Traumatologi & skallskador Flashcards
Vilka är symtomen vid stigande intrakraniellt tryck?
Medvetandesänkning, illamående, kräkningar, aggressivitet, oro, pupillvidgning, kramper, svettningar. Ju mer trycket stiger desto mer får patienten ojämn andning, stigande blodtryck och sjunkande puls.
Förklara symtomen ur ett patofysilogiskt perspektiv. Pupillvidning, medvetslöshet.
Pupillvidning: Ett tryck på den nerv som styr pupillsammandragningen.
Medvetandesänkning: Om trycket i hjärnan ökar pressas de artärer som försörjer hjärnan med syrerikt blod ihop. Blodförsörjningen till hjärnan minskar då vilket leder till att vi förlorar medvetandet. Vid blödning så är det hjärnsvullnaden och det växande hematomet som pressar ner hjärnan mot vakenhetscentrar i hjärnstammen.
Beskriv skillnaderna mellan epiduralhematom och subduralhematom.
Epiduralblödning: En blödning belägen mellan skallbenet och den hårda hjärnhinnan (dura mater). Oftast arteriella och därför ett mycket snabbt förlopp till följd av det hårda trycket i artärerna. Typiskt för epiduralhematom är ett s.k. fritt intervall. Det innebär att patienten i samband med skalltraumat blir medvetslös, för att sedan vakna till och sen åter bli medvetslös. Epidurala blödningar uppkommer oftast i samband med frakturer i tinningbenet.
Subduralhematom: Blödningen är belägen under den hårda hjärhinnan (dura mater), men utanför hjärnan och araknoidea. Uppstår ofta till följd av att hjärnan rör sig innanför skallbenet i samband med ett trauma. Hjärnan förskjuts i förhållande till skallbenet och de vener som går mellan skallbenet och hjärnan slits av. Kan vara antingen akut eller kronisk. Vid akut ger det symtom inom 2 veckor efter skadetillfället, ofta inom några timmar. Symtomutvecklingen sker långsammare än vid epiduralblödning. Vid kronisk ger det symtom efter två veckor eller mer, där patienten inte uppfattat det som ett så stort trauma.
Hur behandlas epiduralhematom och subduralhematom?
Vid epiduralblödning är det viktigt att utrymma hematomet för att minska trycket, görs inte detta så dör man. Operationen görs för att minska trycket i skallen, stoppa blödningen och förhindra ny blödning.
Akut subduralhematom måste opereras för att spola bort blodet som finns under dura mater. Vid kronisk subduralhematom opererar man om det ger påtagliga symtom och hematomet är mer än 1 cm tjockt.
Vilka kontroller gör du då du tar hand om en patient med misstanke om skallskada.
Kontrollera medvetandegraden enligt skala, antingen GCS eller PLS.
Kontroller pulsen och blodtrycket: pulsstegring och lågt blodtryck kan vara tecken på inre blödning. Ökat blodtryck kan tyda på svår skallskada.
Andningen: Hyperventilation eller oregelbunden andning kan tyda på inklämning.
Provtagning: Ta traumaprover. Blodstatus, koagulationsstatus, elektrolytstatus bl.a.
Likvor genom näsan? Blod från örat?
Bedöm alla fyra extremiteterna, kan patienten röra på sig?
Mät ICP.
Identifiera omvårdnadsbehoven kring skallskadad patient, ange omvårdnadsåtgärder.
- Fri luftväg, ventilation, syrgas.
- Informera patienten om vad som har hänt och vad som kommer hända. Bemöt patienten på ett lugnt sätt.
- Ge analgetika för att förebygga illamående och kräkning.
- Gör upprepande medvetandekontroller, pupill och pareskontroller.
- Kolla kognitiva funktioner, uppmärksamhet, minne och orienteringsförmåga.
- Kontrollera vitala parametrar.
- Motverka hypertermi.
- Trycksårsprofylax.
- Observera elimination. KAD?
Vad är skillnaden på commontio cerebri och contusio cerebri?
Commontio cebri: Hjärnskakning. Trauma mot huvudet, hjärnan studsar på skallbenets hårda yta. Medvetslöshet, kortvarigt, vanligen några sekunder till 30 minuter. Inga bestående neurotiska bortfalls-symptom. Minnesförlust (mindre skada kort minnesförlust). Huvudvärk, illamående förekommer de första dagarna.
Contusio cerebri: När hjärnvävnad krossas, t.ex. till följd av trauma mot huvudet. Blir medvetslös från 30 minuter till flera månader. Minnesförlust, förvirring, yrsel, illamående. Syndrom som huvudvärl, yrsel, öronsus, närminnesstörning kan pågå i några månader till flera år.
Beskriv det initiala (inledande) omhändertagandet kring patient med misstänkt skallskada.
Säkerställ ABC.
A: Fri luftväg, tidig intubation (risk för käksvullnad i samband med skada).
B: Ventilation, andningscentrum kan vara påverkat, svårt att vädra ut koldioxid vilket i sin tur kan höja ICP.
C: Cirkulation, en svår skallskada ger ökat blodtryck.
D: Disability. Medvetandegrad, GCS eller PLS-85.
Mät ICP, som är det intrakraniella trycket.
Beskriv hur du kontrollerar pupillreaktion.
Lys på pupillerna, de ska då dra ihop sig. Om de inte gör det kan det vara en blödning som trycker på en ögonnerv. Drar pupillerna ihop sig snabbt, eller är de tröga? En trög pupill kan vara tecken på en begynnande inklämning. Är pupillerna lika stora?
Hur smärtstimulerar du din patient?
Smärtstimulering görs både perifert och centralt. Perifert kan t.ex. göras på nagelbädden på fingrar och tår, att trycka till med fingret eller en penna. Central smärtstimulering kan man göra genom att t.ex. trycka på käken.
Beskriv skillnaderna mellan skalorna GCS och RLS-85.
GCS: Glasgow coma scale bedöms ur tre vinklar: ögonöppning, verbalt svar och motoriskt svar. Maximal poäng är 15, en koma-patient har bara 3 poäng.
RLS-85: Reaction level scale. Till skillnad från GCS tar RLS-85 endast hänsyn till det motoriska svaret vid undersökningen av en vakenhetssänkt patient, medan GCS tar hänsyn till flera andra faktorer. I RLS-85 används en 8-gradig skala där 1-3 innebär att patienten är vid medvetande, och 4-8 att patienten är medvetslös.
Vilken parameter förändras först vid ökat intrakraniellt tryck?
a) Andningsfrekvensen
b) Pupillstorleken
c) Medvetandegraden
Pupillstorleken.
Medvetandegraden?
Vilken parameter förändras först vid blödning (hypovolemi)?
a) Andningsfrekvensen
b) Blodtrycket
c) Medelartärtrycket
Andningsfrekvensen.
Ge två exempel på skadetyper som kan uppstå vid trubbigt våld mot buken. (T)
Leverskador, mjältskador, njurskador.
Vad är pneumothorax respektive övertryckspneumothorax? (T)
Pneumothorax innebär att luft tagit sig in i antingen den ena eller båda lungsäckarna, som normalt är tomma på luft. Vanligtvis skapas ett övertryck i bröstkorgen så luft sugs ner i lungorna, men nu pyser istället luft från alveolerna ut i lungsäcken och undertrycket i lungsäcken försvinner då. Lungan faller då ihop.
Övertryckspneumothorax är som pneumothorax, men det blir som ett övertryck p.g.a. ett läckande hål som täpps till när luften ska gå tillbaks till lungan från lungsäcken. Mer och mer luft sugs då in i luftsäcken som tar mer och mer plats.
