Långtidsminne Flashcards
Välj ut tre viktiga faktorer vid inlärning (inkodning) som kan betyda mycket för minnesbehållningen och beskriv dem. Förklara också varför de kan befrämja minnet.
Elaborering
självreferenseffekt
särskiljning
(organisation, självgenerering (man blandar inkodning med att aktivt ta fram materialet), uppmärksamhetsnivå och processdjup)
Elaborering
* Enklare att minnas när man kopplar inkodningen till redan befintlig kunskap, nuvarande situation och information som är tillgänglig i stunden
* Ju fler meningsfulla associationer man kan koppla till minnesmaterialet desto enklare att minnas
* Ex. om man ska minnas en mening är det enklare att minnas den om man kopplar ihop den med andra meningsfulla meningar
Enklare att minnas ”Karl åkte spårvagn från Marklandsgatan till Sahlgrenska” om man kopplar den till ”Karl åker oftast från Marklandsgatan då han bor där” och ”Karl arbetar som läkare på Sahlgrenska”
Självreferenseffekt
* Enklare att minnas ny information om man kopplar det till sig själv
* Anledning: enklare att minnas saker kopplade till oss själva
* Ex. Ska man minnas ordet zebra är det bäst att tänka på när man såg en Zebra själv
Särskiljning
* Enklast att minnas material som särskiljer sig från resten. Exempel om det står en matberedare i en bokhylla bland böcker.
* Skulle alla saker påminna om varandra och därmed risk för sammanblandning bör man istället studera de var och en för sig och hitta särskiljande detaljer
Hur uppstår glömska enligt Interferensteorin?
- Man glömmer mer saker om det finns andra minnen som stör framkallandet av det specifika minnet då man helt enkelt blandar ihop de.
- Ex. det är svårt att minnas vad man gjorde påsken 2018 då det finns liknande minnen från andra påskar och från 2018.
- Finns retroaktiv interferens= minnen som hänt efter det man ska minnas (d.v.s. minnen från andra påskar efter 2018)
- Proaktiv interferens= minnen som hänt innan det man ska minnas (minnen från påskar tidigare än 2018)
Hur uppstår glömska enligt Cue-dependent forgetting-teorin (retrieval failure)?
- Handlar egentligen inte om att vi har glömt bort minnet utan snarare att vi inte kan få åtkomst till minnet i framtagningssituationen
- Beror på att vi i framtagningssituationen inte har effektiva minnesledtrådar (cues) som gör att vi kan ta fram minnet
- D.v.s. man behöver inte ha glömt något bara för att man i just den stunden inte kan ta fram det
- I stället kommer man komma ihåg minnet när man får passande cues (ex. att någon börjar prata om något som hände på middagen som man ”glömt bort”, eller att man ser en bild på ett restaurangbesök)
- Känslan av att ha något på tungan
- Kan kopplas ihop med principen om inkodningsspecificitet (att det man kodar in sammankopplas med den kontext som fanns vid inkodningstillfället)
Vad innebär principen om inkodningsspecificitet (encoding specificity)?
- Gäller vid episodiska minnen
- Går ut på att det vi ska lära oss/minnas sammankopplas med den kontext som var under inlärningstillfället
- D.v.s. vi kommer att sammankoppla (och därmed ha enklare att ta fram) material om vi befinner oss i en liknande kontext när vi ska återberätta det.
- Anledningen är att kontexten ger minnesspår som gör det enklare att plocka fram materialet
- Det man är med om kommer helt enkelt att lagras tillsammans med det man ska minnas
Vad innebär principen om associativ styrka
- Gäller vid semantiska minnen
- Ju starkare association vi har mellan cues och den information som ska plockas fram desto mer effektivt kommer vi kunna plocka fram kunskapen
- Detta sker när flera begrepp aktiveras i arbetsminnet samtidigt
- Ex. kommer vi har fler associationer med Mora och Vasaloppet än Mora och Anders Zornsmuseet= när någon frågar oss i vilken stad museet ligger kommer vi har svårare att plocka fram det än vart målgången i Vasaloppet är
Beskriv 2 former av igenkänning (recognition) i samband med minnesframtagning
Know och remember
* För att testa detta får personer höra ord och sedan får de en lista på ord som de ska säga om de var med i ursprungliga listan eller inte
* Remember
* Att man med säkerhet minns det som hänt efterfrågas
* Är ett källminne (man minns var, när och i vilket sammanhang man fick informationen)
* Kan vara att man rent visuellt återupplever scenen man befann sig i när informationen kom (episodiskt minne)
* Remember försvinner snabbare (inte lika många har remeber ett tag efter situationen)
* Know
* En känsla av att det är familjärt
* Man vet inte var man fick informationen men man känner igen det och utgår ifrån att det från situationen som de efterfrågar.
* Man minns helt enkelt inte det fullt ut utan utgår snarare ifrån att man minns det
* Är inte beroende av när man inkodade
* Mer robust över tid
* Man har hög tilltro till saker som känns bekanta. D.v.s. man tänker att det man känner igen är sant eftersom man känner igen det.
* Ex: man fick en lista på en rad påståenden som var antingen sanna eller falska, man fick reda på om de var sanna eller falska, en vecka senare fick man höra påståenden igen, en del var nya och en del var gamla som var falska, eftersom man kände igen de falska tänkte man att de måste vara sanna
Hur kan sinnesstämning (mood) påverka minnet?
- Mood-congruent effect
- Om vi är i en viss sinnesstämning kommer vi minnas saker med samma minnesstämning
- D.v.s. är jag glad kommer jag minnas positiva minnen medan jag kommer minnas negativa minnen om jag är ledsen
- Robust effekt
Mood dependent effect
* Man kommer minnas ett material bättre om man har samma sinnestämning vid inkodningstillfället som vid test-tillfället
* D.v.s. läser jag en neutral text och är glad kommer jag minnas mer av texten om jag även är glad vid test-tillfället
* Svag effekt
Två typer av minnesframtagning
Associativ och strategisk minnesframtagning
- Assocciativ framtagning (direkt framtagning)
Särskilda cues aktiverar vissa minnen som gör att vi tar fram dessa minnen automatiskt
Ex. om ex. en viss lukt kommer som jag starkt accocierar med någon maträtt jag åt förra tisdagen kommer automatiskt minnen från den middagen upp (kan kopplas till cup-dependent forgetting) - Ansträngande/strategisk framtagning (indirekt framtagning)
Innebär en långsam process där man överlagt söker efter ett specifikt minne och nya cues som ska ge åtkomst till den efterfrågade informationen
Ex. om jag ska komma på vad jag åt till middag kommer jag strategiskt tänka tillbaka på vad jag gjorde igår osv
Vad är det för skillnader mellan återgivning och igenkänning
Frekvensparadoxen
Yttre kontext
Organisation
Förklara och ge exempel på vad implicit minne är.
- Det är minnen vi inte kan rapportera om (icke-deklarativt). D.v.s. minnen vi inte kan plocka fram och minnas men som påverkar oss
- Ex skulle know-igenkänning kunna kategoriseras som ett implicit långtidsminne
- Man kan inte rapportera om en särskild händelse eller minne utan man bara har lärt sig det till skillnad från explicita minnen som handlar om att återge, känna igen osv faktiska minnen och inlärningstillfällen
- Ex: språkinlärning, förändrad prestation, beslut, bedömning, preferens som förändras genom att man bearbetat en uppgift eller stimuli
Implicit minne kan utgå från
* procedurer (man har lärt sig att cykla, eller prata ett nytt språk, beror på ökad motorisk, kognitiv och/eller sensorisk färdighet)
* Klassisk betingning (smärta kan kopplas till en känsla av obehag hos patienter med amnesi (kan inte ha explicita minnen) där man gett patienten smärta vid handskakning= patienten kommer inte ihåg= vill inte skaka hand nästa gång då de trots att de inte har ett explicit minne av det sammankopplar handskakning mes smärta
* Mere exposure effect (Skulle kunnas klassas som en form av repetionspriming, patienter med amnesi fick lyssna på musikstycken, efter en tid fick de lyssna på de tidigare musikstyckena samt nya och skulle avgöra om de hört något av styckena tidigare= hade inget minne av något så kände inte igen de, sedan fick de avgöra vilka stycken de tyckte bäst om=skattade de stycken de hört tidigare högre= tyder på att även om man inte har explicita minnen har de kvar implicita minnen som påverkar deras preferens
* Konceptuell repetionspriming (Två grupper med amnsesipatienter fick höra osammanhängande meningar ”högsäcken var viktig när duken sprack”. Ena gruppen fick bara läsa denna mening= förstod ingenting, andra gruppen fick vid första tillfället även läsa ”fallskärm”. Vid andra tillfället (de hade ju inget minne av första tillfället) kunde den andra gruppen förstå vad meningen innebar (men kunde inte förklara varför eftersom de inte kom ihåg att de läst meningen tidigare)
* Färdighetsträning (ju mer man tränar på något även om man inte har explicita minnen av träningstillfällerna blir man bättre (detta gäller även amnesti-patienter)
Redogör för några skillnader mellan explicit och implicit minne.
Explicita minnen
* Rapporteringsbara/deklarativa (vet kan rapportera om minnet)
* Delas upp i episodiska (enstaka händelser eller situationer) och semantiska (fakta, begrepp och schema)
* Kan slås ut vid hjärnskador (amnesi)
* Försämras med åldern
* Kan variera mycket mellan individer hur bra explicit minne man har (Ex IQ)
* Inte många andra arter som har explicit minne
* Elaborering är effektivt vid explicita minnen (men inte implicita)
Implicita
* Icke-deklarativa
* Kan delas upp i
Färdigheter (motoriska, kognitiva, sensoriska)
Priming (repetitions och associativa)
Klassisk betingning
Habituering
* Är robusta (påverkas inte av hjärnskador som påverkar amnesi)
* Åldersooberoende (påverkas inte lika mycket av ålder och utvecklingsnivå)
* Låg variation mellan individer (ex. IQ)
* Ej artspecifik (många arter har implicit minne)
Vad är episodiskt respektive semantiskt minne?
- Episodiskt minne
- Egenupplevda specifika minnen, objekt, händelser, människor osv
- Minns de kronologiskt eller spatialt (rumsligt)
- Utgår från personliga erfarenheter och en subjektiv jag-verklighet
- Utgår från principen om inkodningsspecificitet
- Semantiskt minne
- Allmänkunskap, objektiva faktan
- Organiseras utifrån scheman eller kategorier
- Får minnen via upprepade erfarenheter eller generaliseringar inlärt från andra
- Är den objektiva verkligheten
Begrepp kan beskrivas som mentala representationer i långtidsminnet, varför är de viktiga för vårt tänkande och vår kunskapsutveckling?
- Begrepp skulle kunna sägas vara tankens byggstenar då det ger upphov till kategorier/mentala representioner vilka vi sedan kan kategorisera objekt vi ser utifrån
- Skulle vi inte ha semantiska klassifikationer (d.v.s. begrepp och kategorier) hade vi behövt se varje objekt som om det var ett helt nytt objekt.
- Ex: om vi skulle se en bil utan att ha ett begrepp och kategori för bil så hade vi behövt undersöka varje liten detalj på bilen varje gång vi ser den. Nu när vi har ett begrepp och kan kategorisera in bil så för det med sig massor med kunskap om bilen. Vi vet vad den gör, hur den används osv. D.v.s. ett begrepp samlar in vår kunskap om objektet
- Vidare har det en fördel gällande kommunikation att vi kan säga bil och den vi pratar med får då en mental representation av vad vi menar i stället för att vi ska tvingas beskriva vad en bil är osv
- Vidare fyller det en funktion av att vara kognitivt ekonomiskt då vi kan se olika objekt som lika om de tillhör samma kategori (man ser alla bilar som en grupp med gemensamma egenskaper)
Begreppsliga kategorier (mentala grupperingar) kan t.ex. vara prototypbaserade, exemplarbaserade eller(och) teori/förklaringsbaserade. Beskriv en av dessa teorier
Prototypbaserad kategorisering
* Är oftast denna teori vi använder i vardagen när det inte har så stor påverkan om vi kategoriserar det helt korrekt eller inte (är det viktigt tar vi i stället förklaringsbaserade)
* Enligt denna teori har man en prototyp som representerar kategorin, prototypen kan antingen vara ett genomsnittligt exempel, ett idealiserat exempel eller en uppsättning med typiska/mest förekommande attribut
* Ett objekt som har fler likheter med prototypen är enklare att kategorisera in än ett objekt som har färre likheter (man kan se det som att varje objekt jämförs med en likhetsskala till prototypen
* Vart gränsen för kategorin går är luddig och oklar. Det är svårt att sätta en tydlig gräns vad som ingår i kategorin och inte
* Finns stora begränsningar om man skulle ta denna teori helt bokstavligt
* Ex: om man ska ta en prototyp av en frukt kommer den bli väldigt konstig och utifrån yttre attribut inte så representativ för många frukter
Hur kan lagrad kunskap i form av scheman/scripts påverka vårt minne av situationer och händelser?
- Scheman är ett samlingsnamn för olika komplexa kunskapsstrukturer där man sedan delar in de i script (händelseförlopp), scener (platser) och stereotyper (uppfattningar, föreställningar osv)
- Förkunskap om något via ett schema kommer leda till bättre förståelse kring det man läser och därmed också bättre minne. Förkunskap–> förståelse–> minns det bättre.
- Om vi har ett script för ett restaurangbesök har vi en generell bild av vad vi kan förvänta oss. När vi sedan är på restaurangen kommer vi att fylla på vårt script och förväntningar på den specifika situationen. D.v.s. går från ett semantiskt minne (hur ett generellt restaurangbesök ser ut) till ett episodiskt minne (minnet om det specifika restaurangbesöket).
- Är informationen konsistent med schemat minns man det bra. Framförallt om man ska återge (recall) händelsen eftersom man då kan utgå från schemat/förkunskapen
- Är informationen väldigt uppseendeväckande= lätt att minnas eftersom det sticker ut.
- Oftast är scheman positivt för ens minne men ibland kan det skapa felaktiga ”minnen” om det ex gått ett tag så kommer man fylla ut luckorna med saker som borde hänt enligt schemat (normalisering).
Aspekter av scheman som påverkar minnet
* Selektion (Scheman styr ens uppmärksamhet, vad som är relevant osv vilket kommer att påverka vad man fokuserar på i inkodning av saker)
* Lagring (Scheman fungerar som ett ramverk för lagring av relevant information)
* Integrering (möjliggör en integrering mellan relevanta förkunskaper, aktuell information och specifika tillägg från scheman)
* Normalisering (att man fyller ut luckor med det som borde skett, anpassar minnet så att det stämmer överens med ens schema osv)
* Framtagning (Scheman underlättar framtagning av information/minnen genom minnesledtrådar)
* Särskiljning (Scheman gör att saker som inte är konsistenta med det förväntade sticker ut och man blir mer medveten om den nya inkonsistenta informationen)
