Bedömningar, beslutsfattande

Question 1

Förklara kortfattat vad begreppen ”heuristik” och ”bias (snedvridning)” står för. Välj sedan en heuristik från litteraturen/föreläsningarna och redogör för denna samt ge exempel på när man använder sig av den.

Answer 1

Heuristisk:
* Är effektiva mentala genvägar/tumregler
* Sparar tid och ansträngning (vi hinner sällan bearbeta all info även om vi skulle vilja)
* Domängenerella (kan appliceras på allt d.v.s. är inte begränsade till ett specifikt område)
* Domänspecifika (kan enbart appliceras på specifika områden)
* Leder inte alltid till felbeslut! Är ofta rimligt att använda heuristiken
* EX: tillgänglighetsheuristisk i att vi kommer utgå ifrån vad vi själva sett/mest tillgängligt i minnet när vi ex. ska avgöra om det är mer kvinnliga eller manliga psykologer= jag har bara haft manliga= flest manliga

Bias:
* Systematiska tankefel
 Ex: conjunktion bias (tankefel som bygger på att sannolikheten att två saker inträffar än mindre än att bara en av sakerna inträffar), conformation bias (att man eftersöker information som bekräftar ens slutsats) eller base rate bias (Vi bortser ifrån vad som är vanligt förekommande (basfrekvensen))

Förklaringar till heuristik/bias
* Är mindre resurskrävande rent kognitivt
* Vi lägger märket till saker som är viktiga för oss, är häpnadsväckande, handlar om oss/påverkar oss på olika sätt
* Vi kan undvika att ta automatiserade/heuristiska/bias genom att medvetandegöra att vi gör det, vara motiverad att inte göra det, sätta större värde i att fatta välavvägda beslut osv

Question 2

När människor gör bedömningar bortser de ofta från den så kallade ”basfrekvensen” (base rate). Vad innebär detta och vilka konsekvenser kan det få? Redogör för ditt svar med hjälp av ett beskrivande exempel.

Answer 2

 Vi bortser ofta ifrån vad som är vanligt förekommande (basfrekvensen) d.v.s. vad som är mest sannolikt ska inträffa och fokuserar i stället på vår egen bedömning, ide eller intryck
 Detta leder till att representativitetsheuristiken kan leda till bias då vi inte tar in den bakomliggande sannolikheten
 Ex. om det är vanligare att jobba med a än b så är det egentligen mer sannolikt att en person jobbar med a även om hen utseendemässigt/stereotypiskt tycks arbeta med b. D.v.s. vårt representativitetsheuristiska sätt att tänka gör att vi kategoriserar in människor i stället för att utgå från base rate

Question 3

Beskriv kortfattat tillgänglighetsheuristiken respektive representativitetsheuristiken. Diskutera på vilket/vilka sätt de är lika, och vad det är som särskiljer dem.

Answer 3

• Vi använder heuristik när vi är osäkra på något som en tumregel vi kan luta oss tillbaka mot och fatta beslut utifrån

Tillgänglighetsheuristik
* Är domängenerella
* Använder information som är snabbt tillgänglig i minnet för att bedöma vanligheten (frekvensen)
* Ease of recall (hur lätt man kan komma på något) eller hur många exempel man kan komma på
* Beror också på hur mycket man läser om det/hur häpnadsväckande en händelse (biased information/snedvriden information)
* Kan även gå åt andra hållet där man tänker att något man inte har lättillgängligt i minnet är ovanligt
 Ex att personer skulle komma på 6 eller 12 tillfällen man var självhävdande och sedan svara på hur självhävdande man är. De som skulle komma på 12 hade svårare att komma på alla 12 än de som bara skulle komma på 12= de skattade sig som mindre självhävdande

Representativsheuristik
*Är domänsgenerell
Man lägger för stor vikt vid framstående/färgstarka aspekter kring förklaringen som egentligen inte är anledningen till problemet
* Hur sannolikt något är (exk. Att något tillhör en viss kategori) beror på hur representativt detta är för tillhörande av kategori
* Hur likt objektet i utmärkande drag är den större kategorin/prototypen av kategorin
* Baserat på ex hur en person ser ut/ tänker tillhör en viss kategori av människor så kommer vi tänka att sannolikheten att personen gör något som vi kopplar till den gruppen av människor
* Ex. en indietjej tänker vi går på en indiefilm mer än en blockbuster
 Baserat på att de som går på indiefilmer är mer sannolikt indietjejer tänker vi att indietjejer i större utsträckning går på indiefilmer än blockbusters.
 Blockbusters har betydligt fler besökare= är de fakto mer sannolikt att en random indietjej går på blockbuster eftersom det är fler som går på blockbuster (även om indietjejer är en mindre andel av alla blockbuster-besökare)
 Är en typ av base rate bias där man inte tar hänsyn till base rate (vad som är vanligast förekommande)

• Likheter:
• Båda är domängenerella (är inte enbart inom ett visst område)
• Innebär en attribitsubstitution (att vi ersätter en svårare fråga med något som är lättare att svarar på. Ex i stället för att avgöra en frekvens svarar vi på hur vad vi själva har för erfarenhet, lättillgänglig information om det)
• Kan leda till korrekta beslut men även bias

Olikheter
* Svarar på olika frågor
 Tillgänglighet svarar på hur lättillgängligt informationen är för oss
 Representativitet svarar på hur väl någon passar in i vår bild av en viss kategori

Question 4

Redogör för vad som menas med begreppet attributsubstitution, och diskutera varför vi använder oss av detta. Visa hur en bedömningsheuristik från litteraturen/föreläsningarna kan förklaras genom attributsubstitution.

Answer 4

• Attributsubstitution är att vi byter ut en svår fråga (hur ofta något skett (frekvens) mot en lättare fråga att besvara (hur ofta har jag sett något, hur enkelt kan jag komma på något, hur många exempel på händelsen kan jag komma påt)
• Ex. tillgänglighetsheurestik eller representationsheuristisk

Question 5

Redogör för vad Dual process-teorin handlar om med avseende på bedömningar och beslutsfattande. Hur kan den förklara varför graden av bias varierar?

Answer 5

• Man delar upp vårt sätt att bedöma och ta beslut utifrån två olika system där system 1 är automatiserade processer och heuristisk
• System 2 är mer genomtänkta analytiska beslut
• Vi kan inte välja vilket system vi ska välja men vi kan göra olika val för att minska inflytandet av heuristik/system 1
• Ex: upptäcka att man tar automatiska beslut, göra det viktigare att ta väl avvägda beslut

Question 6

Beskriv en slutsats som forskningen dragit om människans förmåga till att tänka logiskt och dra logiska slutsatser. Vad kan påverka vår förmåga till detta? Illustrera också med hjälp av en studie som kan fungera som argument för denna slutsats.

Answer 6

 Induktion (man drar sannolikhetsmässiga slutsatser där man drar slutsatser från några till alla)
 Deduktion (dra slutsatser från givna premisser
 Syllogismer:
* Slutledningsregler genom 2 premisser och en slutsats. Ex. alla på skäpplandsgatan håller på Arsenal + jag bor på Skäpplandsgatan= jag håller på Arsenal
* Är ofta svårt att lösa men enklare att lösa när de blir konkreta
 Olika teorier om hur vi löser logiska problem
* Visualisering (mentala modeller) där vi via visuella modeller får mer konkreta delar och kan inspekteras och systematiskt förändras
* Mental logic (vi har en inbyggd känslighet för logiska
 Människor utgår ofta från/grundar sitt resonerande på aspekter av problemets innehåll, inklusive det sammanhang problemet förekommer i (svårare med abstrakta problem)
 Studier: Fyrakortsproblemet (vi har svårare att förstå det när det bara är bokstäver/siffror än när det är alkohol och ålder)

Question 7

Redogör för prospektteorins nyttofunktionskurva. Vad handlar den om? Vad är dess allmänna poäng? Beskriv hur kurvans form ser ut (illustrera gärna!), och lyft fram minst två mer specifika poänger i samband med denna kurva.

Answer 7

 Inför betydelsen av en referenspunkt (var på kurvan man befinner sig kommer påverka ens inställning till vinst/förlust)
 En förlust är mycket jobbigare/mer smärtsamt än glädjen vid en vinst
 D.v.s. en förlust på 10 kr väger tyngre än glädjen på en vinst på 10kr (förlustaversion)
 Fångar in riskaversion (vi är inte villiga att ta risker vid vinst) och risksökande (vi tar mer risker vid förlust) leder till framingeffekter (
 Förklaras dels av:
* att glädjen att vinna minskar ju mer man vinner/har och att smärtan att förlora minskar ju mer man redan förlorat
* Kurvan av att vinna 10 kr är mindre brant än att förlora 10 kr

Question 8

Vad är skillnaden mellan förlustaversion och riskaversion

Answer 8

 Förlustaversion innebär att en förlust väger tyngre än en vinst (d.v.s. man jobbigare att förlora 10 kr än glädjen att vinna 10 kr)
 Riskaversion (vi blir mindre riskbenägna om det handlar om en eventuell vinst, resulterar i framing)

Question 9

Beskriv vad som menas med inramning (”framing”) i samband med beslutsfattande och ge ett konkret exempel på hur det kan påverka beslut.

Answer 9

 Innebär att vi kommer att fatta olika beslut baserat på hur det vi ska besluta om läggs fram (yttre inramning) (ex. låter en investering med 80 % chans att lyckas bättre än en med 20 % risk för att misslyckas)
 Framing skulle innebära att om vi ex. lägger fokus på hur mycket fett kontra fettfritt något är kommer vi att ställa oss olika till produkten (tycka att produkten är fet när det står fetthalt men mager när det står fettfritt)
 Vi kommer bli mindre risktagande (riskaversion) om det handlar om chans att vinna något jämfört med om samma utkomst hade formulerats utifrån risken att förlora (risksökande). Vid risk för förlust blir vi mer riskbenägna på gruppnivå.
 Ex: Asien disease-experimentet
* En sjukdom har kommit som kommer skörda 600 liv om du inte gör något.
* En grupp fick ta ställning till följande med fokus på att rädda liv (vinst): Väljer du åtgärd A kommer 200 pers att räddas, väljer du åtgärd B kommer alla räddas med 1/3 sannolikhet eller så räddas ingen med 2/3 sannolikhet.
* Här valde majoriteten (72%) åtgärd A (att rädda 200 pers direkt)
* En annan grupp fick i stället fokus kring döden: Åtgärd A 400 pers kommer dö, åtgärd B 0 pers dör med 1/3 eller 600 pers dör med 2/3. Majoriteten (78 %) valde program B.

Question 10

Ge ett exempel på, och beskriv vad som menas med begreppet ”Default”-effekten. Redogör kortfattat för vilka förklaringar det finns till att detta fenomen kan uppstå.

Answer 10

 När något är förvalt har vi en större benägenhet att välja det
 Ex: kommer vi oftast välja det alternativ som redan är i kryssat i stället för att tvingas ändra på beslutet (ex. val av frakt osv)
 Mer extremt är organdonation där vissa länder har opt-out-metoden (man är organdonator tills man går ur det) medan andra har opt-in (man behöver aktivt välja att bli organdonator). Visat sig att opt-out ger fler organdonatorer
 Anledningar:
* Lättare (sparar på den kognitiva och fysiska ansträngningen) att slippa välja/välja det som redan är förvalt
* Blir ett aktivt ställningstagande att välja ett annat alternativ än det som redan är ifyllt (man väljer bort det)
* Man utgår ifrån att det finns en rimlig anledning till att ett alternativ redan är ifyllt
* Det förvalda visar på den sociala normen
 Kan kopplas till status qou-bias (vi väljer gärna det nuvarande tillståndet då man genom detta slipper risken att förändringen gör det sämre)

Question 11

Redogör kortfattat för något forskningsresultat som visat på hur affekt (emotioner, och/eller humör (mood)) påverkar bedömningar och beslutsfattande. Redogör även för de två mekanismer som förslagits som förklaring till hur humör (mood) kan påverka bedömningar.

Answer 11

 Är en ung forskningstradition (90-talet), innan tänkte man enbart att beslut var en kognitiv process
 Emotioner har två roller i beslutsfattande
* Expected emotions: Prediktioner om de emotionella konsekvenserna av ett beslut (hur jag förväntas känna mig efter beslutet)
* Immediate emotions (vilka emotioner som vi känner vid tidpunkten för beslutsfattandet)
 Hur mycket emotioner/humör påverkar beslutsfattandet beror på intensiteten
* Låga/moderata emotioner= rådgörande/ännu en informationskälla, vi är medvetna om att ens emotion inte beror på valet man ska ta
* starka emotioner= upplevelse av bristande kontroll= tar inga beslut alls
 Forskningsfynd
* Positiv sinnesstämning= optimistiska bedömningar (ser mindre risk med saker) och mer ytlig (heuristisk) bearbetning av info
* Negativ sinnestämning= pessimistiska bedömningar (ser mer risk med saker) och mer analytiskt tänkande kring beslutet
 Mekanismer som kan förklara
* Tillgänglighetsheuristisk (vi tar det som är lättåtkomligt, mood-congurent gör att vi lättare kommer att tänka på matchande minnen= kommer ta beslut baserat på ens emotion)
* Mood-as-information-hypotesen (hur man känner kring något (d.v.s. ens emotioner) påverkar besluten. Vi tänker att eftersom vi ex. är arga är det nog för att förslaget är dåligt)