Typfall kardiologi 2 Flashcards
Johan Johansson, 65 år
Johan Johansson, 65 år söker på akutmottagningen pga. andfåddhet. Han beskriver att han har svårt att andas framför allt när han ska ut och handla, men även i vila. Johan berättar också att han känner sig andfådd när han lägger sig och har därför svårt att somna. Han har dessutom gått upp 4 kg i vikt. Johan fick en hjärtinfarkt för 4 månader sedan och i samband med detta gjorde man en ballongvidgning av ett kranskärl. Innan han fick hjärtinfarkt använde han Nitroglycerinspray, men det har han inte haft behov av efter hjärtinfarkten. Aktuell medicinering: T. Trombyl® 75 mg, 1+0+0, T. SelokenZOC® 100 mg 1+0+0, T. Ramipril 10 mg 1+0+0.
Vilka LM har man missat att ordinera efter infarkten?
- ADP-receptorhämmare (Brillique) - ha insatt i upp till ett år
- Statiner
Johan Johansson, 65 år
Johan Johansson, 65 år söker på akutmottagningen pga. andfåddhet. Han beskriver att han har svårt att andas framför allt när han ska ut och handla, men även i vila. Johan berättar också att han känner sig andfådd när han lägger sig och har därför svårt att somna. Han har dessutom gått upp 4 kg i vikt.
Johan fick en hjärtinfarkt för 4 månader sedan och i samband med detta gjorde man en ballongvidgning av ett kranskärl. Innan han fick hjärtinfarkt använde han Nitroglycerinspray, men det har han inte haft behov av efter hjärtinfarkten. Aktuell medicinering: T. Trombyl® 75 mg, 1+0+0, T. SelokenZOC® 100 mg 1+0+0, T. Ramipril 10 mg 1+0+0.
- Brillique missat (ha insatt i upp till ett år)
- Statiner
Ekokardiografi som genomfördes två månader efter hjärtinfarkten visade en måttligt nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion med regional akinesi inom vänster kammares anteroseptala vägg.
Ejektionsfraktion 0,35 (måttligt uttalad på väg mot uttalad svikt). Det fanns även diastolisk dysfunktion. Vid undersökningen på akutmottagningen har Johan samtalsdyspné. Han har bilaterala pittingödem på underbenen, ingen rodnad eller palpationsömhet (rosfeber/DVT viktigt). Lungor auskulteras med lättare rassel bilateralt, dämpning basalt bilateralt, något mer på höger sida (thorasic duct vänster sida)
Vad gör du på akutmottagningen direkt när Johan kommer?
- Anamnes
- Snabbt påkommen (eventuellt lungemboli, infektion)
- Status
- Vitala parametrar
- Stas
- Sängen i hjärtläge
- EKG
- Blodprover: elstatus (njurfunktion viktigt), blodstatus, leverstatus (viktigt se att det inte finns stas), CRP, NT-pro-BNP, glukos, TSH
Johan Johansson, 65 år
Johan Johansson, 65 år söker på akutmottagningen pga. andfåddhet. Han beskriver att han har svårt att andas framför allt när han ska ut och handla, men även i vila. Johan berättar också att han känner sig andfådd när han lägger sig och har därför svårt att somna. Han har dessutom gått upp 4 kg i vikt.
Johan fick en hjärtinfarkt för 4 månader sedan och i samband med detta gjorde man en ballongvidgning av ett kranskärl. Innan han fick hjärtinfarkt använde han Nitroglycerinspray, men det har han inte haft behov av efter hjärtinfarkten. Aktuell medicinering: T. Trombyl® 75 mg, 1+0+0, T. SelokenZOC® 100 mg 1+0+0, T. Ramipril 10 mg 1+0+0.
Ekokardiografi som genomfördes två månader efter hjärtinfarkten visade en måttligt nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion med regional akinesi inom vänster kammares anteroseptala vägg.
Ejektionsfraktion 0,35 (måttligt uttalad på väg mot uttalad svikt). Det fanns även diastolisk dysfunktion. Vid undersökningen på akutmottagningen har Johan samtalsdyspné. Han har bilaterala pittingödem på underbenen, ingen rodnad eller palpationsömhet (rosfeber/DVT viktigt). Lungor auskulteras med lättare rassel bilateralt, dämpning basalt bilateralt, något mer på höger sida (thorasic duct vänster sida)
Vilka undersökningar kan göras förutom EKG? Varför?
- Ekokardiografi – bekräfta hjärtsvikt
- Lungröntgen – vätska i lungor
- Koronarangiografi (utesluta ischemi)
- Arbets-EKG (senare)
Orsaker till akut försämrad hjärtsvikt?
- Akut koronart syndrom inklusive akut hjärtinfarkt
- Hypertoni (ev hyperton kris)
- Akut arytmi (bradykardi eller takykardi)
- Diabetes
- Klaffel (insufficiens kan debutera plötsligt)
- Hjärtmuskelsjukdomar (kardiomyopati och myokardit)
- Lungembolisering (omfattande)
- Stresskardiomyopati (Takotsubo) som ofta liknar akut hjärtinfarkt
- Tamponad
- Aortadissektion
Orsaker till kronisk hjärtsvikt?
- Ischemisk hjärtsjukdom, med eller utan bakomliggande hjärtinfarkt, är den i särklass vanligaste orsaken till hjärtsvikt (orsak till 50-75 % av all hjärtsvikt)
- Hypertoni (ensamt eller tillsammans med andra orsaker)
- Hjärtmuskelsjukdomar (kardiomyopatier)
- Klaffel
- Lindrig, måttlig, uttalad
- Konsumerar mer syre, hypertrofi, diastolisk dysfunktion
- Diabetes
- Kärlen lider av detta
Typiska symptom vid hjärtsvikt?
- Kardinalsymtomet är dyspné, vilken accentueras i liggande (ortopné) och vid ansträngning. Paroxysmal nattlig dyspné och ortopné är typiska hjärtsviktsymtom. Bendopné (andfåddhet vid framåtböjning eller huksittande) kan också vara ett symtom.
- Palpitationer eller andra obehag i bröstet.
- Viktuppgång, svullnad i ben och buk.
- Nedsatt kondition och allmäntillstånd.
Behandling av akut hjärtsvikt?
TÄNK ABCDE
- Vid dyspné, lungödem: Sätt patienten i hjärtläge
- Vid chocktillstånd: Håll patienten i planläge
- Värdera behov av andningsstöd (CPAP, respirator)
- Intravenös diuretika
- Vid högt blodtryck, överväg sublingualt nitroglycerin som tidig åtgärd
- Upprepade blodtrycksmätningar
- Pulsoximetri
- Ge syrgas på mask eller näsgrimma om SO2 < 90 %
- Sätt intravenös nål
- Koppla telemetri för arytmiövervakning
- Eventuellt KAD för att övervaka urinproduktionen
Behandling av kronisk hjärtsvikt med LM?
- ACE-hämmare/ARB
- Betablockarerare
- Spironolakton/eplerone
- SGTL2-hämmare
- Diuretika (vb)
Vad kan ge upphov till ett kardiellt blåsljud hos ung person?
- Ev medfödda fel, fysiologiska blåsljud (feber, graviditet) sekundärt till tyreotoxikos, kardiomyopati. Hos ung person viktigt finna VSD, bikuspid, hypertrof kardiomyopati
Erik Svensson, 19 år
Erik Svensson, 19 år, spelar fotboll på elitnivå. Han planerar att skriva kontrakt med en elitklubb och inför detta har läkarundersökning genomförts vid vilken man noterat ett kardiellt blåsljud.
Behöver detta utredas? Om ja, vilka undersökningar kan vara aktuella?
- Ev medfödda fel, fysiologiska blåsljud (feber, graviditet) sekundärt till tyreotoxikos, kardiomyopati. Hos ung person viktigt finna VSD, bikuspid, hypertrof kardiomyopati
Så ja vi måste utreda med anamnes och…?
- EKG, ekokardiografi
- Viktigt med ultraljudet eftersom han tränar hårt, kan bli katastrof
- Ekokardiografi
- Ser storlek, hur rummen rör sig, klaffar, perikardexudat, diastolisk och systolisk funktion
När gör vi transesofagal ekokardiografi (TEE)?
- Två indikationer
- Endokardit (vegetationer på klaffar)
- Tromb vänster förmak
- I övrigt bedöma klaffunktion, VSD, aorta ascendens (dissektion)
När gör vi MR hjärta?
- Vävnad (svar på om inlagringsprocess finns, ischemi, ärr, fibros, inflammation) och volym (in, ut, läckage i klaff, VSD, ASD (shunt mellan hjärtrummen)
- Hjärtfunktion (bättre än EKO)
När gör vi DT aorta?
- Anatomi av aorta som kärl, storlek, dilaterat, förkalkad, stenoserad, dissektion, anaerysm
Vilka risker medför bikuspida aortaklaffar?
- Dissektion, anaerysm och coarctation
Förklara för patienten varför han fått symptom på hjärtsvikt
- RAAS-systemet engageras, varpå angiotensin II ger vasokonstriktion, aldosteron, angiotensin-II, ADH osv ger mer Na+ och H20
- ANP osv motverkas av RAAS-systemet
Vi har mediciner för allt som är kopplat till hjärtsvikten i förhållande till RAAS - berätta
- ACE-hämmare, ARB för RAAS
- Betablock
- Kalciumflödeshämmare/ nitro mot konstriktion
- Tolvaptan mot ADH
- Spironolakton/eplerone mot aldosteron
- Liksom även hämmare av nedbrytningsenzym som bryter ned ANP
- SGLT2-hämmare motverkar oxidativ stress, fibrosinduktion, lokal inflammation, tubulär senescence, glomerulär skada, hämmar också RAAS
- Glukos drar med sig natrium och vatten
