Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Vård och Ohälsa 3 > Anestesi > Flashcards

Anestesi Flashcards

1
Q

Förklara begreppen analgesi/anestesi

A

Analgesi - utan smärta. Tillstånd karakteriserat av bortfall av smärtkänsligheten.
Anestesi - att inte känna, utan känsel. Bortfall av alla medvetna sinnesintryck, inkl. smärtsignaler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innebär generell anestesi?

A

Generell anestesi: Pat är omedveten om omgivningen utan att känna någonting. Pat medvetslös under kontrollerade former & är smärtlindrad. Anestesi av hela kroppen. Pat andas själv eller ventileras mekaniskt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad innebär L.A/regional anestesi?

A

LA/lokal/regional anestesi: Lokalt känselbortfall, man blockerar smärtimpulserna inom ett lokalt område. Man bedövar exempelvis ett finger eller hela underkroppen. pat medvetande ej påverkat men känner ingenting. Kan kombineras med lugnande/sedering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka generella preoperativa förberedelser görs inför en planerad anestesi och varför görs dessa?

A

Syftet med de preoperativa förberedelserna är att kartlägga patientens fysiska och psykiska status. Om tillståndet är tillfredsställande ökar sannolikheten för att patienten ska klara operation och rehabiliteringen bra.

Preoperativ bedömning:

  1. Pat träffar en anestesiolog som ansvarar för valet av narkos. Man inhämtar vika upplysningar om patientens tillstånd, och förklarar hur man ska göra anestesin. Det är viktigt att patienten blir välinformerad.
  2. Anestesiform & premedicinering bestäms. Pat önskemål & behov ska finnas med i bedömningen. Man tar också hänsyn till pat tillstånd, vilken op som ska göras mm.
  3. Ev. kompletterande utredning. Kan man söva pat? (finns hjärtproblem som ex.). Är pat hjärtsjuk tas exempelvis ett EKG.
  4. Viktigt att pat blir väl informerad

Utförande av en preoperativ journal:

  • Ev. sjukdomstillstånd (hjärt/kärl, lung)
  • Aktuell medicinering
  • Ev. provsvar (EKG, elektrolytstatus, vätskas upp vid uttorkning)
  • Ev. premedicinering
  • Alleriger
  • Riskbedömning enl. ASA-klassifikation
  • Ordinerad anestesiform
  • Planerade åtgärder, ex KAD, CVK
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är syftet till att premedicinering ges inför en anestesi?

A

Syftet med premedicinering är att öka pat säkerhet och välbefinnande i samband med anestesin. Syftet är också att pat ska må så bra som möjligt efter operationen (minskad smärta och illamående).

Bör skräddarsys efter pat behov. Förebygga smärta & illamående efter operationen. Verka lugnande & lindra eventuella smärtor.
God premedicinering = mindre behov av anestetika under op.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka typer av läkemedel är lämpliga för premedicinering?

A

Analgetika:
Om pat har ont innan sövning.
Tex paracetamol för att få bukt på illamåendet och smärtan efter op

Sederande/Lugnande:
Benzodiazepiner (korttidsverkande) har en sederande och ångesdämpande effekt (kan ge amnesi=minnesförlust). Exempel är Oxasepam, Diazepam

Antiemetika:
Neuroleptikum (tex Droperidol; Dridol) med antiemetisk & sederande effekt.

Antikolinergika:
Dämpar slemhinneavsöndringen & förhindrar bradykardi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Varför är det så viktigt att en pat är fastande inför en operation?

A

Syfte: Magsäcken ska vara tom
Risk: Aspiration av maginnehåll är en risk i samband med anestesi pga att en medvetandesänkt pat har nedsatta svalgreflexer. Normalt stängs epiglottis (struplocket)till larynx (struphuvudet). Medvetslös –> öppet och då riskerar pat att få maginnehåll i luftstrupen.

Regurgitation: När man för ned en “lufttub” i halsen (intubering) & det tränger upp maginnehåll bredvid.
Preoperativ fasta är en viktig förebyggande åtgärd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad innebär det att vara fastande inför en narkos?

A

Preoperativ fasta: fast föda fram till 6h & klara drycker fram till 2h före.
Preoperativa mediciner: kan tas med 150ml vatten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Förklara varför pat måste vara fastande även iför en SPA/EDA!

A

Ibland fungerar inte den regionala anestesin tillfredsställande i det ögonblick som kirurgen börjar operera och då måste pat snabb få generell anestesi (=aspiratiosrisk).

Pat kan få en toxisk reaktion med en dramatisk påverkan av pat tillstånd. Viktigt att magsäcken är tom vid ev kräkning som kan uppstå.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad innebär det att en pat är intuberad?

A

Trachea = luftstrupe
Införandet av ett rör i luftstrupen. Skapar en säker luftväg som tillåter ventilation av en patient. Röret som används endotrachealtub & är vanligen tillverkat av mjuk plast. Man använder ett laryngoskop för att lyfta undan tungan & underkäken hos pat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilken utrustning krävs för att kunna genomföra en intubation?

A
  • Endotrakealtub/trachealtub - som placeras i pat luftstrupe. Trachealtuben kan kopplas till en ventilator som hjälper till med assisterad andning
  • laryngoskop - för att lyfta undan tungan och underkäken hos pat
    Kontroll tubens placering:
  • ev. kapnograf (mäta halten koldioxid i utandningsluften)
  • stetoskop (lyssna till andningsljud över båda lungorna)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka komplikationer kan uppstå i samband med en intubation?

A
  • Tandskador
  • Hamnar i esofagus (matstrupen) –> kräkning
  • Bronkintubation - spetsen på trachealtubem hamnar i ena lungan.
  • Stämbandsskada
  • Stenos i trachea (luftstrupen)
  • Ont i halsen postoperativt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

I samband med den preoperativa bedömningen används ett standardprotokoll som kallas ASA-klassificering. Till vad används detta? (T)

A

Delas in i Klass 1-6. Klass 1 är en frisk pat och ju högre siffra ju högra risk vid narkosen. Klassificeringen har koppling till pat tillstånd och ej till själva ingreppet. T.ex. ASA 2 så kan man ha en lättare diabetes.

ASA-klassifikationen är en beskrivning av pat. hälsotillstånd samt den relativ risk som är förenad med att ge anestesi åt patienten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad innebär begreppet awareness?

A

awareness = varseblivning
anestesin blir så ytlig att pat blir varse sin situation, alltså helt eller delvis medveten.
Patienten kan då antingen känna smärta eller ej, men kan ofta uppfatta ljud. Det här är en allvarlig komplikation som kan ge ett stort psykiskt trauma efteråt. Kan bero på tekniska fel eller att man gett för lite anestesimedel. Tecken på awareness är svettningar, blekhet, stegrat puls/blodtryck, pupilldilatation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad bör du, med tanke på ett kirurgiskt ingrepp, känna till om läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra?

A

Ger en ökad blödningsrisk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur vet man att pat sover och inte har ont?

A

Viktigt att titta på pat/kolla vitalparametrar på pat och på så sätt bedöma anestesidjup. Tecken på otillräckligt anestesidjup:

  • Ökad puls och BT
  • Ökad andning
  • Pupillvidgning eller ocentrerad ögonställning
  • tårflöde
  • Rodnad ansiktshud, svettning
  • Ofrivilliga rörelser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Ge exempel på några induktionsmedel.

A
  • Propofol - kort effekt, verkar fort.
  • Tiopental (Pentothal) - mer långverkande. Verkar lugnande och sömngivande
  • Ketamin (Ketalar)- Inleder narkosen. Har en kraftig analgetisk effekt. Anv vid hypovolemi eller chock. Unik, har ingen påverkan på hjärta och cirkulation. Bra vid akuta situationer för att ej riskera BT-fall. Kan ge kraftiga mardrömmar och hallucinationer.
  • Diazepam (Stesolid): Kan användas för att få pat att sova. Ångestdämpande och lugnande.
  • Midazolam: Spänningslösande, muskelavslappnande, lugnande och ångestdämpande
18
Q

Vad är Propofol för typ av läkemedel? (T)

A

Ett induktionsmedel, en i.v. drog som ger upphov till sömn.

  • kort effekt - om man inte sprutar in mer vaknar man inom 10 min
  • snabbverkande
  • vitt, ser ut som mjölk
  • kärlretande effekt (kan göra ont)
  • sömnmedel, behagligt
  • Används också som sederande
  • End för speciautbildad personal
19
Q

Vilka indikationer finns för intubation?

A

Om patienten inte kommer kunna andas själv under narkosen. (Hypoxi, hotande luftvägshinder, om det enligt det kliniska förloppet förväntas att patienten kommer att behöva intuberas).

Syftet är att skapa en säker luftväg som tillåter ventilation av en patient (hjälp med andningen) med exempelvis en respirator.

Intubation används flitigt i samband med operationer och andra ingrepp där en patient sövs ned och därmed förlorar förmågan att skydda sina luftvägar eller andas. En patient kan också behöva intuberas akut, till exempel i samband med ett hjärtstopp eller ett större trauma.

20
Q

Hur övervakas patienterna i samband med anestesi?

A

Målsättning:
att behålla stabila vitala funktioner samt garantera att pat är smärtfri och medvetslös. Narkossköterskan övervakar pat under hela op.

Övervakning av pat vid anestesi:

  • Kontroll av pat medvetandenivå - förekomst av rörelser, andningsrörelser samt hudens färg, utseende och temperatur.
  • BT och hjärtfrekvens mäts minst var 5:e minut
  • Med hjälp av teknisk övervakning kan BT, HF, pulsoximetri (syrgasmättnad), in- och utandningsgaser, graden av muskelrelaxation, kroppstemp övervakas.
  • Blod/vätskeförluster. Urinproduktion
21
Q

Vilka inandningsgaser tillförs pat i samband med narkos?

A

Inhalationsanestetika tas upp i blodet och transporteras till hjärnan. Snabbt upptag.

  • Sevofluran (Sevorane) - håller pat “sovande” under op
  • Lustgas/N2O (Niontix) - har analgetisk effekt

+ minst 30% syrgas!

  • dessa måste blandas med syrgas, för av den luften som man andas in måste alltid 30% vara syrgas.
22
Q

De flesta anestesimedel ger cirkulationspåverkan med blodtrycksfall och ev. braddykardi som följd. Hur kan dessa komplikationer förebyggas/åtgärdas?

A

Narkossköterskans uppgift är att hela tiden under operationen hålla kolla på patientens puls, blodtryck och hjärtrytm. Om man märker någon förändring kan man ge Atropin mot bradykardi. Atropin ska alltid finnas tillhands vid en operation.

23
Q

Vilka analgetiska preparat är lämpliga att använda i samband med narkos? Vilka biverkningar kan dessa preparat ha?

A

Fentanyl (smärtstillande), Alfentanil (bedövningsmedel), remifentanil, morfin (postoperativt) och sufentanil (för EDA).
Biverkningar: Påverkar andninscentrat, det blir lite avtrubbat. Ju större mängder desto mer andningsdeprimerad. Dessa patienter måste övervakas, får inte lämnas ensamma, ha kolla på saturationen.

24
Q

Vilka skillnader känner du till mellan depolariserande – respektive icke depolariserande muskelrelaxantia?
När används dessa?

A

Muskelrelaxerande medel blockerar nervsignalen som går från nerv till muskel.
Depolariserande: Muskelcellerna stimuleras först och drar ihop sig innan de slappnar av och blir helt slappa, man kan alltså få ryckningar. Ger ett snabbt anslag och har en kort effekt. Kan få muskelvärk efteråt. Kan ej avbrytas, får vänta tills effekten gått ut.
Icke depolariserande: Dessa blockerar muskeln direkt, man får alltså inga ryckningar. Tar längre tid innan effekten sätter in och effekten är mer långvarig. Till denna finns en antidot som kan avbryta effekten.

Används för att uppnå total muskelavslappning, endast under själva narkosen då pat sover. Kräver intubation.

25
Q

Beskriv skillnaderna mellan SPA och EDA?

Kryssfråga! (det fanns även en fråga där man skulle skriva fritt) (T)

A

SPA:

  • Injiceras direkt i likvor
  • Begränsad av de anatomiska förutsättningarna (nedanför L2)
  • Snabb anslagstid men kortvarig effekt

EDA:

  • Måste diffundera under över dura mater
  • Kan med fördel användas postoperativt
  • Postspinal huvudvärk vanligare men ofarlig komplikation vid denna ryggbedövning
26
Q

Många patienter är oroliga inför operation och framförallt inför narkosen.
Hur informerar du patienter som uttrycker sin oro över att inte somna ordentligt eller vakna under operation och känna allting?

A

Det gäller att lugna pat och berätta att pat hela tiden kommer att vara övervakad av en narkossköterska som inte kommer att lämna pat för en sekund ens. Man ska förklara att awareness är väldigt ovanligt, men självklart händer ibland men att personalen hela tiden gör kontroller för att se att pat sover tillträckligt och är smärtlindrad och att man kommer att ge mer anestetika och analgetika vid behov.

27
Q

Beskriv skillnaderna mellan SPA och EDA? Hur skulle du informera en patient om dessa båda metoder?

A

Spinalanestesi:

  • Använder en tunn spinalnål för durapunktionen
  • Inj direkt i likvor (som finns i spinalkanalen), mellan spinalutskotten på kotorna L2-L5
  • Snabbt anslag
  • Används vid operationer nedom naveln (ex ortopedi & urologi)
  • Ger blockering nedom anslagsnivån
  • Får retur –> då vet man att man har hamnat rätt och kan spruta in bedövningsmedel
  • Teknisk enkel att anlägga
  • God motorblockad. Bra metod som inte påverkar andningen, men obehagligt att inte kunna röra kroppen.

Epiduralanestesi:

  • Använder en betydligt grövre epiduralnål, i allmänhet lägger man in en kateter via nålen.
  • Inj i det epidurala rummet (som ligger utanför dura mater. I det epidurala rummet finns mycket fett och bindväv –> längre tid innan bedövningen absorberas = längre anslagstid)
  • Kan läggas på valfri nivå längs spinalkanalen och på så vis kan man rikta bedövningens utbredning
  • Långsamt anslag
  • Smärtlindring vid operation, även postop
  • Smärtlindring i samband med förlossning
  • Teknisk mer krävande att anlägga
  • Mindre motorisk blockad
28
Q

Hur fungerar ryggbedövningar? (H)

A

En form av LA:
Blockerar nervrötterna i ryggraden. Blockerar även sympatiska nerver –> risk för BT-fall (blodkärlen dilateras). Därför ger man 1/2-1 liter Ringer (fyller på med vätska) samt ev. Inj Efedrin (kärlsammandragande)

29
Q

Redogör för hur en patient övervakas postoperativt, som varit sövd, intuberad och fått muskelrelaxantia?

A 
Varibaler som övervakas postoperativt:
- Andning:
AF, oxygensaturation, blodgasanalys
- Cirkulation:
HF, BT, EKG
- Kroppstemperatur
- Vakenhet
- Diures/miktion
- Smärta
- Illamående/kräkning
- Efter regional anestesi: 
regress av bedövningen
- Vid EDA för smärtlindring:
utbredning och grad av motorblockad
30
Q

Vilka är kontraindikationerna för SPA/EDA?

A

Pat får ej ha sår eller infektion i närheten av insticksstället, ökad blödningsbenägenhet, allergi mot lakalanestesimedel, ryggdeformiteter samt att pat inte accepterar tekniken.

31
Q 
Det finns inga absoluta regler för val av anestesi. Däremot är vissa faktorer viktiga i sammanhanget. Ge förslag på val av anestesiform vid nedanstående ingrepp samt motivera valet!
Hernia inguinalis
Partiell mastectomi
Laparaskopisk cholecystectomi
Höftplastik
T.U.R.- P.
Akut appendectomi
Repposition av radiusfraktur
Collumfraktur
A

.

32
Q

Ange förväntad effekt av resp. nedanstående läkemedel, som ofta ges i samband med narkos. (T)

  • Fentanyl
  • Atropin
  • Propofol
  • Oxascand el annan benzodiazepin
  • Zofran (ondansteron)
A
  • Fentanyl
  • Opioid; Analgetika
  • Atropin
  • Muskelrelaxntia (antikolinergika)
  • Propofol
  • Iv drog som söver pat
  • Oxascand el annan benzodiazepin
  • Lugnande/sederande
  • Zofran (ondansteron)
  • Antiemetika
33
Q

I samband med narkosen används ibland en larynxmask istället för att pat blir intuberad. Vad är skillnaden? (T)

A

En larynxmask, som placeras över luftstrupens öppning, används ofta om man ska bli kopplad till respiratorn vid operationer som inte tar längre tid än omkring en timme. Läkaren för då ner masken genom munnen utan något hjälpmedel och man behöver inte något muskelavslappande läkemedel först (behövs vid intubering). Man är sövd när masken sätts på och därför gör det varken ont eller känns obehagligt. Larynxmasken är lättare än tuben att sätta på plats och risken för skador är mindre. En nackdel med larynxmasken är att luftvägen inte är helt säkrad. Masken kan glida ur läge och maginnehåll kan i värsta fall komma ner i lungorna.

När tuben förs ner i halsen, luftstrupen, vid intubering finns det en liten risk för att den kan skada stämbanden och slemmhinnorna i halsen men det är mycket ovanligt. När man har en tub kan man inte prata eftersom tuben ligger mellan stämbanden.

34
Q

Du är med då en pat på din avdelning får en lokalbedövning. Pat säger sig plötsligt börja känna öronsus samt får en konstig känsla i munnen. Vad är den troliga orsaken till detta? (T)

A

Pat har troligen fått en toxisk reaktion på LA. Kan bero på att man råkat spruta in bedövning i ett blodkärl –> upp till hjärnan = toxisk reaktion. Eller att man har överskridit maxdosen.

Några symptom från CNS på toxisk reaktion:
Berusningskänsla, tinnitus, domningar i tungan, svårighet att artikulera, tremor, kramper, synstörningar och muskelryckningar

Kan leda till att pat blir medvetslös, ju större koncentration som når hjärnan desto större reaktioner. Kan sluta så illa som cirkulationsstillestånd: viktigt att ha redskap så att man kan ventilera pat.

35
Q

Vad är anledningen till att man ibland använder adrenalin som tillsatts till ett lokalbedövningsmedel? (T)

A

Vid epiduralbedövning är det viktigt att kontrollera att katetern inte ligger inspinalt eller intravasalt (i blodomloppet). Först aspirerar man för att kolla ev blod/likvor retur. För att ytterligare kontrollera detta så ger man en testdos lokalanestetika (2-3 ml) med adrenalin. Vid spinalt kateterläge erhålls en spinalanestesi på denna dos. Om katetern ligger i blodbanan så gör adrenalinet att pat reagerar med en snabb puls.

Man gör denna kontroll för att undvika toxiska reaktioner. Man använder mycket högre doser vid epiduralbedövning än vid spinalbedövning och ligger katetern fel så kan pat få alldeles för höga doser på “fel ställe”.

36
Q

Ange minst fem olika sätt att administrera lokalbedövningsmedel. (T)

Denna är jag osäker om svaret är korrekt!

A
  • Intravenös regional anestesi
  • Infiltrationsanestesi (lokalbedövning där bedövningsmedlet sprutas in i den vävnad som skall bedövas, t.ex. före behandling av mindre sårskador) - ex xylocain som injektion
  • kring nerv (ex femoralisblockad)
  • kring större nervplexa
  • ryggbedövningar (epidural, spinal)
  • salva
  • gel (ex. Xylocain)
  • sprayform
37
Q

Vad är vasovagal reaktion? (H)

A

Kan uppstå av rädsla/obehag, ger ett påslag på vagus. Illamående och svimning som symptom. Inte att förväxla med toxisk reaktion!

38
Q

Vad är PONV? (H)

A
  • Post Operative Nausea and Vomiting

Illamående efter narkosen som ofta är ett större problem än smärta. Försöker behandla detta förebyggande genom premedicinering, syrgasbehandling postop, god vätsketillförsel och P6 - akupressure/åksjukeband.

P6 akupressur = Ett par fingrar över handleden och en flörtkula (mellan senorna) och ett band runtom. Trycket kan göra att illamåendet minskas.

39
Q

Vad är skillnaden mellan kristalloida lösningar och kolloider?

A

Kristalloida lösningar:

  • Inf Buffrad Glucos 25mg/ml och Inf Ringer-Acetat
  • Lösta salter, sockerlösningar –> kan diffundera in till kapillärerna

Kolloider:

  • Inf Macrodex 60mg/ml (Föregås av inj. Promiten som binder till antikroppar mot Dextran för att förhindra anafylaktisk chock).
  • Stora stärkelse/socker/proteinmolekyler –> vätskan stannar kvar i blodbanan, kan ej diffundera genom kapillärmembranen.
  • Ges för att ersätta volymbehov, ex om pat blöder mycket.

Inf. Plasmodex:

  • Hälften Ringer, hälften Macrodex
  • Föregås också av Promiten
40
Q

Varför ges infusionslösningar (kristalloida och kolloider) i samband med anestesi?

A

För att ersätta normal vätska och förluster vid ingreppet. Viktigt att inte ge för mkt socker –> nedsatt insulinkänslighet vid anestesi.

Vård och Ohälsa 3 (8 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions