Språkpsykologi Flashcards
Vilka grundläggande delar finns det i ett språk?
Prosodi (språkmelodi, betoning, hastighet
Fonologi (språkljud, fonem är de minsta betydelseskiljande enheterna (betyder inget i sig själv))
Morfologi (minsta betydelsebärande enheterna (ändrar betydelsen av ordet (ex. -ar gör att ordet blir plural osv))
Syntax (hur man sätter ihop meningar,bildar tillsammans med morfologi grammatiken)
Semantik (själva innehållet i det vi säger, meningens betydelse osv)
Pragmatism (Hur man använder språket i olika sammanhang, ens förmåga att anpassa språket efter situation)
Nämn två faktorer som bidrar till att göra det svårt för en lyssnare att uppfatta talat språk och två faktorer som kan underlätta för lyssnaren att uppfatta talat språk. Svara inte i punktform, utan förklara varje svar du ger.
Svårt:
Koartikulation (att fonem uttalas olika beroende på vad som kommer innan och efter ett ljud (ex. syl och sil där man formar munnen olika på s)
Man gör så för att talet ska bli snabbare/mer effektivt
Förekommer i allt tal men varierar beroende på ec. talhastighet
Dialekter/talfel/individuella talskillnader
I flytande tal uttalas inte alla ljud
Vi artikulerar inte så bra, hoppar över ord, hummar osv
Enklare
I dagligt tal används relativt få ord
Våra förväntningar (the phonemic restoration effect= missas ett fonem kommer vi att höra det ändå för vi vet vad för fonem som borde komma)
Redogör för två olika principer som används då man tolkar en mening. Vad kan underlätta tolkningen?
Olika exempel på garden path sentences
* Meningar som lurar oss att ta genvägar genom syntaxen och därför på ett tydligt sätt illustrerar vilken princip vi brukar använda:
- Vi använder oss av kontexten när vi tolkar meningen
- Ex: vi förstår en mening utifrån det sammanhang den sägs i
Prosodi (betoning på olika delar av fonem) spelar roll vid tolkningsprocessen (ex. blir det skillnad på betydelse var man betonar hälsa på, banan osv)
Vi använder vår förförståelse och förväntningar och tolkar meningar i stor utsträckning så att det verkar rimligt för oss.
* Ex. om det är en oklar mening som bygger på väldigt stereotypa könsroller har vi svårare att förstå de nu än vad det förmodligen hade varit att förstå på 30-talet
I sin artikel diskuterar Patricia Kuhl (2014) relationen mellan den ”sociala hjärnan” och språkutveckling. Vilken är hennes poäng? Vad ger forskningen som redovisas i artikeln för belägg för detta?
Motivationen att kommunicera är en drivkraft för språkutvecklandet
Social interaktion är nödvändig för språkinlärningen
* Den sociala interaktionen höjer upphetsningen att lära sig ett nytt språk
* Länkar även samman det vi ser (perceptionen) och motoriken= ökar motivationen
Experiment som visar på detta:
* Engelskspråkiga bebisar som fick höra vuxna prata mandarin
* En grupp fick se de vuxna, en grupp fick lyssna/se via TV, en fick enbart lyssna och en kontrollgrupp
* Resultaten blev att de som fysiskt fick se de vuxna (social interaktion) kunde sedan enklare känna igen fonem från mandarin (nästan lika bra som barn vars föräldrar hade mandarin som modersmål
Pratar även om neural commitment
* Genom erfarenget/inlärning utvecklas hjärnans nervbanor så att de committar till förstaspråkets egenskaper (native language magnet (NLM)
* Detta underlättar inlärning av mönster (ord) som har dessa kända egenskaper- och minska känsligheten för andra språks ljudmönster
* D.v.s. erfarenhet förändrar och formar perceptionen/hjärnan
Definiera och diskutera begreppet ”kritisk period” när det gäller språkinlärning (dvs. ge argument och ev. forskningsbevis för att detta existerar) Hur påverkar det vår förmåga att lära oss ett andraspråk vid olika åldrar?
- Säger att man måste kommit igång med språkutvecklingen vid en viss ålder för att kunna lära oss språk
- Finns åtminstone belägg för att grammatiken blir svårare att bemästra ju senare man lär sig språket
- Inte samma resultat vid ordförråd (Lättare att få ett bra ordförråd även om man lär sig ett nytt språk sent)
- Finns exempel på barn som låsts in och isolerats och därmed inte fått höra talat språk som haft väldigt svårt att lära sig talat språk när de blivit fritagna.
- Språkinlärningsförmågan tycks försämras efter mellanbarndomen (innan puberten)
- D.v.s. bra att börja lära sig språk innan puberten
- Forskning har visat att efter 4-5 års ålder avtar nervcellernas myeliniseringen (d.v.s. minskar förmågan att bilda nya nervbanor)= svårare att lära sig nytt språk
Vad utmärker s.k. barnriktat tal (child-directed speech)? Hur kan barnet vara hjälpt av detta?
- Anpassat språk riktat till barn (vi gör det ofta omedvetet)
- Gör det enklare att fånga barnets uppmärksamhet
- Underlättar utvecklingen av ordförrådet
Prosodi (språkmelodi)
* Högre tonläge och överdriven intonalitet (satsmelodi)
* Långsammare tal
* Fler och längre pauser
Syntax och morfologi (hur ord kombineras till fraser och meningar och minsta meningsbetydande enhet)
* Kortare meningar (färre bisatser)
* Fler imperativer (uppmaningar osv)
* Fler frågor (fungerar oftast mer som upprepning och inte att man ställer direkta frågor man vill ha svar på)
* Mer presens (här och nu)
Lexikon (vilka sorts ord man använder)
* Färre pronomen, fler substantiv
* Färre olika ord
* Enklare ord
* Inte fokus på vad man säger (om barnet inte förstår än) utan snarare hur man säger det och att man genom detta övar på turtagning
Interaktion
* Många upprepningar
* Expansioner (om barnet säger något så upprepar man det och utvecklar det, ex. ”vovve” ”ja! Kolla en HUND!)
- Beskriv de viktigaste utvecklingsstegen i barnets språkutveckling under de första tre åren (både vad gäller semantik och grammatik) och ange ungefärliga åldersangivelser när de olika förmågorna utvecklas.
- Det finns en stark relation mellan semantik (d.v.s. ordinlärning) och hur snabbt den grammatiska förmågan utvecklas
- Förelöpare för språkutveckling är viktigt för språkutvecklingen (joller, gemensam uppmärksamhet och pekning)
- Ordförståelse kommer före ordproduktion (förstår ord innan man kan säga de)
- Samma förlopp för språkutveckling oavsett språk
- Döva barn tenderar att lära sig första tecknen lite tidigare än hörande barn lär sig talande ord
- Cooing (vokalljud som uttrycker välbefinnande (ca 2 månader)
- Joller och turtagningslekar (man turas om att ”prata) 4 månader
- 6 månader (man kan urskilja språkmelodi i jollret, svenska barn och kinesiska barn jollrar olika)
Studie på 8 månaders där barnet kunde urskilja fonem som passade ihop och inte (hitte-på-fonem som följde en viss regel/inte följde regeln) - Första ordet 10-13 månader (behöver inte vara riktiga ord utan barn kan säga ett hittepåord men så länge de använder det konsekvent för samma sak)
- Långsam ordförrådsutveckling (1/månaden)
- Första orden är ord på namn för viktiga personer för barnet, djur, objekt (bok, boll, bil), mat och sociala ord (nej, ja, hej osv)
- Holofraser (12-18 månader) (ord+ gest)
- Vokabulärspurt 18-24 månader (när barnet kan mer än 50 ord)
- 2 år 2-ordsmeningar, telegramspråk (undviker prepositioner och pronomen, grammatisk spurt)
Grammatikspurten (ca drygt 2 års ålder) Är beroende av ordförrådsutvecklingen mer än själva åldern - 2-3 år riktiga satser med 3 ord i rak ordföljd
- Tydlig relation mellan hur långa meningar barnen kan säga och produktivt ordförråd
- 3 år lärt sig grammatiska regler och övergeneraliserar de
- ett gott tecken, kan vara oregelbundna verb böjs som regelbundna (springde), pluraländelser övergeneraliseras (djurar) och blandar ihop uttryck (jag älskar om dig (blandar ihop älskar dig med tycker om dig)
Fonologisk förmåga och hur det uttrycks hos barnet
- Fonem är språkets minsta betydelseskiljande enhet (ex b och p i svenska då b och p gör skillnad vid pil och bil) och skiljer sig åt mellan alla språk. Ett fonem i sig betyder ingenting (ex betyder ju b inget utan får en betydelse i kombination till andra)
- När vi föds kan vi urskilja alla fonem men ju äldre vi blir desto mer känsliga blir vi för vårt modersmåls fonem
- Barn börjar tidigt leka med ljud/fonem och efter några månader kan man ex urskilja ett svenskt barn och ett kinesiskt barns jollrande
- Finns en studie där små bebisar fick höra hittepåord men med fasta regler (ex att alla började med PA och slutade på SU) och sedan fick höra andra hittepåord som avvek från regeln= de identifierade och reagerade när orden avvek
Prosodisk förmåga och hur det uttrycks hos barnet?
- Hur vi pratar, språkmelodi, betoning, talhastighet osv
- Små barn är känsliga för prosodi och man bör variera prosodin när man pratar med
- Barnriktat tal (högt tonläge, överdriven tonalitet, långsamt tal, fler och längre pauser)
- Barnriktat tal fångar barnets uppmärksamhet och hjälper de med utvecklingen av ordförråd
Morfologisk förmåga och hur det uttrycks hos barnet
- Morfem är språkets minsta meningsbärande enhet och skiljer sig åt mellan språk
- Ex. bilen (då är både bil och -en morfem då de ändrar betydelsen av ordet)
- Morfem bildar tillsammans med syntax grammatik
- Vid ca 1 års ålder (10-13 månader) kommer första ordet och barn lär sig till en början ca 1 ord/månaden.
- De första orden är viktiga personer (pappa, mamma), djur, saker (boll, bil), mat och sociala ord (hej, nej).
- När de kan ca 50 ord kommer vokabulärspurten
- Vid tre år kan de tillräckligt många ord för att sätta ihop olika fonem och bilda grammatiska ord
Syntaktisk förmåga och hur der uttrycks hos barnet?
- Hur ord kombineras till fraser och meningar
- Är intuitivt för personer som har språket som modersmål
- Bildar tillsammans med morfem språkets grammatik
- Behöver inte ha betydelse (ex den dimmiga hunden dansar på det rostiga bildäckets fundamentala meningsstruktur)
- Vid ca 3 års ålder har barn lärt sig tillräckligt med ord för att kunna böja orden grammatiskt korrekt och därmed sätta ihop de till fraser/meningar
- Oftast övergeneraliserar man de grammatiska reglerna (jag ätde middag), inte använda pluraländelser korrekt (titta på djurarna) och blandar ihop uttryck (jag älskar om dig (blandar ihop tycker om och älskar)
Semantisk förmåga och hur de uttrycks hos barnet?
- Är själva innehållet i det vi säger/vårt tal eller innebörden
- Barn kan förstå vad vuxna säger innan de kan prata.
- Ex genom delad uppmärksamhet, pekningar osv kan barnet och vuxna tillsammans förstå vad orden betyder osv
- Nämn tre viktiga förelöpare till språkutvecklingen och förklara varför de är viktiga för barnets senare språkutveckling.
- Joller
- Första kommunikationssättet
- Kan innehålla skrik, gryende, vokaler (vokalljud vid 4-5 veckor)
- Trivselläten (leker med sin röst)
- Konsonantlek (leka med de främre konsonanterna)
- Stavelsejoller (ca 6 månder)
- Man kan se att barns joddel påminner om det talade språkets melodi (kan därmed urskilja ex. ett svenskt och ett kinesiskt barns joddel)
- Gemensam uppmärksamhet
- Ha ögonkontakt (före tre månader)
- Följa andras blick
- Förstå att saker som inte syns fortfarande finns
- Grund för socialt samspel
- Ger tillfälle till lärande
- Det finns studier som tyder på sambandet mellan gemensam uppmärksamhet och språk, kognitiv utveckling och mentaliseringsförmågan
- Barn inom autismspektrum har ofta svårare att hänga med gemensam uppmärksamhet
- Pekningar
- Är en viktig del av gemensam uppmärksamhet
- Protoimperativt pekande (barnet sträcker sig efter objekt (ca 6-9 månader)
- Protodeklarativt pekande (barnet initierar gemensamma uppmärksamheten (ca 12-13 månader)
- Är även viktigt för ordförrådet där barnets pekande kan efterföljas av att en vuxen säger vad barnet pekar på
