Typfall 1 radiologi Flashcards
Anna Levander, 29 år, har varit förkyld en tid och uppsöker nu vårdcentralen på en akut tid eftersom hon tycker det känns tungt att andas. Anna berättar att hon är gravid i vecka 20. Anna ser trött och hängig ut och har temperatur 38,5 °C. Läkaren misstänker pneumoni och skriver remiss för lungröntgen
Identifiera de viktigaste strukturerna på lungröntgenbilderna
- Hjärta, revben, lunghilus, lungvener, trakea
Anna Levander, 29 år, har varit förkyld en tid och uppsöker nu vårdcentralen på en akut tid eftersom hon tycker det känns tungt att andas. Anna berättar att hon är gravid i vecka 20. Anna ser trött och hängig ut och har temperatur 38,5 °C. Läkaren misstänker pneumoni och skriver remiss för lungröntgen
Granska bilderna med en strukturerad metod. Vad visar undersökningen hos Anna?
- Beroende på riktad fråga eller inte
- Här kanske frågan om infiltrat och pleuravätska, men leta efter det minst viktiga först (instant happines)!
- Börja med korrekt utförd undersökning (är allt med på bilden?
- Lungan tillräckligt expanderad, posteriora utskotten linjerade med ryggraden)
- Mjukdelar, axiller (expansivitet)
- Skelett, (frakturer ex, horisontalställda etc)
- Luftvägar (trakea mittställd? Luftförande? Kan vi följa till hili? (rundat hili ex vid lymfadenopati))
- Kärl, kan vi följa kärlen (tyder på att det finns lungparenkym, annars pneumothorax ev) är kärlen vidgade,
- Hjärtat (förstorat hjärta (1/2), kan vi se kärlen bakom hjärtat?)
- Pleurasinus/vätska
- Lungparenkym
- Börja med korrekt utförd undersökning (är allt med på bilden?
- Pleurasinus otydliga (blurrade på grund av bröst), större hilus kanske, möjligtvis lite stråkigt basalt bilateralt (ev mindre infiltrat)
- Vi hittar inget övertygande gällande pneumoni men vi får fundera på lungemboli
Vilka bilddiagnostiska undersökningsmetoder finns för att undersöka förekomst av lungemboli? Beskriv principiellt hur undersökningarna går till.
-
Datortomografisk lungangiografi (DTLA)
- Kontrast i trunkus pulmonalis, timar med kontrastutfyllning i kärlen
- Detekterar även subsegmentella lungembolier. Vid låg sannolikhet och negativ DTLA behöver man inte komplettera med benundersökningar. Undantag om röntgenologen i svaret anger att undersökningen inte varit optimal.
- Vid hög sannolikhet och negativ DTLA bör kontakt tas med röntgenologen för klargörande om undersökningskvalitet och därefter vid behov kompletteras med lungskintigrafi eller bilateral benundersökning
-
Lungskintigrafi
- Man injicerar en låg dos av ett radioaktivt medel (oftast 99mTechnetium) som strålar inifrån kroppen under några timmar. Med hjälp av en så kallad gammakamera registreras strålningen från kroppen och dess organ. Informationen från gammakameran omvandlas sedan till digitala bilder som kan bearbetas i en dator.
Hur påverkas valet av undersökningsmetod vid misstanke av lungemboli av att Anna är gravid? Hur stor är risken för fostret och vad är risken för Anna?
- Datortomografisk lungangiografi, avvägning gällande kontrast
- Perfusions-/ventilationsscintigrafi (samma risker för fostret och svårare finna lungemboli)
Vad används i.v. kontrast till i fall där man letar efter lungemboli?
Bildsätta kärlen
Vilka olika typer av blödningar är detta och hur vet vi det?
Vilka möjliga metoder finns det för att avbilda leder?
- Slätröntgen
- För uteslutande av skelettskada.
- MR
- DT
- Ultraljud (vätska i höftleder hos barn, reumatologen – inflammation i leder)
Vilka möjliga metoder finns det för att avbilda leder?
-
Slätröntgen
- För uteslutande av skelettskada.
- MR
- DT
- Ultraljud (vätska i höftleder hos barn, reumatologen – inflammation i leder)
Beskriv principiellt hur slätröntgen ochMR fungerar. Vad kan man se och inte se med de olika metoderna?
- Slätröntgen – frakturer, utljutning. Om vi hittar fraktur så kan vi gå vidare med
- CT – se alla plan, se om frakturen går in i leden
- MR bättre på mjukdelar (ledband, vätska, sekvenser för olika saker (vätskefönster osv)
- Sekvensen måste ställas in innan undersökningen (bra frågeställning är viktigt)
- Leder – mjukdelarna runt om (korsband, menisker)
- Kan se om det är vätska i skelettet (höftfrakturer, scaphoideum där det är svårt att se med andra metoder)
Fotbollsspelaren är ung och föräldrarna är oroliga över stråldosen, behöver de vara det? Varför/varför inte?
- Nej, det är lugnt (extremitet, t.ex. knä)
- Effektiv dos (mSv) – 0,01
- Dosmotsvarighet *) för PA-lungröntgenbilder (st.) – 0,3
- Dosmotsvarighet under exponeringstiden för bakgrundsstrålning – 1 dag
Identifiera de viktigaste strukturerna och vad ses?
- Quadricepssenan fäster i knät (ljust)
- Patellarsenan fäster i tibia (ljust)
- Ljust område bakom patella är vätskeutljutning
- Skelettbit lateralt ovan fibula
- Identifiera vad du ser i handen
- Det vi ser i radius/ulna – svart streck är en fysfog hos unga
- Sidobilden visar fraktur i distala radius vid tillväxtzonen
- Rakt framifrån så är det den vita linjen mitt i
Om misstanken om fraktur är stor trots att slätröntgen inte kunnat visa någon sådan liksom vid påvisad fraktur i knäleden, kan komplettering med datortomografi bli aktuell. Vad ser du?
- Aversionsfragment
- Troligen sena (främre korsband) som gått av och tagit med sig skelett i farten
Vad menas med coronar, sagittal och axiell?
Aina Sjöstrand, 89 år
Bor i hus på landet. Hon har en katt och en undulat. Senaste tiden har hon blivit ostadig och haft svårt att klara av alla sysslor hemma. Därför har hon fått hemtjänst. För en vecka sedan skadade hon axeln i samband med att hon snubblade och ramlade. Hon har haft mycket ont men inte velat söka vård för det. När hemtjänsten kommer för att titta till henne på eftermiddagen hittar de Aina på golvet i badrummet. Hon verkar ha ramlat och slagit i huvudet. Det är blod på golvet från ett sår i huvudet. Aina medicinerar med antikoagulantia, blodtryckssänkande läkemedel samt levotyroxin (Levaxin). Hon appendektomerades 1973 och opererades pga. bröstcancer 1999. Hon är numera friskförklarad från bröstcancern och går inte längre på kontroller. På akutmottagningen noterar läkaren att Aina inte är vaken, RLS 3. Hon kan andas själv, inget verkar vara brutet. Läkaren noterar nystagmus men likstora pupiller. Något annat avvikande framkommer inte vid undersökningen. Läkaren på akutmottagningen beslutar att skriva remiss för DT-huvud.
Hur skulle vi formulera remissen för DT?
- Inklämning, blödning, fraktur, infarkt
- (tumör är med kontrast så ta inte med det)
- 89-årig kvinna inkommer efter fall i hemmet, oklart hur länge, max 20 h. Tidigare fall för en vecka sen. Blödande sår från huvud, temporalt dx. Medicinerar med antikoagulantia och blodtryckssänkande. Utläkt bröstcancer 1999 (tänk ev metastas hjärna)
- Inkom till akutmottagning kl. 13. Då noteras RLS 13, andas själv, ölvrigt neurologiskt ej bedömbart. Nystagmus på båda ögon men likstora pupiller. Inga uppenbara frakturer.
Vilka olika typer av inklämningar ska vi ha koll på i hjärnan?
- Subfalcin, uncusbuktning, lillhjärnstonsiller
