Anestesi Flashcards
Förklara begreppen analgesi/anestesi
Analgesi - utan smärta. Tillstånd karakteriserat av bortfall av smärtkänsligheten.
Anestesi - att inte känna, utan känsel. Bortfall av alla medvetna sinnesintryck, inkl. smärtsignaler
Vad innebär generell anestesi?
Generell anestesi: Pat är omedveten om omgivningen utan att känna någonting. Pat medvetslös under kontrollerade former & är smärtlindrad. Anestesi av hela kroppen. Pat andas själv eller ventileras mekaniskt.
Vad innebär L.A/regional anestesi?
LA/lokal/regional anestesi: Lokalt känselbortfall, man blockerar smärtimpulserna inom ett lokalt område. Man bedövar exempelvis ett finger eller hela underkroppen. pat medvetande ej påverkat men känner ingenting. Kan kombineras med lugnande/sedering.
Vilka generella preoperativa förberedelser görs inför en planerad anestesi och varför görs dessa?
Syftet med de preoperativa förberedelserna är att kartlägga patientens fysiska och psykiska status. Om tillståndet är tillfredsställande ökar sannolikheten för att patienten ska klara operation och rehabiliteringen bra.
Preoperativ bedömning:
- Pat träffar en anestesiolog som ansvarar för valet av narkos. Man inhämtar vika upplysningar om patientens tillstånd, och förklarar hur man ska göra anestesin. Det är viktigt att patienten blir välinformerad.
- Anestesiform & premedicinering bestäms. Pat önskemål & behov ska finnas med i bedömningen. Man tar också hänsyn till pat tillstånd, vilken op som ska göras mm.
- Ev. kompletterande utredning. Kan man söva pat? (finns hjärtproblem som ex.). Är pat hjärtsjuk tas exempelvis ett EKG.
- Viktigt att pat blir väl informerad
Utförande av en preoperativ journal:
- Ev. sjukdomstillstånd (hjärt/kärl, lung)
- Aktuell medicinering
- Ev. provsvar (EKG, elektrolytstatus, vätskas upp vid uttorkning)
- Ev. premedicinering
- Alleriger
- Riskbedömning enl. ASA-klassifikation
- Ordinerad anestesiform
- Planerade åtgärder, ex KAD, CVK
Vad är syftet till att premedicinering ges inför en anestesi?
Syftet med premedicinering är att öka pat säkerhet och välbefinnande i samband med anestesin. Syftet är också att pat ska må så bra som möjligt efter operationen (minskad smärta och illamående).
Bör skräddarsys efter pat behov. Förebygga smärta & illamående efter operationen. Verka lugnande & lindra eventuella smärtor.
God premedicinering = mindre behov av anestetika under op.
Vilka typer av läkemedel är lämpliga för premedicinering?
Analgetika:
Om pat har ont innan sövning.
Tex paracetamol för att få bukt på illamåendet och smärtan efter op
Sederande/Lugnande:
Benzodiazepiner (korttidsverkande) har en sederande och ångesdämpande effekt (kan ge amnesi=minnesförlust). Exempel är Oxasepam, Diazepam
Antiemetika:
Neuroleptikum (tex Droperidol; Dridol) med antiemetisk & sederande effekt.
Antikolinergika:
Dämpar slemhinneavsöndringen & förhindrar bradykardi.
Varför är det så viktigt att en pat är fastande inför en operation?
Syfte: Magsäcken ska vara tom
Risk: Aspiration av maginnehåll är en risk i samband med anestesi pga att en medvetandesänkt pat har nedsatta svalgreflexer. Normalt stängs epiglottis (struplocket)till larynx (struphuvudet). Medvetslös –> öppet och då riskerar pat att få maginnehåll i luftstrupen.
Regurgitation: När man för ned en “lufttub” i halsen (intubering) & det tränger upp maginnehåll bredvid.
Preoperativ fasta är en viktig förebyggande åtgärd.
Vad innebär det att vara fastande inför en narkos?
Preoperativ fasta: fast föda fram till 6h & klara drycker fram till 2h före.
Preoperativa mediciner: kan tas med 150ml vatten.
Förklara varför pat måste vara fastande även iför en SPA/EDA!
Ibland fungerar inte den regionala anestesin tillfredsställande i det ögonblick som kirurgen börjar operera och då måste pat snabb få generell anestesi (=aspiratiosrisk).
Pat kan få en toxisk reaktion med en dramatisk påverkan av pat tillstånd. Viktigt att magsäcken är tom vid ev kräkning som kan uppstå.
Vad innebär det att en pat är intuberad?
Trachea = luftstrupe
Införandet av ett rör i luftstrupen. Skapar en säker luftväg som tillåter ventilation av en patient. Röret som används endotrachealtub & är vanligen tillverkat av mjuk plast. Man använder ett laryngoskop för att lyfta undan tungan & underkäken hos pat.
Vilken utrustning krävs för att kunna genomföra en intubation?
- Endotrakealtub/trachealtub - som placeras i pat luftstrupe. Trachealtuben kan kopplas till en ventilator som hjälper till med assisterad andning
- laryngoskop - för att lyfta undan tungan och underkäken hos pat
Kontroll tubens placering: - ev. kapnograf (mäta halten koldioxid i utandningsluften)
- stetoskop (lyssna till andningsljud över båda lungorna)
Vilka komplikationer kan uppstå i samband med en intubation?
- Tandskador
- Hamnar i esofagus (matstrupen) –> kräkning
- Bronkintubation - spetsen på trachealtubem hamnar i ena lungan.
- Stämbandsskada
- Stenos i trachea (luftstrupen)
- Ont i halsen postoperativt
I samband med den preoperativa bedömningen används ett standardprotokoll som kallas ASA-klassificering. Till vad används detta? (T)
Delas in i Klass 1-6. Klass 1 är en frisk pat och ju högre siffra ju högra risk vid narkosen. Klassificeringen har koppling till pat tillstånd och ej till själva ingreppet. T.ex. ASA 2 så kan man ha en lättare diabetes.
ASA-klassifikationen är en beskrivning av pat. hälsotillstånd samt den relativ risk som är förenad med att ge anestesi åt patienten.
Vad innebär begreppet awareness?
awareness = varseblivning
anestesin blir så ytlig att pat blir varse sin situation, alltså helt eller delvis medveten.
Patienten kan då antingen känna smärta eller ej, men kan ofta uppfatta ljud. Det här är en allvarlig komplikation som kan ge ett stort psykiskt trauma efteråt. Kan bero på tekniska fel eller att man gett för lite anestesimedel. Tecken på awareness är svettningar, blekhet, stegrat puls/blodtryck, pupilldilatation.
Vad bör du, med tanke på ett kirurgiskt ingrepp, känna till om läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra?
Ger en ökad blödningsrisk.
Hur vet man att pat sover och inte har ont?
Viktigt att titta på pat/kolla vitalparametrar på pat och på så sätt bedöma anestesidjup. Tecken på otillräckligt anestesidjup:
- Ökad puls och BT
- Ökad andning
- Pupillvidgning eller ocentrerad ögonställning
- tårflöde
- Rodnad ansiktshud, svettning
- Ofrivilliga rörelser