanor och delområden i hjärnan som involveras vid analys och bearbetning av syninformation. Beskriv huvuddragen i detta system.

Answer 1

• Ljus studsar mot ett objekt och färdas mot ögat och bryts i linsen och träffar näthinnan
• Näthinnan har nervceller, fotoreceptorer, som uppfattar ljuset i form av tappar och stavar som är olika ljuskänsliga. Stavar är ljuskänsligare och uppfattar inte färg och vi har högst koncentration av de längst ut i näthinnan. Tappar behöver mer ljus, ser färger och har högst koncentration i gula fläcken.
• Gula fläcken är den punkt där mest ljus faller och har bäst upplösning/ger mest detaljerade bilder
• När ljuset nått tapparna och stavarna stimulerar de bibpolära cellerna som stimulerar ganglioncellerna vars axoner utgör synnerven
• Synnerven leder signalen till Laterala knäkroppen i Thalamus och vidare till syncentrat i nackloben
• Då olika delar av hjärnan tolkar olika delar vid visuell perception skickas signalerna till olika delar av hjärnan för att sedan sammanställas till en helhetsbild.
• Signalen skickas till främre hjässloben (var-banan, dosal banan) och svarar på var objektet är och hur det rör sig, d.v.s. visuospatial information.
• Signalen skickas även till nedre tinningsloben och vad-banan, ventral bana som hanterar objektets form och utseende och avgör vad det är för objekt man tittar på.
  Att vi ser objektet som en helhet och inte uppdelat med en del om hur objektet rör sig/är placerat och ett hur det ser ut kallas the bindning problem (med tanke på att olika delar har hand om olika aspekter av det vi ser)
• För att exemplifiera: En kudde kastas mot oss, i var-banan kommer vi analysera var kudden är och hur den rör sig, i vad-banan kommer vi att analysera vad för form och hur kudden ser ut. När vi känner igen kudden har en perceptuell klassifikation uppstått och när vi sedan kan säga att objektet tillhör kategorin kudde med tillhörande information om vad en kudde är så har en semantisk klassifikation uppstått
• Ljus–> bryts i linsen–>träffar näthinnan består av fotoreceptorer (tappar och stavar), bipolärar celler och ganglionceller–> tappar och stavar uppfattar ljus och är olika ljuskänsliga–> bäst upplösning i gula fläcken–> fotoreceptorerna stimulerar bipolära cellerna–> stimulerar ganglioncellerna–> signal till synnervenlaterala knäkroppen i thalamus –> Syncentrat i nackloben –> främre hjässloben (var-banan) och nedre tinningloben (vad-banan)–> tillsammans ger de en helhetsbild med perceptuell och semantisk klassificering

Question 2

Beskriv några olika egenskaper som sensoriska register har?

Answer 2

• Det är i det senoriska registret som man tar emot informationen. Här tolkas ingen information utan informationen registreras enbart

Här registreras bara det vi precis sett eller hört i sin råa form

• Kallas ikoniska minnet för synen och ekoiska minnet för hörseln
• Minnesprocessen består förenklat av tre steg: kodning/registrering - lagring - framtagning.
• För att kort hålla kvar bilder i minnet som vi registrerar genom sinnesorgan har vi sensoriska register, dit informationen kommer först och vars funktion är att hålla kvar “bilderna” en kort kort stund så att dessa “bilder” blir till helheter. Här har alltså information inte tolkats, identifierats eller kategoriserats.
• Genom minnesexperiment, såsom Sperlingexperimentet, såg man att våra hjärnor lagrar kort bilder utan att spendera mycket tid att bearbeta dem.
• Sperlingexperimentet - hur bokstäver kommer in i våran “visuella buffert”, sensoriska register, och hur vi genom selektiv uppmärksamhet kan identifiera och ange bokstäver på en rad. I experimentet fick testpersonerna se en samling bokstäver en mycket kort tid och efter en stund försöka återge så många av dem som möjligt. Ju längre tid mellan intryck och återgivning desto svårare var det.
• Perceptual representation systems (PRS) är ett minnessystem / förmåga att återge det vi sett.

Question 3

Vad innebär perceptuell respektive semantisk klassificering?

Answer 3

• Perceptuell klassificering
• Data vi får perceptuellt (via våra sinnen) matchas med vår perceptuella representation av ett objekt (d.v.s. hur vi via våra sinnen har en uppfattning/tanke/representation av objektet). Matchar dessa blir det en perceptuell klassifikation.
• Detta leder till att vi känner igen objektet men vi kan inte identifiera vad det är för objekt.
• Semantisk klassificering
• Vår perceptuella data kan även matchas med en semantisk representation av objektet (vi har en faktisk begreppsrepresentation av objektet). Överensstämmer dessa blir det en semantisk klassificering
• Detta gör att vi kan identifiera objektet och går då tillgång till den kunskap vi har om objektet sedan tidigare.

Question 4

Beskriv Biedermans ”recognition-by-components” – teori om objektigenkänning

Answer 4

• Enligt denna teori har vi likt ett alfabet en uppsjö (36 st) av formelement eller geons (ståt för geometriska ions) som alla objekt kan byggas upp av. Alla geons kan ha olika storlekar osv.
• Genom de objekt geons bildar kommer vi sedan att matcha det med vår lagrade kunskap om objektet
• I regel utgår vi ifrån de konkava partierna i ett objekt för att se om det finns något objekt vi sedan tidigare har kunskap om som matchar objektet vi ser framför oss.
• Ett exempel på att vi ser de konkava partierna är ett experiment där deltagare fick se antingen de konkava eller konvexa partierna och skulle säga vad för objekt det var. Resultatet visade väldigt tydligt att vi hade enklare att idenitfiera objekt om vi fick se de konkava partierna.
• En sammansättning av geoner aktiverar färdiga representationer av objekt antingen genom igenkänning (perceptuell klassifikation) eller att man har kunskap, begrepp osv om objektet (semantisk klassifikation)

Question 5

Vilka skillnader finns mellan ansiktsigenkänning och objektigenkänning och vad kan de bero på?

Answer 5

• Rent generellt är den största skillnaden vad man fokuserar på när man studerar ansikten jämfört med objekt.
• Ansikten studerar man i förhållande till hela ansiktet medan man studerar objekt mer detalj efter detalj. D.v.s. kollar man på ett hus kommer man kolla på fönstret för sig osv medan vi inte studerar näsan för sig när vi kollar på ett ansikte.
• Detta gör att om vi skulle kolla på ett ansikte och sedan avgöra vilken näsa som tillhörde det ansiktet hade vi haft svårare att avgöra det än om vi skulle se ett hus och sedan få avgöra vilken dörr som tillhör huset.
• Face-inversion effect innebär att vi har väldigt svårt att känna igen ansikten om de är upp och ner medan vi inte har svårt att känna igen objekt som är upp och ner.
• Samma sak om ljus och skuggor faller annorlunda på ett ansikte har vi svårare att känna igen det men inte samma problem med objekt
• Anledning: Recognition-by-components för objekt (vi sätter ihop objekt med geons= lättare att se varje detalj/geon för sig själv). Ansikten ser vi som en helhet= om vi bara kollar på näsan får vi inte helheten och hur de förhåller sig till varandra

Question 6

Vad innebär datastyrda (bottom-up) respektive begreppsstyrda (top-down) perceptuella processer?

Answer 6

• Bottom-up eller datastyrd= är stimulisinformationen som presenteras som vi tolkar efter hand
• Är väldigt lite beroende på vår tidigare kunskap, erfarenhet osv utan det är datan/det som presenteras för oss som är fokus i den perceptuella processen och är automatiska processer där vi är passiva
• Top-down eller begrepsstyrda= beror påvår tidigare kunskap, erfarenhet osv som gör att vi tolkar det vi ser/hör osv.
• Bygger på information som redan finns lagrad i oss.
• Oftast är en process både top-down och bottom-up
• Exempelvis igenkänning bygger på båda processerna där man först har en datastyrd process där man mer eller mindre passivt registrerar det man ser för att sedan utifrån uppmärksamhet, kunskap, förväntan osv tolkar det man ser

Question 7

7. Beskriv vad en ”pop-out”-effekt innebär i samband med visuell sökning. När kan en sådan effekt uppstå och när gör den inte det?

Answer 7

• Pop-out-effekt innebär att vissa symboler, siffror, bokstäver sticker ut i mängden bland andra symboler, siffror, bostäver då de har sädrag som gör att de sticker ut.
• Detta kan uppstå i visuell sökning där man ex ska leta efter T bland I och Y. Då alla tre delar det vertikala strecket men att T är ensam med särdraget horisontellt streck som tak så kommer T att sticka ut för oss. Detta gör att vi enklare kommer hitta T bland I och Y än bland ex. I och Z då T kommer dela vertikala strecket med I och horistonella taket med Z. Detta gör att T inte kommer ha ett unikt särdrag och därmed inte sticka ut.